Artikeln klarlägger hur åtskilt från ursprungsbefolkningen de som har främmande modersmål eller utländsk bakgrund bor i Helsingfors och en del andra städer. Ett centralt rön är att etnisk differentiering inom boende är på medelnivå i Helsingfors jämfört med de andra stora städerna i Finland och på ganska låg nivå jämfört med städer i till exempel Sverige.

De ungas boendeproblem – bostadslöshet, hotande bostadslöshet eller osäkert boende – har i vissa fall fördubblats på ett årtionde. Denna artikel är en översikt av bostadslösheten bland under 30-åriga helsingforsbor, dess utbredning, statistikföring, orsaker och följder.

Under de senaste tio åren eller så har det blivit allt populärare bland barnfamiljer att bo i stadskärnor. Statistik avslöjar att antalet barnfamiljer även i Helsingfors har vuxit och växer snabbare i stadskärnan än i förortsområdena.

Avancemang från hyresboende till ägarboende går långsammare för invandrare än för ursprungsbefolkningen. För bägge kategorierna försinkas flytten till en ägarbostad av det ekonomiska läget, men bland invandrarna har inkomstnivån mindre samband med hur snabbt övergången går.

Barnfamiljerna i Helsingfors är redo att via bostadsmarknaden lägga ut kännbara summor för att trygga att deras barn får gå i en bra närskola. Föräldrarna gör skolval för sina barn redan då de väljer att flytta till ett visst område, alltså inte bara om de väljer en sådan skola för barnen som ligger utanför deras eget elevrekryteringsområde.