I maj 2014 hölls i Toronto en internationell konferens kring temat nyttjande av stadsindikatorer.

Statistik- och forskningsverksamheten utvecklas genom att betona dels kundperspektivet i statistiken och forskningen, dels att informationen når fram och är verkningsfull och att den öppna datan utvecklas.

De personer som har somaliska som modersmål är både i Finland som helhet och i Helsingfors den tredje största gruppen personer av utländsk härkomst, strax efter de ryskrespektive estniskspråkiga. Därför är det oroande att deras sysselsättningsläge är så mycket sämre än många andra invandrargruppers.

Att vardagsservicen är lätt att nå och att man kan välja mellan olika sätt att färdas hör till kännetecknen på en fungerande stad.

Vår artikel handlar om strategier publicerade av organisationer och företag i Helsingfors metropolområde och om samband till metropolområdet och städerna som kommer till uttryck i deras narrativer.

Den globala finanskrisen och därpå följande svacka i realekonomin hade stor inverkan på vårt land, och totalproduktionens volym minskade i hela nationalekonomin med över åtta procent år 2009. Denna nedgång i den totala produktionsvolymen märktes starkt i Helsingfors, om än inte fullt så starkt som i övriga delar av Finland.

Det är städerna som håller igång den ekonomiska tillväxten i länder och världsdelar. Därmed krävs förnyelse och uppfinningsrikedom av städerna, för tid efter annan möter de både utmaningar och problem, samt möjligheter.

Helsingfors har varit med i en global jämförande studie av städers kreativa prestationsförmåga och kreativitetsekologi.

Under 2000-talet har flyttandet mellan kommunerna i Helsingforsregionen varit livligt. Helsingfors kännetecknas – liksom kärnstaden i stadsregioner även på annat håll – av att de som flyttar in övervägande är ungt folk med låga inkomster medan utflyttarna är äldre, ofta med en etablerad ställning i arbetslivet.