Trots att kulturlivet i Helsingfors var livligt redan på 1800-talet är vår stadskulturs historia kort, i synnerhet jämfört med hurdan stadskulturen genom historien varit i de gamla europeiska städerna. Och även i Finland tog stadskulturen sina första steg annanstans än i Helsingfors. Men de senaste tiderna har varit riktigt fruktbara om man ser från den historieskrivnings synvinkel som beskriver stadskultur.

En metropols varumärke är summan av många element. Det påverkas av de företag och organisationer som verkar där, och givetvis av själva städerna. Vilken betydelse tillskriver finländare och estländare sina respektive huvudstadsområdens varumärken i olika avseenden, och vilken roll tillskrivs olika aktörer i en varumärkning av metropolerna som bygger på ekonomisk framgång, positiv image och välstånd och välfärd bland invånarna?

Då man talar om urban livsstil intar maten en viktig roll. Enligt Karsten (et al. 2013) kretsar unga stadsbors livsstil i stor utsträckning kring café- och restaurangkonsumtion.

Finland industrialiserades relativt sent och urbaniserades på allvar först under senare hälften av 1900-talet. Detta har satt sina spår i restaurangkulturen i Helsingfors. En black om foten för näringsgrenen har varit statens alkoholpolitik, som präglats av en strävan att begränsa medborgarnas alkoholkonsumtion.

Under de senaste två årtiondena har delaktighetskulturen förändrats klart. Men förmår de existerande strukturerna för samhälleligt deltagande svara på de förändrade behoven av deltagande?

I artikeln granskas framgångar och utvecklingsbehov inom kulturutbudet i Helsingfors i ljuset av kommentarerna i den kulturenkät som genomfördes hösten 2013.

År 2007 förklarade Nederländernas regering 40 bostadsområden i olika städer som problemområden där förbättrandet av livskvaliteten måste ses i helhetsperspektiv.

Helsingfors områdesvis är en av Faktacentralens mest efterfrågade och anlitade produkter.

Forskningsresultaten kring huvudstadsregionens segregationsutveckling visar att de regionala skillnaderna bland annat med tanke på befolkningens inkomst- och utbildningsnivåer, andelen invandrare och deras sysselsättningsgrad är tämligen stora.

Föreliggande artikel tittar på vilken social innebörd bostadsområdet, grannskapet, har i invandrarnas liv.

Med grannskapseffekt (neighbourhood effect) avses att boende på ett sämre ställt område inskränkerindividens möjligheter att klara sig i livet. Inte endast individens egna förutsättningar påverkar framgången, utan även livsmiljön är som en ytterligare broms.