Artiklar

Artikel |  07.08.2018Seppo Laakso, Heikki A. Loikkanen

Urbaniseringen – ett färskt fenomen eller en gammal trend?

Under historiens gång har städer spelat en viktig roll som säten för den världsliga makten och dess militära stödjepunkter, för religionsutövning samt för handel och övrig ekonomisk verksamhet. Samtidigt har de i bästa fall fungerat som knutpunkter för skapande, inlärande, utnyttjande och spridande av kunskap inom nationella och internationella nätverk.

Läs mer>

Från urbant till urbant – varför stadsbor vill resa till andra städer

Turism är ett speciellt fenomen. Folk kan ibland betala sig sjuka för att få åka någon annanstans eller komma bort från någonstans. Då de återvänt är de tillbaka igen på samma ställe som de rest ifrån. Med sig har de bara minnena och kanske några foton, någon souvenir – och kanske en nypa kulturellt kapital. Och sannolikt ett behov att åka iväg igen någon gång.

Läs mer>
Kvartti 1/2018 |  07.08.2018Timo Cantell

Att hälsa eller låta bli – liv i storstad

Invånarna i stora städer är ofta – liksom den urbana kultur de producerar – föremål för omvärldens uppmärksamhet. Ibland kan det handla om kritik mot storstadsbornas val, attityder och sätt att vara. Stadslivet kan ju framstå som avlägset och främmande, och därmed kan också stadsborna själva upplevas som lite dryga. Trots att Helsingfors i internationell storleksskala knappast kan räknas som någon direkt metropol har dessa frågeställningar dryftats även här – i finländsk storleksskala är ju huvudstaden Helsingfors stor och synlig.

Läs mer>

Världen inne i stan, stan ute i världen

Städer drar till sig folk. Vill man vara provokativ kunde man säga att om ett urbant samhälle inte är lockande och intressant för sin omgivning är det inte fråga om en (riktig) stad – hur stort eller betydande stället än må vara. Historien känner till många städer som förlorat sin dragningskraft och sakta tynat av, för att till slut gå under.

Läs mer>
Kvartti 4/2017 |  08.01.2018Tea Lönnroth

Uthyrning av stadens bostadstomter i Helsingfors – hur påverkar tillgängligheten priserna

Det är stora skillnader i tillgänglighet mellan olika områden i Helsingfors. Eftersom mark med god tillgänglighet är begränsad, kapitaliserar en god tillgänglighet på markens värde. Enligt min undersökning är priset för de tomter som staden hyr ut nära centrum över 40 procent högre än för tomter som finns på ungefär 35 minuters avstånd från centrum med kollektivtrafik. Variationen är dock mindre än man utifrån bostädernas marknadspriser skulle kunna tro.

Läs mer>
Kvartti 4/2017 |  08.01.2018Timo Cantell

Ledare 4/2017

Helsingfors består av åtta stordistrikt, uppdelade på sammanlagt 34 distrikt. Distrikten i sin tur är uppdelade i delområden, totalt 148 stycken. Och det tar inte slut där: delområdena är uppdelade i sammanlagt 404 småområden. Denna uppdelning är den officiella statistiska indelningen, och dess syfte är främja serviceproduktion och planering i Helsingfors och följningen av stadsutvecklingen på lång sikt.

Läs mer>

Stora skillnader skolor och områden emellan i hur barn deltar i konstfostringsprojekt

Lågstadieeleverna deltar aktivt i de projekt för konstfostran som konstinstitutionerna inom Helsingfors stadskoncern ordnar. I nio av tio grundskolor hade åtminstone en klass deltagit i ett konstfostringsprojekt under den tid som föreliggande artikel granskar. Men det finns stor variation mellan och inom olika delar av staden och mellan skolor i hur aktivt man deltog.

Läs mer>

Ettåringars föräldrar nöjda med barndagvården

I Helsingfors och i nio andra kommuner insamlades på sommaren 2016 uppgifter av ettåriga barns föräldrar om avgöranden inom barnavården och om flera andra aspekter av barnens och familjernas välmående. Resultaten illustrerar familjernas mångfald och speciellt betydelsen av föräldrarnas bakgrund. I ljuset av nedan framställda resultat ser det ut att föräldrar med låg utbildningsnivå och deras barn skulle ha mera behov av stöd och uppmärksamhet än för närvarande, såväl inom barndagvården som inom andra former av tjänster för barnen och familjerna.

Läs mer>

Beräkningsverktyg kan identifiera arbetslöshetsfällor för barnfamiljer

Artikeln åskådliggör med hjälp av exempelkalkyler hur dagvårdsavgifterna – som är relaterade till inkomsten – förändras och inverkar på familjers disponibla inkomst. I synnerhet då det gällde ensamförsörjare var det möjligt att med beräkningarna identifiera eventuella arbetslöshetsfällor. Artikeln bygger på ett forskningsprojekt som analyserar familjers val av dagvårdsform för sina barn och som studerar olika lagändringars inverkan på befolkningen.

Läs mer>
Kvartti 3/2017 |  09.11.2017Timo Cantell

Ledare 3/2017

Låt oss göra en liten kartövning. Vi utgår från Helsingfors järnvägsstation och ritar en cirkel med 15 kilometers radie. Inom denna cirkel ryms det mellan Nordsjö i öst och Drumsö i väst – vi håller oss alltså inom Helsingfors gränser – över 100 000 under 18-åriga barn.

Läs mer>

Stadsaktivismen: styrningslösningar för en självorganiserande stadsgemenskap

Begreppet stadsaktivism riktar blickarna på aktivitet, aktörskapsmångfald och på de möjligheter de innebär vid utvecklandet av städer. Ett problem med begreppet är att det lätt uppfattas som agerande bara i medborgarens roll. Ändå kan folk agera aktivt, det vill säga på samma sätt som fjärde sektorn, även i sin arbetsroll.

Läs mer>
Kvartti 2/2017 |  09.06.2017Lukas Behrend

HafenCity Hamburg – nya urbana landskap i gamla hamnområden

Urbanisering är ett fenomen som idag pågår överallt i världen. I de västerländska städer som inte vill växa utåt landsbygden skapar man nu nytt stadsrum genom att ändra om före detta industriområden till bostadsområden och genom att bygga nytt bland det gamla.

Läs mer>

Köpenhamn - ett litet mästerverk av stadsplanering

Både i och utanför Europa räknas Köpenhamn som en av de mest lockande och trivsamma städerna. Stadens nuvarande blomstring är resultatet av skicklig och långsiktig stadsplanering – men också av att överdriven planeringsnit undvikits.

Läs mer>

Kultur och konst ut i förorten – lokalt kulturarbete ur i synnerhet invandrarnas synvinkel

Genom tiderna har kultur och konst använts för att på olika sätt och med olika betoning utveckla stadsområden. Syftet med projektet Artsu var att begrunda kulturens roll i utvecklandet av bostadsområden i ljuset av både litteratur, exempel från utlandet och det arbete som nationalteatern gjort bland invånarna i Gårdsbacka

Läs mer>

Arbetsställsnärhet och arbetskraftsflödesnätverk i huvudstadsregionen

Arbetsställen som ligger geografiskt närmare varandra bildar starkare och tätare nätverk för arbetskraftsflöde inom stadsområden, och den nätverksbildning som sker genom byten av arbetsplats har i sin tur samband med högre produktivitetsnivå vid arbetsställena.

Läs mer>
Kvartti 2/2017 |  05.06.2017Timo Cantell

Ledare 2/2017

Stadslivets mångfald är stor, och att få ett grepp om den kräver mångsidiga infallsvinklar av forskarna. Det behövs vakenhet och ibland lite uppfinningsrikedom för att hitta lämpliga material och metoder.

Läs mer>
Kvartti 4/2016 |  04.01.2017Netta Mäki

Invånarna med främmande modersmål ökar snabbt i Helsingfors – asylsökarnas inverkan liten

De senaste åren har antalet invånare i Helsingfors som har ett främmande modersmål vuxit snabbt, och i början av år 2016 hade över 88 000 av Helsingfors 628 208 invånare ett främmande modersmål. Även andelen invånare med främmande modersmål har vuxit.

Läs mer>

Huvudstadsregionen drar till sig folk med flyktningbakgrund från övriga Finland

Den befolkningsdel i Finland som har flyktingbakgrund fördelas geografiskt mycket ojämnt. Största delen av dem flyttar i slutändan till Huvudstadsregionen eller andra centra i södra Finland. Särskilt aktuell blev frågan om logerandet av flyktingar i samband med det stora antalet asylsökande som kom till landet år 2015.

Läs mer>

Invandrares sysselsättning i Helsingfors

Sysselsättningen anses ofta utgöra en viktig indikator på integrationen av invandrare. Sysselsättningen har även stor betydelse för både dem som flyttar till Finland och hela det finländska samhället samt på det lokala planet också för kommunen.

Läs mer>
Kvartti 4/2016 |  04.01.2017

Invandrarnas arbetslivsintegration och ekonomisk anpassning utreds närmare

Invandrare behöver ofta utkomststöd, trots att de har ett heltidsarbete. Arbetserfarenhet från Finland är av mycket central betydelse med tanke på invandrarnas senare anställning. Maken eller makan spelar också en viktig roll när det gäller att frigöra sig från beroendet av utkomststöd. Detta konstaterades i en undersökning som blev klar vid Helsingfors stads faktacentral i våras.

Läs mer>

Bläddra i artiklarna