Artiklar

Hållbara städer kan inte planeras en sektor i taget

Städer är helheter som kontinuerligt förändras och vars av varandra beroende delfaktorer kräver systemisk förståelseförmåga. Man försöker påverka städernas utveckling genom planering, vars effekter sträcker sig över till och med flera årtionden. Enskilda människor har en begränsad förmåga att lösa sådana komplexa planeringsfrågor. En hållbar framtid för städerna kräver därför förmåga till tvärdisciplinärt samarbete.

Läs mer>

Bortglömt inkorporeringsprojekt 1970-72 - vad strandade Helsingfors andra stora utvidgningsförsök på?

Föreliggande artikel analyserar den utredning om områdesanslutning som gjordes åren 1970–72, och ser den som ett led i huvudstadsregionens framväxt. Varför gjordes utredningen, och vilken inverkan kom den att ha på utvecklingen i huvudstadsregionen? Varför blev anslutningen aldrig av?

Läs mer>
Kvartti 3/2019 |  04.10.2019Timo Cantell

Ledare 3/2019

Den låga nativiteten i Finland har i år väckt mycken diskussion bland både massmedia och experter på befolkningsutveckling. Även i Helsingfors är nativiteten historiskt låg just nu. Men i Helsingfors är läget annorlunda än i hela landet.

Läs mer>
Kvartti 3/2019 |  04.10.2019Tuomas Tavi

Utbildnings- och inkomstnivån i Kvarnbäcken på 2000-talet – positiv men ojämn utveckling

Utbildnings- och inkomstnivån bland invånarna i Kvarnbäcken har under 2000-talet stigit i förhållande till både Helsingfors som helhet och andra stadsdelar i östra Helsingfors. Under dessa år har Kvarnbäcken vuxit och varit föremål för aktiv stadsutveckling.

Läs mer>
Kvartti 3/2019 |  04.10.2019Netta Mäki

Rekordlåg fruktsamhet i Helsingfors – stark nedgång i unga åldersgruppers fertilitet

På sistone har det pratats mycket om sjunkande fruktsamhet i Finland. I synnerhet den befolkningsprognos fram till år 2050 som Statistikcentralen gav ut i november 2018 väckte stor oro om nuvarande och kommande barnantal. Prognosen bygger på födelsetalen de senaste åren, och ifall dessa skulle hållas oförändrade skulle barnens och de ungas antal och befolkningsandel minska betydligt och de äldres växa i framtiden. Befolkningens åldersstruktur skulle alltså förändras klart och äldreförsörjningskvoten försämras betydligt. Föreliggande artikel analyserar fruktsamhetsförändringar i Helsingfors, och jämför dem med läget i såväl övriga nordiska huvudstäder som i grannstäderna, samt dryftar utgående från forskningslitteratur vad som kan tänkas ligga bakom den sjunkande fruktsamheten.

Läs mer>
Kvartti 3/2019 |  29.08.2019Laura Ansala

Skillnaderna i fortsatt utbildning mellan invandrarbarn och barn med finländsk bakgrund förklaras av ålder vid hitkomsten, familjebakgrund och bostadsområde

Att avlägga examen på andra stadiet är i snitt ovanligare bland invandrarbarn än bland barn med finländsk bakgrund i huvudstadsregionen. Men bland invandrarbarnen varierar den andel som gör det starkt beroende på i vilken ålder och varifrån man kommit till Finland. Dessa jämförelser beaktar dock icke de socioekonomiska skillnaderna mellan familjer med utländsk resp. inhemsk bakgrund.

Läs mer>

Stadsförnyelses inverkan på trygghetsupplevelsers placering – fallstudie Kvarnbäcken

I föreliggande artikel granskar vi, med hjälp av material från kartenkäter gjorda av Helsingfors stad, social oordning observerad av invånarna i Kvarnbäcken. Vi jämför också med resultat från liknande enkäter i åtta andra stadsdelar.

Läs mer>

Med det grundläggande utkomststödet betalas boendeutgifter och lappas hål i det övriga skyddsnätet

Fler än var tionde helsingforsbo, nämligen drygt 70 000 personer, bor i ett hushåll som får grundläggande utkomststöd. Nästan hälften av det grundläggande utkomststödet går till boendekostnader.

Läs mer>

Kandidater med invandrarbakgrund i kommunalvalet i Helsingfors 2017: röstmagnet eller ett namn på listan?

Två centrala iakttagelser i denna artikel är främst att kandidater med invandrarbakgrund var sämre på att profilera sig i valkompasser än de infödda kandidaterna i Helsingfors. För det andra framgick det att områden där invandrarkandidaterna har starkt stöd varierar märkbart per parti, även om dessa huvudsakligen ligger i östra Helsingfors röstningsområden.

Läs mer>
Kvartti 1/2019 |  18.04.2019Vesa Keskinen

Stärkt trygghetskänsla bland helsingforsborna

Enligt senaste Helsingfors trygghetsenkät känner sig helsingforsborna idag tryggare än någonsin i sitt eget bostadsområde, i centrum av staden och i kollektivtrafiken.

Läs mer>
Kvartti 1/2019 |  18.04.2019Timo Cantell

Ledare 1/2019

Till välfärdens delområden kan vi räkna åtminstone upplevd välfärd, materiell välfärd och hälsa. I synnerhet de två sistnämnda har Helsingfors stads statistik- och forskningsväsende följt ända sedan sina allra tidigaste år, i över ett sekel nu, och även i framtiden kommer de att vara centrala teman.

Läs mer>
Artikel |  10.01.2019Pekka Mustonen

Helsingfors rekordartade turistår 2017 och förhandsvyer på 2018

2017 var ett exceptionellt år för turismen i Helsingfors. Flygtrafiken på Helsingfors-Vanda var livligare än någonsin och turisternas övernattningar i Helsingfors slog alla tidigare rekord. Den här artikeln granskar fjolårets turismstatistik mot vilken vi speglar preliminära data för 2018. Samtidigt kopplas statistikgenomgången till den aktuella debatten om hur vi bör förhålla oss till den ökade turismen – och framför allt till främjandet av en hållbar turism.

Läs mer>
Artikel |  10.01.2019Timo Cantell

Ledare 4/2018

Helsingfors och Helsingforsregionen avviker ganska rejält från övriga Finland till exempel beträffande befolkningsstrukturen. Medan den största årsklassen bland landets hela befolkning är de som fötts år 1963 (som alltså fyllt 55 år 2018), är den största årsklassen i Helsingfors de som fötts år 1990, alltså 28-åringarna.

Läs mer>
Artikel |  10.01.2019Tiina Luoma, Anu Yijälä

Inlärningserfarenheter i och om Finland bland asylsökande irakier i Finland

Det kulturella avståndet mellan Finland och Irak är stort, och därför kan många skick och seder i vårt land vara främmande för de nyinflyttade. I föreliggande artikel granskar vi hurdana saker de yrkeskunniga irakierna i vår studie har lärt sig medan de bott i landet – hurdana förändringar som skett i deras värderingar och attityder, hur deras relation till finländare utvecklats under de omkring två och ett halvt år de bott här.

Läs mer>
Kvartti 3/2018 |  10.01.2019Esa Nikunen

Klimatet förändras – vad gör Helsingfors stad?

Sommaren 2018 var för mig och många andra helsingforsare en motstridig upplevelse. På semestern kunde man gå hela dagen i shorts, och på kvällarna var det inget problem om man glömt collegetröjan hemma. I skärgården märkte jag att jag sökte mig till blåsiga och skuggiga ställen – för första gången i mitt liv. Det var svalka, glass och läsk som gällde. Samtidig fanns där någonstans en känsla av att någonting var fel.

Läs mer>

Estetiken hos urbana ställen: perspektiv på hållbar urbanisering

Urban livsstil av idag betingas av rörlighet och av närvaro på distans via olika slags smartteknologier. Ändå är vår vardagslivsmiljö – och de förhållandevis varaktiga ställena i den – centrala delfaktorer för upplevelsekvaliteten och den övergripande hållbarheten i stadslivet.

Läs mer>
Kvartti 3/2018 |  08.01.2019Timo Cantell

Ledare 3/2018

Rapporten som FN:s mellanstatliga klimatpanel (IPCC) publicerade i oktober gjorde åter miljöhoten som orsakas av klimatförändringen till de synligaste ämnena i den offentliga debatten. I rapporten bedömer forskarna klimatuppvärmningens risker som allvarligare än tidigare. Eftersom en allt större andel av världens befolkning bor i städer, är städernas åtgärder för att minska utsläppen väsentliga för att hantera riskerna.

Läs mer>

Naturskyddet flyttades ut – naturområden i Helsingfors före år 1946

Att jämka samman klassiskt naturskydd och städer är en svår ekvation, då människan ju är den överlägset dominerande arten i städer – och då de knappa obebyggda stadsområdena är utsatta för många konkurrerande målsättningar och planer. Helsingfors har varit en föregångare inom industriell-urban miljövård, men inte inom klassiskt naturskydd: staden instiftade sitt första naturskyddsområde först år 1946. Föreliggande artikel vill analysera olika försök att på utvecklingen i en modern storstad (före året 1946) tillämpa en naturskyddsideologi född med syftet att skydda vildmark. Hur nyttjades de områden i Helsingfors som var i naturskick innan stadens första naturskyddsområde instiftades och innan staden gjorde sina stora inkorporeringar?

Läs mer>
Kvartti 3/2018 |  08.01.2019Teemu Vass

Sammangyttring en prövosten för samlevnad mellan människa och natur i Helsingfors

Jari Niemelä, som den 1 augusti 2018 tillträdde som rektor vid Helsingfors universitet, har från framskjuten plats länge följt stadsnaturen i Helsingfors och hur den utvecklats – och det som människan gjort för att påverka den. Innan han valdes verkade han som professor i stadsekologi och som dekanus för Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

Läs mer>
Artikel |  07.08.2018Seppo Laakso, Heikki A. Loikkanen

Urbaniseringen – ett färskt fenomen eller en gammal trend?

Under historiens gång har städer spelat en viktig roll som säten för den världsliga makten och dess militära stödjepunkter, för religionsutövning samt för handel och övrig ekonomisk verksamhet. Samtidigt har de i bästa fall fungerat som knutpunkter för skapande, inlärande, utnyttjande och spridande av kunskap inom nationella och internationella nätverk.

Läs mer>

Bläddra i artiklarna