Arbetsställen som ligger geografiskt närmare varandra bildar starkare och tätare nätverk för arbetskraftsflöde inom stadsområden, och den nätverksbildning som sker genom byten av arbetsplats har i sin tur samband med högre produktivitetsnivå vid arbetsställena.

Stadslivets mångfald är stor, och att få ett grepp om den kräver mångsidiga infallsvinklar av forskarna. Det behövs vakenhet och ibland lite uppfinningsrikedom för att hitta lämpliga material och metoder.

De senaste åren har antalet invånare i Helsingfors som har ett främmande modersmål vuxit snabbt, och i början av år 2016 hade över 88 000 av Helsingfors 628 208 invånare ett främmande modersmål. Även andelen invånare med främmande modersmål har vuxit.

Den befolkningsdel i Finland som har flyktingbakgrund fördelas geografiskt mycket ojämnt. Största delen av dem flyttar i slutändan till Huvudstadsregionen eller andra centra i södra Finland. Särskilt aktuell blev frågan om logerandet av flyktingar i samband med det stora antalet asylsökande som kom till landet år 2015.

Sysselsättningen anses ofta utgöra en viktig indikator på integrationen av invandrare. Sysselsättningen har även stor betydelse för både dem som flyttar till Finland och hela det finländska samhället samt på det lokala planet också för kommunen.

Invandrare behöver ofta utkomststöd, trots att de har ett heltidsarbete. Arbetserfarenhet från Finland är av mycket central betydelse med tanke på invandrarnas senare anställning. Maken eller makan spelar också en viktig roll när det gäller att frigöra sig från beroendet av utkomststöd. Detta konstaterades i en undersökning som blev klar vid Helsingfors stads faktacentral i våras.

Den europeiska flyktingkrisen 2015 ledde i Finland till ökad offentlig debatt om den internationella migrationen och integration av dem som flyttar till Finland. Man har i större utsträckning än förr även börjat tala om integration och integrationsfrämjande på det lokala planet.

I Helsingfors skiljer sig invandrarungdomarnas situation på många sätt från situationen för ungdomar som hör till ortsborna, och deras möjligheter att utnyttja sina färdigheter är mindre. En mycket talande siffra är att hela 25 procent av ungdomarna med invandrarbakgrund står utanför utbildningen eller arbetslivet efter den grundläggande utbildningen, medan motsvarande siffra för ungdomar bland den inhemska befolkningen är 4 procent.

Ännu för fyra år sedan kom sig nästan 30 procent av Helsingforsregionens folkökning av flyttöverskott från Estland. Sedan dess har flyttandet från Estland till Helsingforsregionen minskat.

I början av hösten 2015 kom det mera asylsökare till Finland än någonsin förr. Enbart i september anlände över 10 000 asylsökande, varav de flesta kom från Irak. Maria Nyman, forskare vid Helsingfors stads faktacentral, berättar om ett projekt som bygger på intervjuer med yrkeserfarna och engelskkunniga irakiska asylsökande.

Först under de två senaste årtiondena har den befolkningsdel i Finland som har utländsk bakgrund i huvudsak vuxit. Medan det i Helsingfors år 1990 bodde ca. 6 600 personer som hade ett annat modersmål än finska, samiska eller svenska, var antalet redan över 88 000 år 2016. Därmed hade 14 procent av Helsingfors befolkning ett främmande modersmål.

Året 2015 blev exceptionellt i och med den stora mängden flyktingar som kom till Europa. Till Finland har det aldrig förr kommit så många asylsökande, och många av dem kommer med tiden att vara bosatta i Helsingfors.

Jag minns ännu tydligt och klart hur jag för några år sedan i Paris fick syn på en musikaffär som var specialiserad på harpor. Det lilla utrymmet var smockfullt med instrument, det ena vackrare än det andra. Något liknande hade jag aldrig sett. Jag märkte att jag höll på och iakttog storstadslivet, där marknader för olika små subkulturer, specialgrupper och behov kan förtätas i synliga knutpunkter.

Internationella stadsjämförelser efterfrågas och används av beslutsfattare och utvecklare i städer, av företag, placerare, forskning, media och medborgare. Typiskt vill man veta hur ens egen stad eller den man är intresserad av står sig i jämförelse med andra städer.

De ungas boendeproblem – bostadslöshet, hotande bostadslöshet eller osäkert boende – har i vissa fall fördubblats på ett årtionde. Denna artikel är en översikt av bostadslösheten bland under 30-åriga helsingforsbor, dess utbredning, statistikföring, orsaker och följder.

Vid den senaste uppsättningen, 2015, av Trygghetsenkäten i Helsingfors, som utförs vart tredje år, ställdes frågor inte bara om upplevd trygghet utan även om upplevd oro. Mest oro uttrycktes för barnens och de ungas framtid. De helsingforsbor som hade invandrarbakgrund oroade sig mest för terrorism och för krig och konflikter.

Den som hastig ögnar igenom rubrikerna kan få bilden att det går bra för kommunerna. Men det är en felaktig tolkning. Skuldsättningen fortsätter precis som varje år hittills på 2000-talet, om än något långsammare nu.

Åren 2000–2007 utvecklades ekonomin fördelaktigt i Finland och våra stora stadsregioner, men allt sedan 2009 har den stampat på stället på grund av finanskrisen. Helsingforsregionens andel av hela landets nationalprodukt är en dryg tredjedel, och den växte något mellan åren 2000 och 2013.

Under de senaste tio åren eller så har det blivit allt populärare bland barnfamiljer att bo i stadskärnor. Statistik avslöjar att antalet barnfamiljer även i Helsingfors har vuxit och växer snabbare i stadskärnan än i förortsområdena.

Avancemang från hyresboende till ägarboende går långsammare för invandrare än för ursprungsbefolkningen. För bägge kategorierna försinkas flytten till en ägarbostad av det ekonomiska läget, men bland invandrarna har inkomstnivån mindre samband med hur snabbt övergången går.