Inom statistikbranschen innebär digitaliseringen framför allt nya möjligheter att producera och distribuera information om olika fenomen.

Städer är helheter som kontinuerligt förändras och vars av varandra beroende delfaktorer kräver systemisk förståelseförmåga. Man försöker påverka städernas utveckling genom planering, vars effekter sträcker sig över till och med flera årtionden. Enskilda människor har en begränsad förmåga att lösa sådana komplexa planeringsfrågor. En hållbar framtid för städerna kräver därför förmåga till tvärdisciplinärt samarbete.

Den låga nativiteten i Finland har i år väckt mycken diskussion bland både massmedia och experter på befolkningsutveckling. Även i Helsingfors är nativiteten historiskt låg just nu. Men i Helsingfors är läget annorlunda än i hela landet.

Till välfärdens delområden kan vi räkna åtminstone upplevd välfärd, materiell välfärd och hälsa. I synnerhet de två sistnämnda har Helsingfors stads statistik- och forskningsväsende följt ända sedan sina allra tidigaste år, i över ett sekel nu, och även i framtiden kommer de att vara centrala teman.

Helsingfors och Helsingforsregionen avviker ganska rejält från övriga Finland till exempel beträffande befolkningsstrukturen. Medan den största årsklassen bland landets hela befolkning är de som fötts år 1963 (som alltså fyllt 55 år 2018), är den största årsklassen i Helsingfors de som fötts år 1990, alltså 28-åringarna.

Rapporten som FN:s mellanstatliga klimatpanel (IPCC) publicerade i oktober gjorde åter miljöhoten som orsakas av klimatförändringen till de synligaste ämnena i den offentliga debatten. I rapporten bedömer forskarna klimatuppvärmningens risker som allvarligare än tidigare. Eftersom en allt större andel av världens befolkning bor i städer, är städernas åtgärder för att minska utsläppen väsentliga för att hantera riskerna.

Helsingfors består av åtta stordistrikt, uppdelade på sammanlagt 34 distrikt. Distrikten i sin tur är uppdelade i delområden, totalt 148 stycken. Och det tar inte slut där: delområdena är uppdelade i sammanlagt 404 småområden. Denna uppdelning är den officiella statistiska indelningen, och dess syfte är främja serviceproduktion och planering i Helsingfors och följningen av stadsutvecklingen på lång sikt.

Låt oss göra en liten kartövning. Vi utgår från Helsingfors järnvägsstation och ritar en cirkel med 15 kilometers radie. Inom denna cirkel ryms det mellan Nordsjö i öst och Drumsö i väst – vi håller oss alltså inom Helsingfors gränser – över 100 000 under 18-åriga barn.

Både i och utanför Europa räknas Köpenhamn som en av de mest lockande och trivsamma städerna. Stadens nuvarande blomstring är resultatet av skicklig och långsiktig stadsplanering – men också av att överdriven planeringsnit undvikits.

Stadslivets mångfald är stor, och att få ett grepp om den kräver mångsidiga infallsvinklar av forskarna. Det behövs vakenhet och ibland lite uppfinningsrikedom för att hitta lämpliga material och metoder.