Det kulturella avståndet mellan Finland och Irak är stort, och därför kan många skick och seder i vårt land vara främmande för de nyinflyttade. I föreliggande artikel granskar vi hurdana saker de yrkeskunniga irakierna i vår studie har lärt sig medan de bott i landet – hurdana förändringar som skett i deras värderingar och attityder, hur deras relation till finländare utvecklats under de omkring två och ett halvt år de bott här.

Sommaren 2018 var för mig och många andra helsingforsare en motstridig upplevelse. På semestern kunde man gå hela dagen i shorts, och på kvällarna var det inget problem om man glömt collegetröjan hemma. I skärgården märkte jag att jag sökte mig till blåsiga och skuggiga ställen – för första gången i mitt liv. Det var svalka, glass och läsk som gällde. Samtidig fanns där någonstans en känsla av att någonting var fel.

Urban livsstil av idag betingas av rörlighet och av närvaro på distans via olika slags smartteknologier. Ändå är vår vardagslivsmiljö – och de förhållandevis varaktiga ställena i den – centrala delfaktorer för upplevelsekvaliteten och den övergripande hållbarheten i stadslivet.

Rapporten som FN:s mellanstatliga klimatpanel (IPCC) publicerade i oktober gjorde åter miljöhoten som orsakas av klimatförändringen till de synligaste ämnena i den offentliga debatten. I rapporten bedömer forskarna klimatuppvärmningens risker som allvarligare än tidigare. Eftersom en allt större andel av världens befolkning bor i städer, är städernas åtgärder för att minska utsläppen väsentliga för att hantera riskerna.

Att jämka samman klassiskt naturskydd och städer är en svår ekvation, då människan ju är den överlägset dominerande arten i städer – och då de knappa obebyggda stadsområdena är utsatta för många konkurrerande målsättningar och planer. Helsingfors har varit en föregångare inom industriell-urban miljövård, men inte inom klassiskt naturskydd: staden instiftade sitt första naturskyddsområde först år 1946. Föreliggande artikel vill analysera olika försök att på utvecklingen i en modern storstad (före året 1946) tillämpa en naturskyddsideologi född med syftet att skydda vildmark. Hur nyttjades de områden i Helsingfors som var i naturskick innan stadens första naturskyddsområde instiftades och innan staden gjorde sina stora inkorporeringar?

Jari Niemelä, som den 1 augusti 2018 tillträdde som rektor vid Helsingfors universitet, har från framskjuten plats länge följt stadsnaturen i Helsingfors och hur den utvecklats – och det som människan gjort för att påverka den. Innan han valdes verkade han som professor i stadsekologi och som dekanus för Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

Under historiens gång har städer spelat en viktig roll som säten för den världsliga makten och dess militära stödjepunkter, för religionsutövning samt för handel och övrig ekonomisk verksamhet. Samtidigt har de i bästa fall fungerat som knutpunkter för skapande, inlärande, utnyttjande och spridande av kunskap inom nationella och internationella nätverk.

Turism är ett speciellt fenomen. Folk kan ibland betala sig sjuka för att få åka någon annanstans eller komma bort från någonstans. Då de återvänt är de tillbaka igen på samma ställe som de rest ifrån. Med sig har de bara minnena och kanske några foton, någon souvenir – och kanske en nypa kulturellt kapital. Och sannolikt ett behov att åka iväg igen någon gång.

Invånarna i stora städer är ofta – liksom den urbana kultur de producerar – föremål för omvärldens uppmärksamhet. Ibland kan det handla om kritik mot storstadsbornas val, attityder och sätt att vara. Stadslivet kan ju framstå som avlägset och främmande, och därmed kan också stadsborna själva upplevas som lite dryga. Trots att Helsingfors i internationell storleksskala knappast kan räknas som någon direkt metropol har dessa frågeställningar dryftats även här – i finländsk storleksskala är ju huvudstaden Helsingfors stor och synlig.

Städer drar till sig folk. Vill man vara provokativ kunde man säga att om ett urbant samhälle inte är lockande och intressant för sin omgivning är det inte fråga om en (riktig) stad – hur stort eller betydande stället än må vara. Historien känner till många städer som förlorat sin dragningskraft och sakta tynat av, för att till slut gå under.

Det är stora skillnader i tillgänglighet mellan olika områden i Helsingfors. Eftersom mark med god tillgänglighet är begränsad, kapitaliserar en god tillgänglighet på markens värde. Enligt min undersökning är priset för de tomter som staden hyr ut nära centrum över 40 procent högre än för tomter som finns på ungefär 35 minuters avstånd från centrum med kollektivtrafik. Variationen är dock mindre än man utifrån bostädernas marknadspriser skulle kunna tro.

Helsingfors består av åtta stordistrikt, uppdelade på sammanlagt 34 distrikt. Distrikten i sin tur är uppdelade i delområden, totalt 148 stycken. Och det tar inte slut där: delområdena är uppdelade i sammanlagt 404 småområden. Denna uppdelning är den officiella statistiska indelningen, och dess syfte är främja serviceproduktion och planering i Helsingfors och följningen av stadsutvecklingen på lång sikt.

Lågstadieeleverna deltar aktivt i de projekt för konstfostran som konstinstitutionerna inom Helsingfors stadskoncern ordnar. I nio av tio grundskolor hade åtminstone en klass deltagit i ett konstfostringsprojekt under den tid som föreliggande artikel granskar. Men det finns stor variation mellan och inom olika delar av staden och mellan skolor i hur aktivt man deltog.

I Helsingfors och i nio andra kommuner insamlades på sommaren 2016 uppgifter av ettåriga barns föräldrar om avgöranden inom barnavården och om flera andra aspekter av barnens och familjernas välmående. Resultaten illustrerar familjernas mångfald och speciellt betydelsen av föräldrarnas bakgrund. I ljuset av nedan framställda resultat ser det ut att föräldrar med låg utbildningsnivå och deras barn skulle ha mera behov av stöd och uppmärksamhet än för närvarande, såväl inom barndagvården som inom andra former av tjänster för barnen och familjerna.

Artikeln åskådliggör med hjälp av exempelkalkyler hur dagvårdsavgifterna – som är relaterade till inkomsten – förändras och inverkar på familjers disponibla inkomst. I synnerhet då det gällde ensamförsörjare var det möjligt att med beräkningarna identifiera eventuella arbetslöshetsfällor. Artikeln bygger på ett forskningsprojekt som analyserar familjers val av dagvårdsform för sina barn och som studerar olika lagändringars inverkan på befolkningen.

Låt oss göra en liten kartövning. Vi utgår från Helsingfors järnvägsstation och ritar en cirkel med 15 kilometers radie. Inom denna cirkel ryms det mellan Nordsjö i öst och Drumsö i väst – vi håller oss alltså inom Helsingfors gränser – över 100 000 under 18-åriga barn.

Begreppet stadsaktivism riktar blickarna på aktivitet, aktörskapsmångfald och på de möjligheter de innebär vid utvecklandet av städer. Ett problem med begreppet är att det lätt uppfattas som agerande bara i medborgarens roll. Ändå kan folk agera aktivt, det vill säga på samma sätt som fjärde sektorn, även i sin arbetsroll.

Urbanisering är ett fenomen som idag pågår överallt i världen. I de västerländska städer som inte vill växa utåt landsbygden skapar man nu nytt stadsrum genom att ändra om före detta industriområden till bostadsområden och genom att bygga nytt bland det gamla.

Både i och utanför Europa räknas Köpenhamn som en av de mest lockande och trivsamma städerna. Stadens nuvarande blomstring är resultatet av skicklig och långsiktig stadsplanering – men också av att överdriven planeringsnit undvikits.

Genom tiderna har kultur och konst använts för att på olika sätt och med olika betoning utveckla stadsområden. Syftet med projektet Artsu var att begrunda kulturens roll i utvecklandet av bostadsområden i ljuset av både litteratur, exempel från utlandet och det arbete som nationalteatern gjort bland invånarna i Gårdsbacka