Artiklar

Kvartti 1/2018 |  07.08.2018Timo Cantell

Att hälsa eller låta bli – liv i storstad

Invånarna i stora städer är ofta – liksom den urbana kultur de producerar – föremål för omvärldens uppmärksamhet. Ibland kan det handla om kritik mot storstadsbornas val, attityder och sätt att vara. Stadslivet kan ju framstå som avlägset och främmande, och därmed kan också stadsborna själva upplevas som lite dryga. Trots att Helsingfors i internationell storleksskala knappast kan räknas som någon direkt metropol har dessa frågeställningar dryftats även här – i finländsk storleksskala är ju huvudstaden Helsingfors stor och synlig.

Läs mer>

Stora skillnader skolor och områden emellan i hur barn deltar i konstfostringsprojekt

Lågstadieeleverna deltar aktivt i de projekt för konstfostran som konstinstitutionerna inom Helsingfors stadskoncern ordnar. I nio av tio grundskolor hade åtminstone en klass deltagit i ett konstfostringsprojekt under den tid som föreliggande artikel granskar. Men det finns stor variation mellan och inom olika delar av staden och mellan skolor i hur aktivt man deltog.

Läs mer>

Kultur och konst ut i förorten – lokalt kulturarbete ur i synnerhet invandrarnas synvinkel

Genom tiderna har kultur och konst använts för att på olika sätt och med olika betoning utveckla stadsområden. Syftet med projektet Artsu var att begrunda kulturens roll i utvecklandet av bostadsområden i ljuset av både litteratur, exempel från utlandet och det arbete som nationalteatern gjort bland invånarna i Gårdsbacka

Läs mer>
Kvartti 1/2016 |  13.05.2016Timo Cantell

Kvartti 1/2016: Ledare

Jag minns ännu tydligt och klart hur jag för några år sedan i Paris fick syn på en musikaffär som var specialiserad på harpor. Det lilla utrymmet var smockfullt med instrument, det ena vackrare än det andra. Något liknande hade jag aldrig sett. Jag märkte att jag höll på och iakttog storstadslivet, där marknader för olika små subkulturer, specialgrupper och behov kan förtätas i synliga knutpunkter.

Läs mer>
Kvartti 2/2015 |  26.08.2015Teemu Vass

Intervju: "Helsingfors har ett bra 'stadsobservatorium'"

Timo Cantell, som i april tillträdde som direktör för Faktacentralen och samtidigt som chefredaktör för Kvartti, ser nya möjligheter i att städer digitaliseras. Som ämbetsverk har Faktacentralen en bra utsiktsplats i detta avseende.

Läs mer>

Ta fram helsingforsbornas kollektiva fantasi

Helsingfors har varit med i en global jämförande studie av städers kreativa prestationsförmåga och kreativitetsekologi.

Läs mer>

Behövs köpisar i förorterna?

Bostadsområdenas närtjänster försvinner om gamla köpcentrum lämnas åt sitt öde. Enbart kompletteringsbyggande och omhuldande av stadsbilden räcker inte till. Vi behöver uppblandning av aktiviteter och nya tillvägagångssätt som baserar sig på partnerskap.

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Outi Rissanen

Cyklismens påverkningsstrukturer integreras i stadsdelarna

Under de senaste två årtiondena har delaktighetskulturen förändrats klart. Men förmår de existerande strukturerna för samhälleligt deltagande svara på de förändrade behoven av deltagande?

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Vilma Ahonen

Havshelsingfors – stoff för ett lokalt varumärke

Prograduavhandlingen Merellinen Helsinki [ett havsnära Helsingfors eller kort och gott Havshelsingfors] granskar hur ett lokalt varumärke kan uppstå ur medborgarnas led.

Läs mer>

Företags och organisationers roll i varumärkning av regioner och städer

En metropols varumärke är summan av många element. Det påverkas av de företag och organisationer som verkar där, och givetvis av själva städerna. Vilken betydelse tillskriver finländare och estländare sina respektive huvudstadsområdens varumärken i olika avseenden, och vilken roll tillskrivs olika aktörer i en varumärkning av metropolerna som bygger på ekonomisk framgång, positiv image och välstånd och välfärd bland invånarna?

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Teemu Vass

Intervju: Var hittar vi kulturen, Stuba Nikula?

Kulturens och konstens fält har blivit mera splittrat, och i debatten om stadskultur betonas sociala evenemang och aktiviteter ordnade av stadsborna själva, och urban livsstil. Samtidigt växer Helsingfors, och i de nya bostadsområdena uppstår aktiviteter. Kulturen finns överallt, men närmare bestämt var?

Läs mer>

Från plagierare till förebild

Trots att kulturlivet i Helsingfors var livligt redan på 1800-talet är vår stadskulturs historia kort, i synnerhet jämfört med hurdan stadskulturen genom historien varit i de gamla europeiska städerna. Och även i Finland tog stadskulturen sina första steg annanstans än i Helsingfors. Men de senaste tiderna har varit riktigt fruktbara om man ser från den historieskrivnings synvinkel som beskriver stadskultur.

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Vesa Keskinen

Helsingforsbor vill ha stadskultur med gemenskap

Stadsdelsfester, restaurangdagar, städdagar, gatufester – allt detta är uttryck för en nytänkande gemenskapsinriktad stadskultur. Dessa evenemang, som obyråkratiskt och genom samarbete ordnats av invånarna själva har blivit mycket populära.

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Helena Kotro

Vad tycker allätande kulturkonsumenter?

I artikeln granskas framgångar och utvecklingsbehov inom kulturutbudet i Helsingfors i ljuset av kommentarerna i den kulturenkät som genomfördes hösten 2013.

Läs mer>

Sociala och strukturella dimensioner i matkonsumtionen

Då man talar om urban livsstil intar maten en viktig roll. Enligt Karsten (et al. 2013) kretsar unga stadsbors livsstil i stor utsträckning kring café- och restaurangkonsumtion.

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Arto Koskelo

Ny blomstring för restaurangkulturen i Helsingfors

Finland industrialiserades relativt sent och urbaniserades på allvar först under senare hälften av 1900-talet. Detta har satt sina spår i restaurangkulturen i Helsingfors. En black om foten för näringsgrenen har varit statens alkoholpolitik, som präglats av en strävan att begränsa medborgarnas alkoholkonsumtion.

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Mervi Ilmonen

Kvartersbutiker bygger upp staden

I artikeln granskar jag kvartersbutikerna i området Berghäll–Vallgård utifrån deras sociala betydelse. Tesen är att de lokala butikerna och köpgatorna ingår i städernas immateriella kulturarv och bygger upp den lokala identiteten, känslan av att höra till platsen och det kollektiva minnet.

Läs mer>

Är Åbo stadsregion annorlunda?

Ökningen av de sociala regionskillnaderna mellan städerna är ett tämligen välkänt faktum i Finland. Såväl iakttagelser i den offentliga debatten och i motiveringarna för städernas utvecklingsåtgärder som även majoriteten av de egentliga forskningsobservationerna visar på detta.

Läs mer>

Urbana unga vuxnas brokiga livsstilar

Till unga vuxnas livsstil förknippas mångahanda föreställningar och antaganden. På samma sätt verkar det råda en inbiten uppfattning om konsumtionsvanorna, sätten och värderingarna hos dem som betraktar den urbana stadsmiljön som sitt revir.

Läs mer>
Kvartti 1/2013 |  17.04.2013Asta Manninen

Ledaren: Öppenhet, samarbete, design och ny tillväxt

År 2012 var Helsingfors tillsammans med städerna Esbo, Vanda, Grankulla och Lahtis utsedd till designhuvudstad i världen av den internationella designorganisationen ICSID (International Council of Societies of Industrial Design).

Läs mer>

Bläddra i artiklarna