Artiklar

Kvartti 3/2019 |  04.10.2019Tuomas Tavi

Utbildnings- och inkomstnivån i Kvarnbäcken på 2000-talet – positiv men ojämn utveckling

Utbildnings- och inkomstnivån bland invånarna i Kvarnbäcken har under 2000-talet stigit i förhållande till både Helsingfors som helhet och andra stadsdelar i östra Helsingfors. Under dessa år har Kvarnbäcken vuxit och varit föremål för aktiv stadsutveckling.

Läs mer>

Stadsförnyelses inverkan på trygghetsupplevelsers placering – fallstudie Kvarnbäcken

I föreliggande artikel granskar vi, med hjälp av material från kartenkäter gjorda av Helsingfors stad, social oordning observerad av invånarna i Kvarnbäcken. Vi jämför också med resultat från liknande enkäter i åtta andra stadsdelar.

Läs mer>
Kvartti 4/2017 |  08.01.2018Tea Lönnroth

Uthyrning av stadens bostadstomter i Helsingfors – hur påverkar tillgängligheten priserna

Det är stora skillnader i tillgänglighet mellan olika områden i Helsingfors. Eftersom mark med god tillgänglighet är begränsad, kapitaliserar en god tillgänglighet på markens värde. Enligt min undersökning är priset för de tomter som staden hyr ut nära centrum över 40 procent högre än för tomter som finns på ungefär 35 minuters avstånd från centrum med kollektivtrafik. Variationen är dock mindre än man utifrån bostädernas marknadspriser skulle kunna tro.

Läs mer>
Kvartti 4/2017 |  08.01.2018Timo Cantell

Ledare 4/2017

Helsingfors består av åtta stordistrikt, uppdelade på sammanlagt 34 distrikt. Distrikten i sin tur är uppdelade i delområden, totalt 148 stycken. Och det tar inte slut där: delområdena är uppdelade i sammanlagt 404 småområden. Denna uppdelning är den officiella statistiska indelningen, och dess syfte är främja serviceproduktion och planering i Helsingfors och följningen av stadsutvecklingen på lång sikt.

Läs mer>
Kvartti 2/2017 |  09.06.2017Lukas Behrend

HafenCity Hamburg – nya urbana landskap i gamla hamnområden

Urbanisering är ett fenomen som idag pågår överallt i världen. I de västerländska städer som inte vill växa utåt landsbygden skapar man nu nytt stadsrum genom att ändra om före detta industriområden till bostadsområden och genom att bygga nytt bland det gamla.

Läs mer>

Köpenhamn - ett litet mästerverk av stadsplanering

Både i och utanför Europa räknas Köpenhamn som en av de mest lockande och trivsamma städerna. Stadens nuvarande blomstring är resultatet av skicklig och långsiktig stadsplanering – men också av att överdriven planeringsnit undvikits.

Läs mer>

Kultur och konst ut i förorten – lokalt kulturarbete ur i synnerhet invandrarnas synvinkel

Genom tiderna har kultur och konst använts för att på olika sätt och med olika betoning utveckla stadsområden. Syftet med projektet Artsu var att begrunda kulturens roll i utvecklandet av bostadsområden i ljuset av både litteratur, exempel från utlandet och det arbete som nationalteatern gjort bland invånarna i Gårdsbacka

Läs mer>
Kvartti 1/2016 |  13.05.2016Timo Cantell

Kvartti 1/2016: Ledare

Jag minns ännu tydligt och klart hur jag för några år sedan i Paris fick syn på en musikaffär som var specialiserad på harpor. Det lilla utrymmet var smockfullt med instrument, det ena vackrare än det andra. Något liknande hade jag aldrig sett. Jag märkte att jag höll på och iakttog storstadslivet, där marknader för olika små subkulturer, specialgrupper och behov kan förtätas i synliga knutpunkter.

Läs mer>

I innerstaden bor det nöjda barnfamiljer

Under de senaste tio åren eller så har det blivit allt populärare bland barnfamiljer att bo i stadskärnor. Statistik avslöjar att antalet barnfamiljer även i Helsingfors har vuxit och växer snabbare i stadskärnan än i förortsområdena.

Läs mer>

Fattigdomsrisken bland barn högre i Helsingfors än i hela Finland

Risken för att höra till en låginkomstfamilj har redan i ett decennium varit högre i Helsingfors än i Finland som helhet. Men från och med 2011 har denna risk sjunkit i Helsingfors. Med nordiskt och europeiskt mått mätt är låginkomstrisken för barn låg i Helsingfors.

Läs mer>

Sambandet mellan ett områdes arbetslöshetsgrad och chansen att få jobb för dem som blivit arbetslösa

I internationell forskningslitteratur har det framlagts att lokal anhopning av social lottlöshet kan hämma invånarnas framgång på arbetsmarknaden. I Huvudstadsregionens fall blir beläggen för detta delvis motstridiga om vi lokalt analyserar sambandet mellan arbetslöshetsgrad och senare förvärvsinkomster hos personer som varit arbetslösa.

Läs mer>

Helsingforsiska barnfamiljers skolval på bostadsmarknaden

Barnfamiljerna i Helsingfors är redo att via bostadsmarknaden lägga ut kännbara summor för att trygga att deras barn får gå i en bra närskola. Föräldrarna gör skolval för sina barn redan då de väljer att flytta till ett visst område, alltså inte bara om de väljer en sådan skola för barnen som ligger utanför deras eget elevrekryteringsområde.

Läs mer>
Kvartti 2/2014 |  13.09.2014Timo Cantell

Uppdatering av statistik- och forskningsprogrammet Fakta om Stan för åren 2014–2015

Statistik- och forskningsverksamheten utvecklas genom att betona dels kundperspektivet i statistiken och forskningen, dels att informationen når fram och är verkningsfull och att den öppna datan utvecklas.

Läs mer>

Att räkna ut nåbarhet i huvudstadsregionen

Att vardagsservicen är lätt att nå och att man kan välja mellan olika sätt att färdas hör till kännetecknen på en fungerande stad.

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Teemu Vass

Intervju: Var hittar vi kulturen, Stuba Nikula?

Kulturens och konstens fält har blivit mera splittrat, och i debatten om stadskultur betonas sociala evenemang och aktiviteter ordnade av stadsborna själva, och urban livsstil. Samtidigt växer Helsingfors, och i de nya bostadsområdena uppstår aktiviteter. Kulturen finns överallt, men närmare bestämt var?

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Vesa Keskinen

Helsingforsbor vill ha stadskultur med gemenskap

Stadsdelsfester, restaurangdagar, städdagar, gatufester – allt detta är uttryck för en nytänkande gemenskapsinriktad stadskultur. Dessa evenemang, som obyråkratiskt och genom samarbete ordnats av invånarna själva har blivit mycket populära.

Läs mer>
Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Mervi Ilmonen

Kvartersbutiker bygger upp staden

I artikeln granskar jag kvartersbutikerna i området Berghäll–Vallgård utifrån deras sociala betydelse. Tesen är att de lokala butikerna och köpgatorna ingår i städernas immateriella kulturarv och bygger upp den lokala identiteten, känslan av att höra till platsen och det kollektiva minnet.

Läs mer>

Behövs köpisar i förorterna?

Bostadsområdenas närtjänster försvinner om gamla köpcentrum lämnas åt sitt öde. Enbart kompletteringsbyggande och omhuldande av stadsbilden räcker inte till. Vi behöver uppblandning av aktiviteter och nya tillvägagångssätt som baserar sig på partnerskap.

Läs mer>
Kvartti 4/2013 |  30.01.2014Teemu Vass

Nyheter: Det är svårt att påvisa grannskapets inverkan

Med grannskapseffekt (neighbourhood effect) avses att boende på ett sämre ställt område inskränkerindividens möjligheter att klara sig i livet. Inte endast individens egna förutsättningar påverkar framgången, utan även livsmiljön är som en ytterligare broms.

Läs mer>
Kvartti 4/2013 |  30.01.2014Asta Manninen

Ledaren: Mosaiken av stadsdelar blir allt mera varierad

Helsingfors områdesvis är en av Faktacentralens mest efterfrågade och anlitade produkter.

Läs mer>

Bläddra i artiklarna