Artiklar

Kvartti 3/2019 |  29.08.2019Laura Ansala

Skillnaderna i fortsatt utbildning mellan invandrarbarn och barn med finländsk bakgrund förklaras av ålder vid hitkomsten, familjebakgrund och bostadsområde

Att avlägga examen på andra stadiet är i snitt ovanligare bland invandrarbarn än bland barn med finländsk bakgrund i huvudstadsregionen. Men bland invandrarbarnen varierar den andel som gör det starkt beroende på i vilken ålder och varifrån man kommit till Finland. Dessa jämförelser beaktar dock icke de socioekonomiska skillnaderna mellan familjer med utländsk resp. inhemsk bakgrund.

Läs mer>

Kandidater med invandrarbakgrund i kommunalvalet i Helsingfors 2017: röstmagnet eller ett namn på listan?

Två centrala iakttagelser i denna artikel är främst att kandidater med invandrarbakgrund var sämre på att profilera sig i valkompasser än de infödda kandidaterna i Helsingfors. För det andra framgick det att områden där invandrarkandidaterna har starkt stöd varierar märkbart per parti, även om dessa huvudsakligen ligger i östra Helsingfors röstningsområden.

Läs mer>
Artikel |  10.01.2019Tiina Luoma, Anu Yijälä

Inlärningserfarenheter i och om Finland bland asylsökande irakier i Finland

Det kulturella avståndet mellan Finland och Irak är stort, och därför kan många skick och seder i vårt land vara främmande för de nyinflyttade. I föreliggande artikel granskar vi hurdana saker de yrkeskunniga irakierna i vår studie har lärt sig medan de bott i landet – hurdana förändringar som skett i deras värderingar och attityder, hur deras relation till finländare utvecklats under de omkring två och ett halvt år de bott här.

Läs mer>

Världen inne i stan, stan ute i världen

Städer drar till sig folk. Vill man vara provokativ kunde man säga att om ett urbant samhälle inte är lockande och intressant för sin omgivning är det inte fråga om en (riktig) stad – hur stort eller betydande stället än må vara. Historien känner till många städer som förlorat sin dragningskraft och sakta tynat av, för att till slut gå under.

Läs mer>

Kultur och konst ut i förorten – lokalt kulturarbete ur i synnerhet invandrarnas synvinkel

Genom tiderna har kultur och konst använts för att på olika sätt och med olika betoning utveckla stadsområden. Syftet med projektet Artsu var att begrunda kulturens roll i utvecklandet av bostadsområden i ljuset av både litteratur, exempel från utlandet och det arbete som nationalteatern gjort bland invånarna i Gårdsbacka

Läs mer>
Kvartti 4/2016 |  04.01.2017Netta Mäki

Invånarna med främmande modersmål ökar snabbt i Helsingfors – asylsökarnas inverkan liten

De senaste åren har antalet invånare i Helsingfors som har ett främmande modersmål vuxit snabbt, och i början av år 2016 hade över 88 000 av Helsingfors 628 208 invånare ett främmande modersmål. Även andelen invånare med främmande modersmål har vuxit.

Läs mer>

Huvudstadsregionen drar till sig folk med flyktningbakgrund från övriga Finland

Den befolkningsdel i Finland som har flyktingbakgrund fördelas geografiskt mycket ojämnt. Största delen av dem flyttar i slutändan till Huvudstadsregionen eller andra centra i södra Finland. Särskilt aktuell blev frågan om logerandet av flyktingar i samband med det stora antalet asylsökande som kom till landet år 2015.

Läs mer>

Invandrares sysselsättning i Helsingfors

Sysselsättningen anses ofta utgöra en viktig indikator på integrationen av invandrare. Sysselsättningen har även stor betydelse för både dem som flyttar till Finland och hela det finländska samhället samt på det lokala planet också för kommunen.

Läs mer>
Kvartti 4/2016 |  04.01.2017

Invandrarnas arbetslivsintegration och ekonomisk anpassning utreds närmare

Invandrare behöver ofta utkomststöd, trots att de har ett heltidsarbete. Arbetserfarenhet från Finland är av mycket central betydelse med tanke på invandrarnas senare anställning. Maken eller makan spelar också en viktig roll när det gäller att frigöra sig från beroendet av utkomststöd. Detta konstaterades i en undersökning som blev klar vid Helsingfors stads faktacentral i våras.

Läs mer>

Vad är integration?

Den europeiska flyktingkrisen 2015 ledde i Finland till ökad offentlig debatt om den internationella migrationen och integration av dem som flyttar till Finland. Man har i större utsträckning än förr även börjat tala om integration och integrationsfrämjande på det lokala planet.

Läs mer>
Kvartti 4/2016 |  03.01.2017Irma Sippola

Forskning ger fart åt utvecklingen av Invandrarungas Helsingfors

I Helsingfors skiljer sig invandrarungdomarnas situation på många sätt från situationen för ungdomar som hör till ortsborna, och deras möjligheter att utnyttja sina färdigheter är mindre. En mycket talande siffra är att hela 25 procent av ungdomarna med invandrarbakgrund står utanför utbildningen eller arbetslivet efter den grundläggande utbildningen, medan motsvarande siffra för ungdomar bland den inhemska befolkningen är 4 procent.

Läs mer>
Kvartti 4/2016 |  03.01.2017Pekka Vuori

Inflyttningen av estländare till Helsingforsregionen minskar

Ännu för fyra år sedan kom sig nästan 30 procent av Helsingforsregionens folkökning av flyttöverskott från Estland. Sedan dess har flyttandet från Estland till Helsingforsregionen minskat.

Läs mer>
Kvartti 4/2016 |  03.01.2017Teemu Vass

”De första mötena har betydelse” – undersökning om engelskkunniga yrkeserfarna irakiska asylsökande i Finland

I början av hösten 2015 kom det mera asylsökare till Finland än någonsin förr. Enbart i september anlände över 10 000 asylsökande, varav de flesta kom från Irak. Maria Nyman, forskare vid Helsingfors stads faktacentral, berättar om ett projekt som bygger på intervjuer med yrkeserfarna och engelskkunniga irakiska asylsökande.

Läs mer>
Kvartti 4/2016 |  03.01.2017Netta Mäki

Minskande fruktsamhet och familjestorlek bland somaliskspråkiga i Helsingfors – andelen ensamförsörjarfamiljer allt större

Först under de två senaste årtiondena har den befolkningsdel i Finland som har utländsk bakgrund i huvudsak vuxit. Medan det i Helsingfors år 1990 bodde ca. 6 600 personer som hade ett annat modersmål än finska, samiska eller svenska, var antalet redan över 88 000 år 2016. Därmed hade 14 procent av Helsingfors befolkning ett främmande modersmål.

Läs mer>
Kvartti 4/2016 |  16.12.2016Timo Cantell

Kvartti 4/2016: Ledare

Året 2015 blev exceptionellt i och med den stora mängden flyktingar som kom till Europa. Till Finland har det aldrig förr kommit så många asylsökande, och många av dem kommer med tiden att vara bosatta i Helsingfors.

Läs mer>

Övergång till ägarboende bland invandrare i huvudstadsregionen

Avancemang från hyresboende till ägarboende går långsammare för invandrare än för ursprungsbefolkningen. För bägge kategorierna försinkas flytten till en ägarbostad av det ekonomiska läget, men bland invandrarna har inkomstnivån mindre samband med hur snabbt övergången går.

Läs mer>
Kvartti 2/2014 |  12.09.2014Tuula Joronen

Stora skillnader länder emellan i hur somaliska invandrare får jobb och blir företagare

De personer som har somaliska som modersmål är både i Finland som helhet och i Helsingfors den tredje största gruppen personer av utländsk härkomst, strax efter de ryskrespektive estniskspråkiga. Därför är det oroande att deras sysselsättningsläge är så mycket sämre än många andra invandrargruppers.

Läs mer>

Internationell jämförelse och tröskelvärden?

Förändringar i de sociala och regionala strukturerna och deras eventuella effekter på välfärden är aktuella teman på stadsundersökningens område.

Läs mer>
Artikel |  30.01.2014Olli Nuutila

Finländskt förortsliv på somaliska i Havs-Rastböle

Föreliggande artikel tittar på vilken social innebörd bostadsområdet, grannskapet, har i invandrarnas liv.

Läs mer>

Andra generationerna på kommande

Just nu är invandrarbarns framgång och integrering föremål för ett växande intresse i Huvudstadsregionen.

Läs mer>

Bläddra i artiklarna