Ett rent Östersjön är en byggsten för stadsbornas välfärd och för Helsingfors livskraft. Tack vare långsiktigt vattenskydd har vattenkvaliteten i havsområdena utanför Helsingfors förbättrats. Samtidigt innebär ett föränderligt klimat och samhälle en del svårsiade utmaningar för vattenskyddet.

Risken för att höra till en låginkomstfamilj har redan i ett decennium varit högre i Helsingfors än i Finland som helhet. Men från och med 2011 har denna risk sjunkit i Helsingfors. Med nordiskt och europeiskt mått mätt är låginkomstrisken för barn låg i Helsingfors.

Under den period, 1987–2015, som vår artikel granskar har sysselsättningen och arbetslösheten i Helsingfors varierat märkbart. Mellan två recessioner ryms ett långt uppsving och en nedgång i arbetslöshetsgraden. Den senaste recessionen, som började redan år 2008 har lett till ett svårt läge igen.

Undersökningen Hälsa och välfärd för invånarna ATH (Alueellinen terveys- ja hyvinvointitutkimus) gjord av Institutet för hälsa och välfärd THL ger– som ett tillägg till registerbaserad information – kommunerna kunskap om invånarnas upplevda välfärd och hälsa, levnadsvanor och andra välfärds- och hälsofaktorer. Det finns uppgifter även skilt om Helsingfors, och det vore nu skäl att ta vara på dem för att utveckla följandet av stadsbornas välfärd.

I internationell forskningslitteratur har det framlagts att lokal anhopning av social lottlöshet kan hämma invånarnas framgång på arbetsmarknaden. I Huvudstadsregionens fall blir beläggen för detta delvis motstridiga om vi lokalt analyserar sambandet mellan arbetslöshetsgrad och senare förvärvsinkomster hos personer som varit arbetslösa.

Enligt Välfärdsberättelsen om de unga i Helsingfors upplever nio av tio ungdomar att vardagslivet ger tillfredsställelse, livet har mål och mening, samt att dagliga uppgifter är betydelsefulla.

Social rapportering är ett sätt att producera systematisk kunskap om socialservicens klienter och deras behov. Nuförtiden vet till exempel beslutsfattarna förhållandevis lite om socialarbetet och dess innehåll. Helsingfors stad effektiverar nyttjandet av kunskapen i syfte att kunna planera bättre service som sätts in tidigare.

Barnfamiljerna i Helsingfors är redo att via bostadsmarknaden lägga ut kännbara summor för att trygga att deras barn får gå i en bra närskola. Föräldrarna gör skolval för sina barn redan då de väljer att flytta till ett visst område, alltså inte bara om de väljer en sådan skola för barnen som ligger utanför deras eget elevrekryteringsområde.

Timo Cantell, som i april tillträdde som direktör för Faktacentralen och samtidigt som chefredaktör för Kvartti, ser nya möjligheter i att städer digitaliseras. Som ämbetsverk har Faktacentralen en bra utsiktsplats i detta avseende.

Som producenter av statistik och forskningsrön avviker myndigheterna från privata informationsproducenter. Offentlighetslagen ställer olika krav på dem för hur insamlad information får offentliggöras. Men vilken information är offentlig? När kommunerna nu satsar allt mera på öppen data, vad är det som tryggar dataskyddet för de personer som undersökningar gäller?