Helsinki
Sidan uppdateras inte efter den 1 mars 2023, och kommer att tas bort.

Du hittar stadskansliets senaste statistik- och forskningsartiklar på kaupunkitieto.hel.fi.

Artiklar

Kvartti 3/2019 |  04.10.2019Tuomas Tavi

Utbildnings- och inkomstnivån i Kvarnbäcken på 2000-talet – positiv men ojämn utveckling

Utbildnings- och inkomstnivån bland invånarna i Kvarnbäcken har under 2000-talet stigit i förhållande till både Helsingfors som helhet och andra stadsdelar i östra Helsingfors. Under dessa år har Kvarnbäcken vuxit och varit föremål för aktiv stadsutveckling.

Läs mer>
Kvartti 3/2019 |  04.10.2019Netta Mäki

Rekordlåg fruktsamhet i Helsingfors – stark nedgång i unga åldersgruppers fertilitet

På sistone har det pratats mycket om sjunkande fruktsamhet i Finland. I synnerhet den befolkningsprognos fram till år 2050 som Statistikcentralen gav ut i november 2018 väckte stor oro om nuvarande och kommande barnantal. Prognosen bygger på födelsetalen de senaste åren, och ifall dessa skulle hållas oförändrade skulle barnens och de ungas antal och befolkningsandel minska betydligt och de äldres växa i framtiden. Befolkningens åldersstruktur skulle alltså förändras klart och äldreförsörjningskvoten försämras betydligt. Föreliggande artikel analyserar fruktsamhetsförändringar i Helsingfors, och jämför dem med läget i såväl övriga nordiska huvudstäder som i grannstäderna, samt dryftar utgående från forskningslitteratur vad som kan tänkas ligga bakom den sjunkande fruktsamheten.

Läs mer>
Kvartti 1/2019 |  18.04.2019

Med det grundläggande utkomststödet betalas boendeutgifter och lappas hål i det övriga skyddsnätet

Fler än var tionde helsingforsbo, nämligen drygt 70 000 personer, bor i ett hushåll som får grundläggande utkomststöd. Nästan hälften av det grundläggande utkomststödet går till boendekostnader.

Läs mer>
Kvartti 1/2019 |  18.04.2019Timo Cantell

Ledare 1/2019

Till välfärdens delområden kan vi räkna åtminstone upplevd välfärd, materiell välfärd och hälsa. I synnerhet de två sistnämnda har Helsingfors stads statistik- och forskningsväsende följt ända sedan sina allra tidigaste år, i över ett sekel nu, och även i framtiden kommer de att vara centrala teman.

Läs mer>

Estetiken hos urbana ställen: perspektiv på hållbar urbanisering

Urban livsstil av idag betingas av rörlighet och av närvaro på distans via olika slags smartteknologier. Ändå är vår vardagslivsmiljö – och de förhållandevis varaktiga ställena i den – centrala delfaktorer för upplevelsekvaliteten och den övergripande hållbarheten i stadslivet.

Läs mer>

Beräkningsverktyg kan identifiera arbetslöshetsfällor för barnfamiljer

Artikeln åskådliggör med hjälp av exempelkalkyler hur dagvårdsavgifterna – som är relaterade till inkomsten – förändras och inverkar på familjers disponibla inkomst. I synnerhet då det gällde ensamförsörjare var det möjligt att med beräkningarna identifiera eventuella arbetslöshetsfällor. Artikeln bygger på ett forskningsprojekt som analyserar familjers val av dagvårdsform för sina barn och som studerar olika lagändringars inverkan på befolkningen.

Läs mer>
Kvartti 4/2016 |  03.01.2017Netta Mäki

Minskande fruktsamhet och familjestorlek bland somaliskspråkiga i Helsingfors – andelen ensamförsörjarfamiljer allt större

Först under de två senaste årtiondena har den befolkningsdel i Finland som har utländsk bakgrund i huvudsak vuxit. Medan det i Helsingfors år 1990 bodde ca. 6 600 personer som hade ett annat modersmål än finska, samiska eller svenska, var antalet redan över 88 000 år 2016. Därmed hade 14 procent av Helsingfors befolkning ett främmande modersmål.

Läs mer>
Kvartti 1/2016 |  10.05.2016Asta Manninen

Vad berättar internationella stadsjämförelser om Helsingfors?

Internationella stadsjämförelser efterfrågas och används av beslutsfattare och utvecklare i städer, av företag, placerare, forskning, media och medborgare. Typiskt vill man veta hur ens egen stad eller den man är intresserad av står sig i jämförelse med andra städer.

Läs mer>

Bostadslöshet bland unga i Helsingfors

De ungas boendeproblem – bostadslöshet, hotande bostadslöshet eller osäkert boende – har i vissa fall fördubblats på ett årtionde. Denna artikel är en översikt av bostadslösheten bland under 30-åriga helsingforsbor, dess utbredning, statistikföring, orsaker och följder.

Läs mer>
Kvartti 1/2016 |  10.05.2016Vesa Keskinen

Barns och ungas framtid oroar i Helsingfors

Vid den senaste uppsättningen, 2015, av Trygghetsenkäten i Helsingfors, som utförs vart tredje år, ställdes frågor inte bara om upplevd trygghet utan även om upplevd oro. Mest oro uttrycktes för barnens och de ungas framtid. De helsingforsbor som hade invandrarbakgrund oroade sig mest för terrorism och för krig och konflikter.

Läs mer>

Östersjön som källa för välstånd och konkurrenskraft

Ett rent Östersjön är en byggsten för stadsbornas välfärd och för Helsingfors livskraft. Tack vare långsiktigt vattenskydd har vattenkvaliteten i havsområdena utanför Helsingfors förbättrats. Samtidigt innebär ett föränderligt klimat och samhälle en del svårsiade utmaningar för vattenskyddet.

Läs mer>

Fattigdomsrisken bland barn högre i Helsingfors än i hela Finland

Risken för att höra till en låginkomstfamilj har redan i ett decennium varit högre i Helsingfors än i Finland som helhet. Men från och med 2011 har denna risk sjunkit i Helsingfors. Med nordiskt och europeiskt mått mätt är låginkomstrisken för barn låg i Helsingfors.

Läs mer>

Undersökningen Hälsa och välfärd för invånarna stöder följandet av helsingforsbornas hälsa

Undersökningen Hälsa och välfärd för invånarna ATH (Alueellinen terveys- ja hyvinvointitutkimus) gjord av Institutet för hälsa och välfärd THL ger– som ett tillägg till registerbaserad information – kommunerna kunskap om invånarnas upplevda välfärd och hälsa, levnadsvanor och andra välfärds- och hälsofaktorer. Det finns uppgifter även skilt om Helsingfors, och det vore nu skäl att ta vara på dem för att utveckla följandet av stadsbornas välfärd.

Läs mer>

Upplevd välfärd i förorterna i Helsingforsregionen

Social och etnisk segregation karakteriserar den senaste utvecklingen i många av Helsingforsregionens förorter. Denna artikel belyser förortsbornas välmående ur två synvinklar; genom att granska hur dels upplevd hälsa, dels upplevd trygghet varierar med grannskapet. De preliminära rönen begrundas ur social mix–perspektiv

Läs mer>

Aktiva unga mår bra

Enligt Välfärdsberättelsen om de unga i Helsingfors upplever nio av tio ungdomar att vardagslivet ger tillfredsställelse, livet har mål och mening, samt att dagliga uppgifter är betydelsefulla.

Läs mer>

Ta bättre vara på kunskapen om socialservicen

Social rapportering är ett sätt att producera systematisk kunskap om socialservicens klienter och deras behov. Nuförtiden vet till exempel beslutsfattarna förhållandevis lite om socialarbetet och dess innehåll. Helsingfors stad effektiverar nyttjandet av kunskapen i syfte att kunna planera bättre service som sätts in tidigare.

Läs mer>
Kvartti 2/2014 |  12.09.2014Asta Manninen

Ledare: Många vägar till hållbar konkurrenskraft för städer

Det är städerna som håller igång den ekonomiska tillväxten i länder och världsdelar. Därmed krävs förnyelse och uppfinningsrikedom av städerna, för tid efter annan möter de både utmaningar och problem, samt möjligheter.

Läs mer>

Internationell jämförelse och tröskelvärden?

Förändringar i de sociala och regionala strukturerna och deras eventuella effekter på välfärden är aktuella teman på stadsundersökningens område.

Läs mer>

Bläddra i artiklarna

  • Enligt tema
  • Enligt publiceringstidpunkt
  • Enligt nummer av Kvartti