Utbildnings- och inkomstnivån bland invånarna i Kvarnbäcken har under 2000-talet stigit i förhållande till både Helsingfors som helhet och andra stadsdelar i östra Helsingfors. Under dessa år har Kvarnbäcken vuxit och varit föremål för aktiv stadsutveckling.

På sistone har det pratats mycket om sjunkande fruktsamhet i Finland. I synnerhet den befolkningsprognos fram till år 2050 som Statistikcentralen gav ut i november 2018 väckte stor oro om nuvarande och kommande barnantal. Prognosen bygger på födelsetalen de senaste åren, och ifall dessa skulle hållas oförändrade skulle barnens och de ungas antal och befolkningsandel minska betydligt och de äldres växa i framtiden. Befolkningens åldersstruktur skulle alltså förändras klart och äldreförsörjningskvoten försämras betydligt. Föreliggande artikel analyserar fruktsamhetsförändringar i Helsingfors, och jämför dem med läget i såväl övriga nordiska huvudstäder som i grannstäderna, samt dryftar utgående från forskningslitteratur vad som kan tänkas ligga bakom den sjunkande fruktsamheten.

Fler än var tionde helsingforsbo, nämligen drygt 70 000 personer, bor i ett hushåll som får grundläggande utkomststöd. Nästan hälften av det grundläggande utkomststödet går till boendekostnader.

Till välfärdens delområden kan vi räkna åtminstone upplevd välfärd, materiell välfärd och hälsa. I synnerhet de två sistnämnda har Helsingfors stads statistik- och forskningsväsende följt ända sedan sina allra tidigaste år, i över ett sekel nu, och även i framtiden kommer de att vara centrala teman.

Urban livsstil av idag betingas av rörlighet och av närvaro på distans via olika slags smartteknologier. Ändå är vår vardagslivsmiljö – och de förhållandevis varaktiga ställena i den – centrala delfaktorer för upplevelsekvaliteten och den övergripande hållbarheten i stadslivet.

Artikeln åskådliggör med hjälp av exempelkalkyler hur dagvårdsavgifterna – som är relaterade till inkomsten – förändras och inverkar på familjers disponibla inkomst. I synnerhet då det gällde ensamförsörjare var det möjligt att med beräkningarna identifiera eventuella arbetslöshetsfällor. Artikeln bygger på ett forskningsprojekt som analyserar familjers val av dagvårdsform för sina barn och som studerar olika lagändringars inverkan på befolkningen.

Först under de två senaste årtiondena har den befolkningsdel i Finland som har utländsk bakgrund i huvudsak vuxit. Medan det i Helsingfors år 1990 bodde ca. 6 600 personer som hade ett annat modersmål än finska, samiska eller svenska, var antalet redan över 88 000 år 2016. Därmed hade 14 procent av Helsingfors befolkning ett främmande modersmål.

Internationella stadsjämförelser efterfrågas och används av beslutsfattare och utvecklare i städer, av företag, placerare, forskning, media och medborgare. Typiskt vill man veta hur ens egen stad eller den man är intresserad av står sig i jämförelse med andra städer.

De ungas boendeproblem – bostadslöshet, hotande bostadslöshet eller osäkert boende – har i vissa fall fördubblats på ett årtionde. Denna artikel är en översikt av bostadslösheten bland under 30-åriga helsingforsbor, dess utbredning, statistikföring, orsaker och följder.

Vid den senaste uppsättningen, 2015, av Trygghetsenkäten i Helsingfors, som utförs vart tredje år, ställdes frågor inte bara om upplevd trygghet utan även om upplevd oro. Mest oro uttrycktes för barnens och de ungas framtid. De helsingforsbor som hade invandrarbakgrund oroade sig mest för terrorism och för krig och konflikter.

Ett rent Östersjön är en byggsten för stadsbornas välfärd och för Helsingfors livskraft. Tack vare långsiktigt vattenskydd har vattenkvaliteten i havsområdena utanför Helsingfors förbättrats. Samtidigt innebär ett föränderligt klimat och samhälle en del svårsiade utmaningar för vattenskyddet.

Risken för att höra till en låginkomstfamilj har redan i ett decennium varit högre i Helsingfors än i Finland som helhet. Men från och med 2011 har denna risk sjunkit i Helsingfors. Med nordiskt och europeiskt mått mätt är låginkomstrisken för barn låg i Helsingfors.

Undersökningen Hälsa och välfärd för invånarna ATH (Alueellinen terveys- ja hyvinvointitutkimus) gjord av Institutet för hälsa och välfärd THL ger– som ett tillägg till registerbaserad information – kommunerna kunskap om invånarnas upplevda välfärd och hälsa, levnadsvanor och andra välfärds- och hälsofaktorer. Det finns uppgifter även skilt om Helsingfors, och det vore nu skäl att ta vara på dem för att utveckla följandet av stadsbornas välfärd.

Enligt Välfärdsberättelsen om de unga i Helsingfors upplever nio av tio ungdomar att vardagslivet ger tillfredsställelse, livet har mål och mening, samt att dagliga uppgifter är betydelsefulla.

Social rapportering är ett sätt att producera systematisk kunskap om socialservicens klienter och deras behov. Nuförtiden vet till exempel beslutsfattarna förhållandevis lite om socialarbetet och dess innehåll. Helsingfors stad effektiverar nyttjandet av kunskapen i syfte att kunna planera bättre service som sätts in tidigare.

Förändringar i de sociala och regionala strukturerna och deras eventuella effekter på välfärden är aktuella teman på stadsundersökningens område.