Artiklar

Från plagierare till förebild

Trots att kulturlivet i Helsingfors var livligt redan på 1800-talet är vår stadskulturs historia kort, i synnerhet jämfört med hurdan stadskulturen genom historien varit i de gamla europeiska städerna. Och även i Finland tog stadskulturen sina första steg annanstans än i Helsingfors. Men de senaste tiderna har varit riktigt fruktbara om man ser från den historieskrivnings synvinkel som beskriver stadskultur.

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Asta Manninen

Ledare: Kulturen engagerar stadsborna och skapar en livskraftig stad

Enligt stadens vision som antecknats i Helsingfors stads strategiprogram 2013–2016 är Helsingfors en samhällelig boningsort där tjänsterna fungerar och beslutsfattandet är öppet och där vetenskapen, konsten och kreativiteten blommar.

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Teemu Vass

Intervju: Var hittar vi kulturen, Stuba Nikula?

Kulturens och konstens fält har blivit mera splittrat, och i debatten om stadskultur betonas sociala evenemang och aktiviteter ordnade av stadsborna själva, och urban livsstil. Samtidigt växer Helsingfors, och i de nya bostadsområdena uppstår aktiviteter. Kulturen finns överallt, men närmare bestämt var?

Läs mer>

Företags och organisationers roll i varumärkning av regioner och städer

En metropols varumärke är summan av många element. Det påverkas av de företag och organisationer som verkar där, och givetvis av själva städerna. Vilken betydelse tillskriver finländare och estländare sina respektive huvudstadsområdens varumärken i olika avseenden, och vilken roll tillskrivs olika aktörer i en varumärkning av metropolerna som bygger på ekonomisk framgång, positiv image och välstånd och välfärd bland invånarna?

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Vesa Keskinen

Helsingforsbor vill ha stadskultur med gemenskap

Stadsdelsfester, restaurangdagar, städdagar, gatufester – allt detta är uttryck för en nytänkande gemenskapsinriktad stadskultur. Dessa evenemang, som obyråkratiskt och genom samarbete ordnats av invånarna själva har blivit mycket populära.

Läs mer>

Sociala och strukturella dimensioner i matkonsumtionen

Då man talar om urban livsstil intar maten en viktig roll. Enligt Karsten (et al. 2013) kretsar unga stadsbors livsstil i stor utsträckning kring café- och restaurangkonsumtion.

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Arto Koskelo

Ny blomstring för restaurangkulturen i Helsingfors

Finland industrialiserades relativt sent och urbaniserades på allvar först under senare hälften av 1900-talet. Detta har satt sina spår i restaurangkulturen i Helsingfors. En black om foten för näringsgrenen har varit statens alkoholpolitik, som präglats av en strävan att begränsa medborgarnas alkoholkonsumtion.

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Mervi Ilmonen

Kvartersbutiker bygger upp staden

I artikeln granskar jag kvartersbutikerna i området Berghäll–Vallgård utifrån deras sociala betydelse. Tesen är att de lokala butikerna och köpgatorna ingår i städernas immateriella kulturarv och bygger upp den lokala identiteten, känslan av att höra till platsen och det kollektiva minnet.

Läs mer>

Behövs köpisar i förorterna?

Bostadsområdenas närtjänster försvinner om gamla köpcentrum lämnas åt sitt öde. Enbart kompletteringsbyggande och omhuldande av stadsbilden räcker inte till. Vi behöver uppblandning av aktiviteter och nya tillvägagångssätt som baserar sig på partnerskap.

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Outi Rissanen

Cyklismens påverkningsstrukturer integreras i stadsdelarna

Under de senaste två årtiondena har delaktighetskulturen förändrats klart. Men förmår de existerande strukturerna för samhälleligt deltagande svara på de förändrade behoven av deltagande?

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Vilma Ahonen

Havshelsingfors – stoff för ett lokalt varumärke

Prograduavhandlingen Merellinen Helsinki [ett havsnära Helsingfors eller kort och gott Havshelsingfors] granskar hur ett lokalt varumärke kan uppstå ur medborgarnas led.

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Helena Kotro

Vad tycker allätande kulturkonsumenter?

I artikeln granskas framgångar och utvecklingsbehov inom kulturutbudet i Helsingfors i ljuset av kommentarerna i den kulturenkät som genomfördes hösten 2013.

Läs mer>

Mäta livskvalitet i bostadsområden i Amsterdam

År 2007 förklarade Nederländernas regering 40 bostadsområden i olika städer som problemområden där förbättrandet av livskvaliteten måste ses i helhetsperspektiv.

Läs mer>

Internationell jämförelse och tröskelvärden?

Förändringar i de sociala och regionala strukturerna och deras eventuella effekter på välfärden är aktuella teman på stadsundersökningens område.

Läs mer>
Kvartti 4/2013 |  30.01.2014Asta Manninen

Ledaren: Mosaiken av stadsdelar blir allt mera varierad

Helsingfors områdesvis är en av Faktacentralens mest efterfrågade och anlitade produkter.

Läs mer>

Är de regionala skillnaderna gjutna i betong?

Forskningsresultaten kring huvudstadsregionens segregationsutveckling visar att de regionala skillnaderna bland annat med tanke på befolkningens inkomst- och utbildningsnivåer, andelen invandrare och deras sysselsättningsgrad är tämligen stora.

Läs mer>
Kvartti 4/2013 |  30.01.2014

Differentiering mellan skolor i städer

Finland har haft utmärkta framgångar i internationella jämförelser av skolor, men i synnerhet i Helsingforsregionen har det börjat komma allt starkare signaler om differentiering skolor emellan.

Läs mer>

Förortsforskningen tar fram mångfalden i förorterna

Just nu är förorterna på tapeten i den offentliga debatten, och som exempel har färska bostads- och kommunikationsministern Pia Viitanen lyft fram förorterna och utvecklandet av dessa som ett centralt bostadspolitiskt tema på riksnivå.

Läs mer>
Artikel |  30.01.2014Olli Nuutila

Finländskt förortsliv på somaliska i Havs-Rastböle

Föreliggande artikel tittar på vilken social innebörd bostadsområdet, grannskapet, har i invandrarnas liv.

Läs mer>
Kvartti 4/2013 |  30.01.2014Teemu Vass

Nyheter: Det är svårt att påvisa grannskapets inverkan

Med grannskapseffekt (neighbourhood effect) avses att boende på ett sämre ställt område inskränkerindividens möjligheter att klara sig i livet. Inte endast individens egna förutsättningar påverkar framgången, utan även livsmiljön är som en ytterligare broms.

Läs mer>

Bläddra i artiklarna