Artiklar

Helsingfors utvecklas, men blir kanske ändå omkörd?

För att kunna svara på de utmaningar som urbaniseringen innebär behöver städerna tillförlitlig kunskap till stöd för hållbart planerande och beslutsfattande. Stadsjämförelser är ett sätt att möta detta behov. Med deras hjälp kan man till exempel identifiera särdrag hos städerna och hitta beröringspunkter mellan sinsemellan olika städer samt få fram dels verktyg för att förstå stadsutvecklingen, dels hjälp med att se framtida utvecklingsbehov.

Läs mer>

Partierna i huvudstäderna – värdeliberalism vanligare än populism

Våren 2019 hölls det riksdagsval i Finland. Valresultatet avslöjade både skillnader och likheter mellan Helsingfors och Finland som helhet. Vad händer om vi tar med andra huvudstäder i norra Europa i analysen och jämför dem sinsemellan och därtill ser på läget i huvudstaden i förhållande till landet i övrigt i dessa länder?

Läs mer>

Etnisk boendesegregation i Helsingfors och annanstans

Artikeln klarlägger hur åtskilt från ursprungsbefolkningen de som har främmande modersmål eller utländsk bakgrund bor i Helsingfors och en del andra städer. Ett centralt rön är att etnisk differentiering inom boende är på medelnivå i Helsingfors jämfört med de andra stora städerna i Finland och på ganska låg nivå jämfört med städer i till exempel Sverige.

Läs mer>

Vilken nytta har Helsingfors av stadsrankingar?

Förutom stadsorganisationen är det många företag och samfund som använder rankingar för att marknadsföra Helsingfors som ett bra ställe att bo på, placera i eller besöka.

Läs mer>

Helsingfors som turiststad – jämförelse med övriga nordiska huvudstäder

I övernattningsstatistiken framträder besöksnäringen i Helsingfors som en stigande vågrörelse de senaste tio åren. År 2017 blev stegringen rekordsnabb, och tillväxtprocenten var nära europeisk toppnivå. År 2019 har tillväxten varit rätt snabb igen.

Läs mer>
Kvartti 4/2019 |  23.12.2019Timo Cantell

Ledare 4/2019

Helsingfors stad håller ett vaket öga på sin egen utveckling och bedriver därför egen statistik och forskning, och analyserar även andra informationskällor. Det räcker inte att kunna läget i Helsingfors, utan vi måste också veta dels vilka särdrag hos oss som ingår i större urbana förändringstrender, dels i vilka avseenden Helsingfors kanske avviker från andra städer. Där kommer både inhemska och internationella jämförelser med i bilden.

Läs mer>
Kvartti 3/2019 |  04.10.2019Netta Mäki

Rekordlåg fruktsamhet i Helsingfors – stark nedgång i unga åldersgruppers fertilitet

På sistone har det pratats mycket om sjunkande fruktsamhet i Finland. I synnerhet den befolkningsprognos fram till år 2050 som Statistikcentralen gav ut i november 2018 väckte stor oro om nuvarande och kommande barnantal. Prognosen bygger på födelsetalen de senaste åren, och ifall dessa skulle hållas oförändrade skulle barnens och de ungas antal och befolkningsandel minska betydligt och de äldres växa i framtiden. Befolkningens åldersstruktur skulle alltså förändras klart och äldreförsörjningskvoten försämras betydligt. Föreliggande artikel analyserar fruktsamhetsförändringar i Helsingfors, och jämför dem med läget i såväl övriga nordiska huvudstäder som i grannstäderna, samt dryftar utgående från forskningslitteratur vad som kan tänkas ligga bakom den sjunkande fruktsamheten.

Läs mer>
Kvartti 2/2017 |  09.06.2017Lukas Behrend

HafenCity Hamburg – nya urbana landskap i gamla hamnområden

Urbanisering är ett fenomen som idag pågår överallt i världen. I de västerländska städer som inte vill växa utåt landsbygden skapar man nu nytt stadsrum genom att ändra om före detta industriområden till bostadsområden och genom att bygga nytt bland det gamla.

Läs mer>

Köpenhamn - ett litet mästerverk av stadsplanering

Både i och utanför Europa räknas Köpenhamn som en av de mest lockande och trivsamma städerna. Stadens nuvarande blomstring är resultatet av skicklig och långsiktig stadsplanering – men också av att överdriven planeringsnit undvikits.

Läs mer>
Kvartti 1/2016 |  10.05.2016Asta Manninen

Vad berättar internationella stadsjämförelser om Helsingfors?

Internationella stadsjämförelser efterfrågas och används av beslutsfattare och utvecklare i städer, av företag, placerare, forskning, media och medborgare. Typiskt vill man veta hur ens egen stad eller den man är intresserad av står sig i jämförelse med andra städer.

Läs mer>
Kvartti 1/2016 |  09.05.2016Heikki Helin

Kommunekonomins mätare ger en alltför fördelaktig bild

Den som hastig ögnar igenom rubrikerna kan få bilden att det går bra för kommunerna. Men det är en felaktig tolkning. Skuldsättningen fortsätter precis som varje år hittills på 2000-talet, om än något långsammare nu.

Läs mer>

Den ekonomiska utvecklingen i de stora stadsregionerna under 2000-talet

Åren 2000–2007 utvecklades ekonomin fördelaktigt i Finland och våra stora stadsregioner, men allt sedan 2009 har den stampat på stället på grund av finanskrisen. Helsingforsregionens andel av hela landets nationalprodukt är en dryg tredjedel, och den växte något mellan åren 2000 och 2013.

Läs mer>

Bläddra i artiklarna