På sistone har det pratats mycket om sjunkande fruktsamhet i Finland. I synnerhet den befolkningsprognos fram till år 2050 som Statistikcentralen gav ut i november 2018 väckte stor oro om nuvarande och kommande barnantal. Prognosen bygger på födelsetalen de senaste åren, och ifall dessa skulle hållas oförändrade skulle barnens och de ungas antal och befolkningsandel minska betydligt och de äldres växa i framtiden. Befolkningens åldersstruktur skulle alltså förändras klart och äldreförsörjningskvoten försämras betydligt. Föreliggande artikel analyserar fruktsamhetsförändringar i Helsingfors, och jämför dem med läget i såväl övriga nordiska huvudstäder som i grannstäderna, samt dryftar utgående från forskningslitteratur vad som kan tänkas ligga bakom den sjunkande fruktsamheten.

De senaste åren har antalet invånare i Helsingfors som har ett främmande modersmål vuxit snabbt, och i början av år 2016 hade över 88 000 av Helsingfors 628 208 invånare ett främmande modersmål. Även andelen invånare med främmande modersmål har vuxit.

Först under de två senaste årtiondena har den befolkningsdel i Finland som har utländsk bakgrund i huvudsak vuxit. Medan det i Helsingfors år 1990 bodde ca. 6 600 personer som hade ett annat modersmål än finska, samiska eller svenska, var antalet redan över 88 000 år 2016. Därmed hade 14 procent av Helsingfors befolkning ett främmande modersmål.