Lågstadieeleverna deltar aktivt i de projekt för konstfostran som konstinstitutionerna inom Helsingfors stadskoncern ordnar. I nio av tio grundskolor hade åtminstone en klass deltagit i ett konstfostringsprojekt under den tid som föreliggande artikel granskar. Men det finns stor variation mellan och inom olika delar av staden och mellan skolor i hur aktivt man deltog.

I Helsingfors och i nio andra kommuner insamlades på sommaren 2016 uppgifter av ettåriga barns föräldrar om avgöranden inom barnavården och om flera andra aspekter av barnens och familjernas välmående. Resultaten illustrerar familjernas mångfald och speciellt betydelsen av föräldrarnas bakgrund. I ljuset av nedan framställda resultat ser det ut att föräldrar med låg utbildningsnivå och deras barn skulle ha mera behov av stöd och uppmärksamhet än för närvarande, såväl inom barndagvården som inom andra former av tjänster för barnen och familjerna.

Artikeln åskådliggör med hjälp av exempelkalkyler hur dagvårdsavgifterna – som är relaterade till inkomsten – förändras och inverkar på familjers disponibla inkomst. I synnerhet då det gällde ensamförsörjare var det möjligt att med beräkningarna identifiera eventuella arbetslöshetsfällor. Artikeln bygger på ett forskningsprojekt som analyserar familjers val av dagvårdsform för sina barn och som studerar olika lagändringars inverkan på befolkningen.

Låt oss göra en liten kartövning. Vi utgår från Helsingfors järnvägsstation och ritar en cirkel med 15 kilometers radie. Inom denna cirkel ryms det mellan Nordsjö i öst och Drumsö i väst – vi håller oss alltså inom Helsingfors gränser – över 100 000 under 18-åriga barn.