Våren 2019 hölls det riksdagsval i Finland. Valresultatet avslöjade både skillnader och likheter mellan Helsingfors och Finland som helhet. Vad händer om vi tar med andra huvudstäder i norra Europa i analysen och jämför dem sinsemellan och därtill ser på läget i huvudstaden i förhållande till landet i övrigt i dessa länder?

Två centrala iakttagelser i denna artikel är främst att kandidater med invandrarbakgrund var sämre på att profilera sig i valkompasser än de infödda kandidaterna i Helsingfors. För det andra framgick det att områden där invandrarkandidaterna har starkt stöd varierar märkbart per parti, även om dessa huvudsakligen ligger i östra Helsingfors röstningsområden.

Begreppet stadsaktivism riktar blickarna på aktivitet, aktörskapsmångfald och på de möjligheter de innebär vid utvecklandet av städer. Ett problem med begreppet är att det lätt uppfattas som agerande bara i medborgarens roll. Ändå kan folk agera aktivt, det vill säga på samma sätt som fjärde sektorn, även i sin arbetsroll.

Som producenter av statistik och forskningsrön avviker myndigheterna från privata informationsproducenter. Offentlighetslagen ställer olika krav på dem för hur insamlad information får offentliggöras. Men vilken information är offentlig? När kommunerna nu satsar allt mera på öppen data, vad är det som tryggar dataskyddet för de personer som undersökningar gäller?