• Bild: Aino Sutinen.

Aktiva unga mår bra

"Hälsosamma levnadsvanor består av motion, vila och en bra kost. Fritidssysselsättningar och umgänge med kompisar är en viktig del av ungas välfärd. Vi vet hur man roar sig också med mindre droganvändning. Hälsosamma levnadsvanor sprider sig bland unga och unga upplever sig ha förmåga att påverka sitt eget liv."

Så berättar tre flickor som studerar vid yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto i en erfarenhetsartikel i Välfärdsberättelsen om de unga i Helsingfors.

Från ord till handling

En systematisk och medveten användning av välfärdsberättelsens informationsinnehåll tros förbättra den kunskapsbaserade styrningen. När nya tjänster för ungdomar utvecklas eller de gamla förbättras har man med hjälp av berättelsen alltid lätt åtkomst till fakta. Indikatorerna som beskriver välfärd och en bred inblick i ungas erfarenheter skapar den mångfasetterade kunskap som behövs i beslutsfattandet och hjälper till att identifiera grundförutsättningarna för helsingforsungdomarnas välfärd samt de grupper som behöver mera stöd.

Den insamlade kunskapen om välfärd omvandlas inte nödvändigtvis till åtgärder och praxis av sig självt. För att kunskapen ska bli till ett redskap för utveckling och styrning av tjänsterna, behövs tolkning, förståelse, fokus och motiverade åtgärdsförslag. Välfärdsberättelsens process för styrning med kunskap hjälper till att förstå, analysera och utnyttja forskningsrön.

Styrnings- och servicenätverket för unga i Helsingfors behandlar årligen välfärdsberättelsens informationsinnehåll och lyfter fram viktiga uppgifter från den på stadsnivå för att förbättra tjänsterna. Det man lyfter fram är frågor som nätverket anser att det borde fästas särskild uppmärksamhet vid. För att underlätta arbetet sammanställs de nyaste fenomenen i välfärdsberättelsen årligen i ett arbetspapper. Målet med översikten är att utmana läsaren att tolka olika delområden av ungas välfärd och att fundera över vilka ungdomsgrupper som skiljer ut sig genom att klara sig bättre eller sämre samt vilka slags möjligheter helsingforsungdomarna har att leva ett människovärdigt och jämlikt liv.

Baserat på översikten från den förra perioden var de frågor som styrnings- och servicenätverket lyfte fram minskning av sexuella trakasserier samt stöd för invandrarungdomarnas val och integration. Baserat på en intervjurunda med stadens centrala aktörer kan det konstateras att nätverkets prioriteter har lett till åtgärder. Ungdomarnas eget system för påverkan, Krut, har medverkat aktivt i att utveckla åtgärder för att minska sexuella trakasserier och resultaten syns i beredningsarbetet för läroplanen, i att ett pilotprojekt för webbanmälningar startats, i personalutbildningen vid skolhälsovården samt i att olika slags temaevenemang har arrangerats. I arbetet vid Navigatorn Helsingfors som startar upp sin verksamhet har man också beaktat invandrarungdomarnas behov genom att sätta in sig speciellt i utbildnings- och utkomststödsystemen.

Granskning av de data som Välfärdsberättelsen om de unga innehåller avslöjar att största delen av ungdomarna mår bra, men att det också finns en mängd ungdomar i Helsingfors som det går sämre för. Ett tankesätt som stöder sig på ungas egna förmågor och möjligheter (capability approach) styr till att producera kunskap om välfärd på ett heltäckande sätt och att beakta ungas välfärd ur många olika synvinklar.

Vänner och kompisar spelar en viktig roll

Enligt berättelsen upplever nio av tio ungdomar att vardagslivet ger tillfredsställelse, livet har mål och mening, samt att dagliga uppgifter är betydelsefulla. Känslan av ett gott liv är vanligare hos flickor än hos pojkar och hos dem som lever i parförhållanden än hos andra unga. En stor del av ungdomarna känner sig värdefulla och känner att de kan fatta beslut om sitt liv.

Vänkretsen är särskilt viktig för unga. Nio ungdomar av tio har en bästis med vilken de kan prata förtroligt om nästan allt. Upplevelsen har hållit sig på nästan samma nivå under de senaste tio åren. Flickorna har något fler nära vänskapsrelationer än pojkarna, och erfarenheten förstärks ju äldre ungdomen blir. Till Helsingfors flyttar många studerande, och det kan ta tid att bygga upp vänskapsrelationer. Enligt ungdomarnas erfarenheter är det svårt att medge ensamhet ens för sina egna föräldrar. Kompisar betyder enligt de unga gott sällskap, där man uppmuntrar och hejar på varandra vid behov. Ungdomarna kan ha många sociala kontakter i det dagliga livet, men de kan ändå uppleva känslomässig ensamhet.

Ungas ensamhet skulle ofta kunna antas vara upplevd ensamhet. Runt omkring finns många i samma ålder och man behärskar sociala medier, men ändå är man ensam. De ungdomar, som inte har någon nära vän, kan samla på sig riskfaktorer som påverkar välbefinnandet och hälsan senare i livet. De unga som saknar en bästis upplever sig ha sämre hälsa och lider oftare av ångest eller svår ångest. De ägnar sig mindre åt motion, är oftare överviktiga och upplever mera dagliga symptom såsom trötthet, huvudvärk och irritation. Enligt ungdomarnas syn kan kompisgäng antingen öka känslan av samhörighet eller öka främlingskapet. Vem man tillbringar sin tid med påverkar vad man gör, strävar efter och pratar om.

Släkten betyder något mindre för de ungdomar som bor i huvudstadsregionen jämfört med de som bor på andra håll. Detta förklaras delvis av att det till Helsingfors årligen flyttar cirka 20 000 ungdomar från övriga Finland och knappt 3 000 ungdomar från utlandet för att studera eller arbeta.

Det kan vara svårt att hitta sin egen grej

Att hitta en lämplig utbildning, att hoppa av studierna och att hamna utanför studier hör ofta ihop med svårigheten att hitta sin egen plats i livet. De unga behöver information, förebilder och vägledning för att kunna hantera sin framtid. Förutom information om vidareutbildning skulle det behövas konkret information om olika yrken från arbetslivets sida. Dessutom upplever man att den utbildning som ges, framförallt yrkesutbildning, inte alltid motsvarar kraven i arbetslivet. Utöver den kunskap man får i utbildningen är det sociala nätverket viktigt för att skapa sig en bild av olika utbildningsalternativ och yrken.

Den snabbt föränderliga världen och den allmänna stämningen i samhället, till exempel den ökande extremismen, näthatet och de stora flyktingströmmarna, ställer ungdomarna inför utmaningar när det gäller att ge utrymme för alla och att lita på andra och sig själv. En del av ungdomarna upplever att utslagning och psykisk ohälsa är ett rätt synligt eller synligt fenomen i deras egna bostadsområden. Som återkommande exempel på den utslagning som syns i bostadsområdet nämner ungdomarna särskilt alkoholism och tillhörande störande beteende, drogmissbruk, vardagsrasism, skadegörelse och ungas och gamlas ensamhet som är synligt i områdena.

Den stämning och gemenskap som upplevs i skolan påverkar trivseln i skolan och därigenom lärandet och upplevelsen av välfärd. Sammanhållningen har utvecklats i positiv riktning i skolorna i Helsingfors. Den förbättrade klassandan avspeglar i någon mån elevernas ökade sociala förmågor och en atmosfär som uppmuntrar till att ge uttryck för sina åsikter. Å andra sidan upplever de unga att andra unga som har avvikande utseende, stil eller intressen ofta lämnas ensamma.

Stina Högnabba är specialforskare vid Helsingfors stads faktacentral.

Uppgifterna i artikeln baseras på den färska publikationen ”Katsaus helsinkiläisnuorten hyvinvointiin 2015” (Utveckling av uppföljningen av välfärd 2015). Helsingfors stads faktacentral, Arbetspapper 3:2015.

Kommentera

I tidskriften: