Kvartti 3/2017 09.11.2017  |  Petteri Räisänen

Stora skillnader skolor och områden emellan i hur barn deltar i konstfostringsprojekt

BarnUtbildningStadskultur

Lågstadieeleverna deltar aktivt i de projekt för konstfostran som konstinstitutionerna inom Helsingfors stadskoncern ordnar. I nio av tio grundskolor hade åtminstone en klass deltagit i ett konstfostringsprojekt under den tid som föreliggande artikel granskar. Men det finns stor variation mellan och inom olika delar av staden och mellan skolor i hur aktivt man deltog.

Läs mer ›
Kvartti 3/2017 09.11.2017  |  Johanna Lammi-Taskula, Johanna Hietamäki

Ettåringars föräldrar nöjda med barndagvården

BarnUtbildning

I Helsingfors och i nio andra kommuner insamlades på sommaren 2016 uppgifter av ettåriga barns föräldrar om avgöranden inom barnavården och om flera andra aspekter av barnens och familjernas välmående. Resultaten illustrerar familjernas mångfald och speciellt betydelsen av föräldrarnas bakgrund. I ljuset av nedan framställda resultat ser det ut att föräldrar med låg utbildningsnivå och deras barn skulle ha mera behov av stöd och uppmärksamhet än för närvarande, såväl inom barndagvården som inom andra former av tjänster för barnen och familjerna.

Läs mer ›
Kvartti 3/2017 09.11.2017  |  Maria Valaste, Anita Haataja

Beräkningsverktyg kan identifiera arbetslöshetsfällor för barnfamiljer

BarnVälfärdUtbildning

Artikeln åskådliggör med hjälp av exempelkalkyler hur dagvårdsavgifterna – som är relaterade till inkomsten – förändras och inverkar på familjers disponibla inkomst. I synnerhet då det gällde ensamförsörjare var det möjligt att med beräkningarna identifiera eventuella arbetslöshetsfällor. Artikeln bygger på ett forskningsprojekt som analyserar familjers val av dagvårdsform för sina barn och som studerar olika lagändringars inverkan på befolkningen.

Läs mer ›
Kvartti 3/2017 09.11.2017  |  Timo Cantell

Ledare 3/2017

StadsfaktaBarn

Låt oss göra en liten kartövning. Vi utgår från Helsingfors järnvägsstation och ritar en cirkel med 15 kilometers radie. Inom denna cirkel ryms det mellan Nordsjö i öst och Drumsö i väst – vi håller oss alltså inom Helsingfors gränser – över 100 000 under 18-åriga barn.

Läs mer ›
Kvartti 2/2017 13.06.2017  |  Pasi Mäenpää, Maija Faehnle

Stadsaktivismen: styrningslösningar för en självorganiserande stadsgemenskap

DeltagandeDemokrati

Begreppet stadsaktivism riktar blickarna på aktivitet, aktörskapsmångfald och på de möjligheter de innebär vid utvecklandet av städer. Ett problem med begreppet är att det lätt uppfattas som agerande bara i medborgarens roll. Ändå kan folk agera aktivt, det vill säga på samma sätt som fjärde sektorn, även i sin arbetsroll.

Läs mer ›
Kvartti 2/2017 09.06.2017  |  Lukas Behrend

HafenCity Hamburg – nya urbana landskap i gamla hamnområden

StadsjämförelserByggandeBostadsområden

Urbanisering är ett fenomen som idag pågår överallt i världen. I de västerländska städer som inte vill växa utåt landsbygden skapar man nu nytt stadsrum genom att ändra om före detta industriområden till bostadsområden och genom att bygga nytt bland det gamla.

Läs mer ›
Kvartti 2/2017 09.06.2017  |  Olli Voutilainen

Köpenhamn - ett litet mästerverk av stadsplanering

StadsfaktaStadsjämförelserByggandeBostadsområden

Både i och utanför Europa räknas Köpenhamn som en av de mest lockande och trivsamma städerna. Stadens nuvarande blomstring är resultatet av skicklig och långsiktig stadsplanering – men också av att överdriven planeringsnit undvikits.

Läs mer ›
Kvartti 2/2017 07.06.2017  |  Johanna Lilius

Kultur och konst ut i förorten – lokalt kulturarbete ur i synnerhet invandrarnas synvinkel

BostadsområdenInvandringStadskultur

Genom tiderna har kultur och konst använts för att på olika sätt och med olika betoning utveckla stadsområden. Syftet med projektet Artsu var att begrunda kulturens roll i utvecklandet av bostadsområden i ljuset av både litteratur, exempel från utlandet och det arbete som nationalteatern gjort bland invånarna i Gårdsbacka

Läs mer ›
Kvartti 2/2017 07.06.2017  |  Tamás Lahdelma

Arbetsställsnärhet och arbetskraftsflödesnätverk i huvudstadsregionen

ArbetsmarknadenRegionalekonomi

Arbetsställen som ligger geografiskt närmare varandra bildar starkare och tätare nätverk för arbetskraftsflöde inom stadsområden, och den nätverksbildning som sker genom byten av arbetsplats har i sin tur samband med högre produktivitetsnivå vid arbetsställena.

Läs mer ›
Kvartti 2/2017 05.06.2017  |  Timo Cantell

Ledare 2/2017

Stadsfakta

Stadslivets mångfald är stor, och att få ett grepp om den kräver mångsidiga infallsvinklar av forskarna. Det behövs vakenhet och ibland lite uppfinningsrikedom för att hitta lämpliga material och metoder.

Läs mer ›
Kvartti 4/2016 04.01.2017  |  Netta Mäki

Invånarna med främmande modersmål ökar snabbt i Helsingfors – asylsökarnas inverkan liten

Invandring

De senaste åren har antalet invånare i Helsingfors som har ett främmande modersmål vuxit snabbt, och i början av år 2016 hade över 88 000 av Helsingfors 628 208 invånare ett främmande modersmål. Även andelen invånare med främmande modersmål har vuxit.

Läs mer ›
Kvartti 4/2016 04.01.2017  |  Heli Sjöblom-Immala

Huvudstadsregionen drar till sig folk med flyktningbakgrund från övriga Finland

Invandring

Den befolkningsdel i Finland som har flyktingbakgrund fördelas geografiskt mycket ojämnt. Största delen av dem flyttar i slutändan till Huvudstadsregionen eller andra centra i södra Finland. Särskilt aktuell blev frågan om logerandet av flyktingar i samband med det stora antalet asylsökande som kom till landet år 2015.

Läs mer ›
Kvartti 4/2016 04.01.2017  |  Pasi Saukkonen

Invandrares sysselsättning i Helsingfors

ArbetsmarknadenInvandring

Sysselsättningen anses ofta utgöra en viktig indikator på integrationen av invandrare. Sysselsättningen har även stor betydelse för både dem som flyttar till Finland och hela det finländska samhället samt på det lokala planet också för kommunen.

Läs mer ›
Kvartti 4/2016 04.01.2017  |  Anu Yijälä

Invandrarnas arbetslivsintegration och ekonomisk anpassning utreds närmare

ArbetsmarknadenInvandring

Invandrare behöver ofta utkomststöd, trots att de har ett heltidsarbete. Arbetserfarenhet från Finland är av mycket central betydelse med tanke på invandrarnas senare anställning. Maken eller makan spelar också en viktig roll när det gäller att frigöra sig från beroendet av utkomststöd. Detta konstaterades i en undersökning som blev klar vid Helsingfors stads faktacentral i våras.

Läs mer ›
Kvartti 4/2016 03.01.2017  |  Pasi Saukkonen

Vad är integration?

Invandring

Den europeiska flyktingkrisen 2015 ledde i Finland till ökad offentlig debatt om den internationella migrationen och integration av dem som flyttar till Finland. Man har i större utsträckning än förr även börjat tala om integration och integrationsfrämjande på det lokala planet.

Läs mer ›
Kvartti 4/2016 03.01.2017  |  Irma Sippola

Forskning ger fart åt utvecklingen av Invandrarungas Helsingfors

UngaInvandring

I Helsingfors skiljer sig invandrarungdomarnas situation på många sätt från situationen för ungdomar som hör till ortsborna, och deras möjligheter att utnyttja sina färdigheter är mindre. En mycket talande siffra är att hela 25 procent av ungdomarna med invandrarbakgrund står utanför utbildningen eller arbetslivet efter den grundläggande utbildningen, medan motsvarande siffra för ungdomar bland den inhemska befolkningen är 4 procent.

Läs mer ›
Kvartti 4/2016 03.01.2017  |  Pekka Vuori

Inflyttningen av estländare till Helsingforsregionen minskar

ArbetsmarknadenInvandring

Ännu för fyra år sedan kom sig nästan 30 procent av Helsingforsregionens folkökning av flyttöverskott från Estland. Sedan dess har flyttandet från Estland till Helsingforsregionen minskat.

Läs mer ›
Kvartti 4/2016 03.01.2017  |  Teemu Vass

”De första mötena har betydelse” – undersökning om engelskkunniga yrkeserfarna irakiska asylsökande i Finland

ArbetsmarknadenInvandring

I början av hösten 2015 kom det mera asylsökare till Finland än någonsin förr. Enbart i september anlände över 10 000 asylsökande, varav de flesta kom från Irak. Maria Nyman, forskare vid Helsingfors stads faktacentral, berättar om ett projekt som bygger på intervjuer med yrkeserfarna och engelskkunniga irakiska asylsökande.

Läs mer ›
Kvartti 4/2016 03.01.2017  |  Netta Mäki

Minskande fruktsamhet och familjestorlek bland somaliskspråkiga i Helsingfors – andelen ensamförsörjarfamiljer allt större

VälfärdInvandring

Först under de två senaste årtiondena har den befolkningsdel i Finland som har utländsk bakgrund i huvudsak vuxit. Medan det i Helsingfors år 1990 bodde ca. 6 600 personer som hade ett annat modersmål än finska, samiska eller svenska, var antalet redan över 88 000 år 2016. Därmed hade 14 procent av Helsingfors befolkning ett främmande modersmål.

Läs mer ›
Kvartti 4/2016 16.12.2016  |  Timo Cantell

Kvartti 4/2016: Ledare

Invandring

Året 2015 blev exceptionellt i och med den stora mängden flyktingar som kom till Europa. Till Finland har det aldrig förr kommit så många asylsökande, och många av dem kommer med tiden att vara bosatta i Helsingfors.

Läs mer ›