Med grannskapseffekt (neighbourhood effect) avses att boende på ett sämre ställt område inskränkerindividens möjligheter att klara sig i livet. Inte endast individens egna förutsättningar påverkar framgången, utan även livsmiljön är som en ytterligare broms.

Till unga vuxnas livsstil förknippas mångahanda föreställningar och antaganden. På samma sätt verkar det råda en inbiten uppfattning om konsumtionsvanorna, sätten och värderingarna hos dem som betraktar den urbana stadsmiljön som sitt revir.

Artikeln beskriver och analyserar regional differentiering i Europa i ljuset av regionekonomiska indikatorer och statistik samt placerar Helsingforsregionen och de övriga storstäderna i Östersjöområdet i det europeiska stadsnätverkets sammanhang.

Vilka är Helsingfors ungdomsväsendets viktigaste mål just nu? Vad är den största utmaningen för ledningen av ungdomsväsendet?

Föreliggande artikel granskar hur ungdomar blir utan jobb och studieplats i Helsingfors. Målgrupp är de 15–29-åriga helsingforsunga med utländsk härkomst som i slutet av år 2010 hade bott i Finland minst ett år.

Just nu är invandrarbarns framgång och integrering föremål för ett växande intresse i Huvudstadsregionen.

I Helsingfors började 12–29-åringarna öka starkt efter depressionsåren i början av 1990-talet, och de är nu nästan en fjärdedel fler än 1993.

Öppen information nådde en ny milstolpe i Finland då statsförvaltningen offentliggjorde sin avsikt att starta det treåriga Programmet för öppen information 2013–15 under ledning av finansministeriet. Målet är att alla betydande offentliga datalager ska finnas på nätet i maskinläsbart format, gratis och med tydliga användarvillkor senast 2020.

Det finns böcker – ibland – som verkligen gör intryck, som man bara måste sträckläsa. Fyndet för mig i våras var Mauri ”Moog” Konttinens Elämän kartoitus I & II, dvs. livskartläggning I & II.

Helsingfors stads nya strategi för fullmäktigeperioden 2013–2016 betonar öppenhet, deltagande och att staden är funktionell ur invånarnas perspektiv. Vi satsar på sådant som påverkar stadsbornas vardag och livskvalitet.

Den stora majoriteten av ungdomarna i Helsingfors mår just nu bra. Helsingfors stad vill agera så att denna utveckling fortsätter och så att allt fler unga mår bra, men det pågår en oroväckande segregationsutveckling.

År 2012 var Helsingfors tillsammans med städerna Esbo, Vanda, Grankulla och Lahtis utsedd till designhuvudstad i världen av den internationella designorganisationen ICSID (International Council of Societies of Industrial Design).

Föreliggande artikel beskriver innovationsknutpunkter jämte metodologin för hur sådana byggs upp.

Kommunalvalet 2012 kan karaktäriseras som överraskande i likhet med många av de senaste valen. Tvärtemot vad man väntat sig sjönk valdeltagandet i hela landet med nästan tre procentenheter och i Helsingfors med 1,5 procentenhet sedan kommunalvalet 2008.

Ur nutida synvinkel kan centralkökshusen ses som ett misslyckat experiment eller i förlängningen som ett exceptionellt bostads- och köksbyggande. Centralkökshusen utgjorde undantag till de hundratals andra höghus som byggdes vid samma tid.

Den 26.3.2013 tilldelades Mari Vaattovaara, professor i urban geografi, Helsingfors universitets pris för förtjänstfullt förmedlande av vetenskaplig kunskap.

Helsingforsbornas trygghet har regelbundet undersökts med hjälp av enkäter sedan 2003. Upplevelser av otrygghet är i högre grad ett problem för kvinnor än för män och till exempel att råka ut för våld eller hot ökar förståeligt nog otryggheten.

Helsingfors planering styrs i den kommande generalplanen av andra principer än de enligt vilka man har byggt staden under de tidigare decennierna. Nu byggs en koncentrerad och urban stad där människorna rör sig på spår, med cykel och till fots.