Artiklar

Östersjön som källa för välstånd och konkurrenskraft

Ett rent Östersjön är en byggsten för stadsbornas välfärd och för Helsingfors livskraft. Tack vare långsiktigt vattenskydd har vattenkvaliteten i havsområdena utanför Helsingfors förbättrats. Samtidigt innebär ett föränderligt klimat och samhälle en del svårsiade utmaningar för vattenskyddet.

Läs mer>

Fattigdomsrisken bland barn högre i Helsingfors än i hela Finland

Risken för att höra till en låginkomstfamilj har redan i ett decennium varit högre i Helsingfors än i Finland som helhet. Men från och med 2011 har denna risk sjunkit i Helsingfors. Med nordiskt och europeiskt mått mätt är låginkomstrisken för barn låg i Helsingfors.

Läs mer>

Ingen ände i sikte på ökningen i långtidsarbetslöshet

Under den period, 1987–2015, som vår artikel granskar har sysselsättningen och arbetslösheten i Helsingfors varierat märkbart. Mellan två recessioner ryms ett långt uppsving och en nedgång i arbetslöshetsgraden. Den senaste recessionen, som började redan år 2008 har lett till ett svårt läge igen.

Läs mer>

Undersökningen Hälsa och välfärd för invånarna stöder följandet av helsingforsbornas hälsa

Undersökningen Hälsa och välfärd för invånarna ATH (Alueellinen terveys- ja hyvinvointitutkimus) gjord av Institutet för hälsa och välfärd THL ger– som ett tillägg till registerbaserad information – kommunerna kunskap om invånarnas upplevda välfärd och hälsa, levnadsvanor och andra välfärds- och hälsofaktorer. Det finns uppgifter även skilt om Helsingfors, och det vore nu skäl att ta vara på dem för att utveckla följandet av stadsbornas välfärd.

Läs mer>

Sambandet mellan ett områdes arbetslöshetsgrad och chansen att få jobb för dem som blivit arbetslösa

I internationell forskningslitteratur har det framlagts att lokal anhopning av social lottlöshet kan hämma invånarnas framgång på arbetsmarknaden. I Huvudstadsregionens fall blir beläggen för detta delvis motstridiga om vi lokalt analyserar sambandet mellan arbetslöshetsgrad och senare förvärvsinkomster hos personer som varit arbetslösa.

Läs mer>

Upplevd välfärd i förorterna i Helsingforsregionen

Social och etnisk segregation karakteriserar den senaste utvecklingen i många av Helsingforsregionens förorter. Denna artikel belyser förortsbornas välmående ur två synvinklar; genom att granska hur dels upplevd hälsa, dels upplevd trygghet varierar med grannskapet. De preliminära rönen begrundas ur social mix–perspektiv

Läs mer>

Aktiva unga mår bra

Enligt Välfärdsberättelsen om de unga i Helsingfors upplever nio av tio ungdomar att vardagslivet ger tillfredsställelse, livet har mål och mening, samt att dagliga uppgifter är betydelsefulla.

Läs mer>

Ta bättre vara på kunskapen om socialservicen

Social rapportering är ett sätt att producera systematisk kunskap om socialservicens klienter och deras behov. Nuförtiden vet till exempel beslutsfattarna förhållandevis lite om socialarbetet och dess innehåll. Helsingfors stad effektiverar nyttjandet av kunskapen i syfte att kunna planera bättre service som sätts in tidigare.

Läs mer>

Helsingforsiska barnfamiljers skolval på bostadsmarknaden

Barnfamiljerna i Helsingfors är redo att via bostadsmarknaden lägga ut kännbara summor för att trygga att deras barn får gå i en bra närskola. Föräldrarna gör skolval för sina barn redan då de väljer att flytta till ett visst område, alltså inte bara om de väljer en sådan skola för barnen som ligger utanför deras eget elevrekryteringsområde.

Läs mer>
Kvartti 2/2015 |  26.08.2015Teemu Vass

Intervju: "Helsingfors har ett bra 'stadsobservatorium'"

Timo Cantell, som i april tillträdde som direktör för Faktacentralen och samtidigt som chefredaktör för Kvartti, ser nya möjligheter i att städer digitaliseras. Som ämbetsverk har Faktacentralen en bra utsiktsplats i detta avseende.

Läs mer>

Hur uppfylls datasekretessen för enskilda i kommunens statistik och forskning?

Som producenter av statistik och forskningsrön avviker myndigheterna från privata informationsproducenter. Offentlighetslagen ställer olika krav på dem för hur insamlad information får offentliggöras. Men vilken information är offentlig? När kommunerna nu satsar allt mera på öppen data, vad är det som tryggar dataskyddet för de personer som undersökningar gäller?

Läs mer>
Kvartti 2/2014 |  15.09.2014Ari Jaakola

Nyheter: Global City Indicators skapar standarder för jämförande stadsfakta

I maj 2014 hölls i Toronto en internationell konferens kring temat nyttjande av stadsindikatorer.

Läs mer>
Kvartti 2/2014 |  13.09.2014Timo Cantell

Uppdatering av statistik- och forskningsprogrammet Fakta om Stan för åren 2014–2015

Statistik- och forskningsverksamheten utvecklas genom att betona dels kundperspektivet i statistiken och forskningen, dels att informationen når fram och är verkningsfull och att den öppna datan utvecklas.

Läs mer>
Kvartti 2/2014 |  12.09.2014Tuula Joronen

Stora skillnader länder emellan i hur somaliska invandrare får jobb och blir företagare

De personer som har somaliska som modersmål är både i Finland som helhet och i Helsingfors den tredje största gruppen personer av utländsk härkomst, strax efter de ryskrespektive estniskspråkiga. Därför är det oroande att deras sysselsättningsläge är så mycket sämre än många andra invandrargruppers.

Läs mer>

Att räkna ut nåbarhet i huvudstadsregionen

Att vardagsservicen är lätt att nå och att man kan välja mellan olika sätt att färdas hör till kännetecknen på en fungerande stad.

Läs mer>

Finns det en metropolnarrativ?

Vår artikel handlar om strategier publicerade av organisationer och företag i Helsingfors metropolområde och om samband till metropolområdet och städerna som kommer till uttryck i deras narrativer.

Läs mer>
Kvartti 2/2014 |  12.09.2014Juha Suokas

Arbetstillfällenas utveckling i Helsingfors

Den globala finanskrisen och därpå följande svacka i realekonomin hade stor inverkan på vårt land, och totalproduktionens volym minskade i hela nationalekonomin med över åtta procent år 2009. Denna nedgång i den totala produktionsvolymen märktes starkt i Helsingfors, om än inte fullt så starkt som i övriga delar av Finland.

Läs mer>
Kvartti 2/2014 |  12.09.2014Asta Manninen

Ledare: Många vägar till hållbar konkurrenskraft för städer

Det är städerna som håller igång den ekonomiska tillväxten i länder och världsdelar. Därmed krävs förnyelse och uppfinningsrikedom av städerna, för tid efter annan möter de både utmaningar och problem, samt möjligheter.

Läs mer>

Ta fram helsingforsbornas kollektiva fantasi

Helsingfors har varit med i en global jämförande studie av städers kreativa prestationsförmåga och kreativitetsekologi.

Läs mer>
Kvartti 2/2014 |  09.09.2014Seppo Laakso

Tunnar inflyttningen av unga vuxna låginkomsttagare ut huvudstadens skattebasis?

Under 2000-talet har flyttandet mellan kommunerna i Helsingforsregionen varit livligt. Helsingfors kännetecknas – liksom kärnstaden i stadsregioner även på annat håll – av att de som flyttar in övervägande är ungt folk med låga inkomster medan utflyttarna är äldre, ofta med en etablerad ställning i arbetslivet.

Läs mer>

Bläddra i artiklarna