Arbetsställsnärhet och arbetskraftsflödesnätverk i huvudstadsregionen
Arbetsställen som ligger geografiskt närmare varandra bildar starkare och tätare nätverk för arbetskraftsflöde inom stadsområden, och den nätverksbildning som sker genom byten av arbetsplats har i sin tur samband med högre produktivitetsnivå vid arbetsställena. Detta stöder uppfattningen att arbetskraftens rörlighet ökar företags, näringsgrenars och områdens produktivitet och konkurrenskraft. Många rön pekar på att arbetsmarknaden kan göras funktionellare och företagens affärsmöjligheter bättre genom att med markanvändningen skapa förutsättningar för geografisk närhet och genom att utveckla de företagskluster som finns i stadsområdet.
Bakgrund
Vår nuvarande kunskapsbaserade ekonomi bygger allt mera på urbant placerade företag och på innovationer som föds vid dem. Samhällsstrukturen inverkar på företagens verksamhetsförutsättningar och affärsverksamhet, så markanvändningen och hur den styrs är centrala för utvecklandet av stadsregioners livskraft och attraktivitet. Man har kunnat konstatera att ekonomisk produktivitet har ökats av en mångsidig näringsstruktur i stadsområdena, att företag inom samma bransch ligger nära varandra och att arbetsplatstätheten är hög (Loikkanen & Susiluoto 2011; Loikkanen 2013). Syftet med vår studie är att granska mekanismer på företagsnivå som ligger bakom dessa anhopningsfördelar, och vi gör det genom att analysera hur samhällsstrukturen inverkar på nätverksbildningen mellan företag och därmed på produktiviteten. Vi närmar oss frågan genom en nätverksanalys av hur den fysiska närheten mellan kunskapsintensiva företag i huvudstadsregionen påverkar arbetskraftens rörlighet och av rörlighetens samband med företagens affärsverksamhet.
Det finns en hel del allmänna forskningsresultat om hur nätverksbildning företag emellan och mellan företag och forskningsorganisationer ger positiva verkningar på innovation, kunskapskapital, konkurrenskraft och tillväxt. Nätverksbildning anses leda till att kunskap och innovationer sprids mellan företagen, vilket i sin tur höjer deras produktivitet (bl.a. Audretsch & Feldman 2004). Ofta ses nätverksbildningen dock i forskningslitteraturen som ett allmänt fenomen, trots att nätverksanalysmetoderna gör det möjligt att granska även lokala nätverk mera ingående (bl.a. Ter Wal & Boschma 2009; Maggioni & Uberti 2011).
Referensram
Ekonomisk verksamhet anhopas starkt i stadsområden, och i synnerhet forskning och utveckling är lokalt anhopad (Carlino et al. 2012). Man har ansett att de fördelar som anhopning av ekonomisk verksamhet för med sig har nära anknytning till skapande och spridandet av kunskap. Samtidigt har det spåtts att informationsteknologins utveckling skulle komma att sprida ut innovationsverksamheten (Asheim & Gertler 2005). Då man bedömer betydelsen av geografisk närhet måste man dock beakta att företag kan stå varandra nära även på andra vis. Avgörande är att göra en analytisk särskillnad mellan närhetens geografiska respektive organisatoriska dimension (Boschma 2005). Geografisk närhet är ju i sig inte ett tillräckligt villkor för att kunskap ska överföras, utan det krävs aktivt deltagande i nätverken för kunskapsutbyte. Att anställa personal från konkurrerande företag, från samarbetspartners eller andra företag kan vara ett viktigt sätt att skapa kontakt med dylika nätverk (Breschi & Lissoni 2003.)
Sålunda anses arbetskraftsrörlighet företag emellan vara en betydande faktor för regional och urban ekonomi och för innovationsverksamhet. Enligt forskningen främjer byte av arbetsplats från företag till företag strukturomvandlingen på den lokala arbetsmarknaden och produktivitetsutvecklingen (Maliranta et al. 2008; Böckerman & Maliranta 2012; Piekkola 2015). Vid byte av arbetsplats flyttar en arbetare inte bara från ett arbetsplatsnätverk till ett annat, utan skapar också kontakt med mellan dessa nätverk – och möjliggör därmed lättare överföring av information och idéer (Granovetter 1995). Trots att arbetsplatsbyten också har sina avigsidor för företagen, såsom att de mister en bra anställd till konkurrenten, framhåller studierna att arbetskraftsrörlighet främjer företagsinterna inlärningsprocesser samt företagens framgång (t.ex. Combes & Duranton 2006).
Förutom organisatorisk likhet är det, då man gör upp modeller för arbetskraftsrörlighet, skäl att beakta företagens läge i stadsrummet. Syftet med den lägesvariabel som i den statistiska analysen kontrollerar lägets inverkan är att se även sådana faktorer som påverkar företagens arbetskraftsbehov och därmed etableringsbeslut men som inte kunnat beaktas i modellen, såsom företagens finansieringsläge (Haaparanta & Piekkola 2006) eller investeringar i organisationen (Piekkola 2015). Vid en bedömning av sambandet mellan närhetens geografiska dimension och arbetskraftsrörligheten är kontrollen vis-a-vis företagens läge av central betydelse, eftersom de verkningar som anknyter till företagens interna dynamik kan vara lokalt uppdelade, såsom när elektronikindustrin och därtill anknutna företagstjänster organiserade om sig i huvudstadsregionen just under den tid vi studerade. Lägesrelaterade kostnader som bygger på markpriset och därmed på hyresnivån inverkar dessutom på företagens val av läge sålunda att det är annorlunda slags företag som placerar sig i områden med högre resp. lägre kostnader. Och det inverkar i sin tur på företagens möjligheter att bygga nätverk (Arzaghi 2005).
Förutom geografisk närhet inverkar även organisatorisk närhet vitalt på spridningen av kunskap, och sistnämnda handlar mycket om det sociala kapitalets roll i de lokala nätverken. Begreppet socialt kapital definieras och används i litteraturen på skiftande sätt. I föreliggande studie särskiljer vi på två versioner av begreppet: en som fokuserar på social kohesion, en som fokuserar på ”förmedlarskap” över ”strukturella luckor”. Enligt den version som handlar om social kohesion ger starka och täta relationer sådana möjligheter för nätverksmedlemmarna att nå sina målsättningar som de inte annars skulle ha. Den version som med socialt kapital avser förmedlarskap över strukturella luckor betonar i sin tur de band mellan grupper eller gemenskaper som möjliggör överföring av idéer och resurser dem emellan. Enligt det synsättet ger ett tätt nätverk möjlighet att uppnå målen bara till en viss grad, i och med att stark kohesion kan leda till att det snarare är gemensam än ny information man delar med sig av.
Materialet
I vår studie har vi använt anställdas professionella rörlighet från arbetsställe till arbetsställe som en indikator på kontakter mellan organisationer. Vi har gestaltat de anställdas flyttningar utgående från Statistikcentralens sysselsättningsstatistik på individnivå. Kontakten organisationer emellan gestaltar vi utgående från både in- och utflödet av anställda, eftersom företagen, enligt forskningslitteraturen om företagens arbetskrafts rörlighet, lär sig av såväl nya anställda (t.ex. Song et al. 2003) som av personal som övergått till andra organisationer (t.ex. Corredoira & Rosenkopf 2010). Det material vi satte ihop täcker arbetsplatsbytena mellan arbetsställena inom de kunskapsintensiva näringarna i huvudstadsregionen åren 2008-2012. Under denna tid skedde inom de utvalda näringsgrenarna sammanlagt ca. 52 500 byten av arbetsplats. Som kunskapsintensiva har vi i denna studie slagit fast följande servicenäringar och centrala näringar inom teknologisk industri:
- forskning och utveckling
- databehandling
- företagstjänster
- privat och offentlig utbildning
- utgivning av programvara
- programmering
- informationstjänst
- el- och elektronikindustri
- övrig metallindustri.
År 2012 verkade i huvudstadsregionen cirka 18 400 arbetsställen inom dessa näringar, och deras sammanlagda antal anställda uppgick till cirka 158 800 (HRM 2013). I arbetskraftsflödesnätverken ingick 7 820 arbetsställen, som under den studerade tiden sysselsatte i snitt 136 300 personer.
Med sysselsättningsmaterialet på individnivå har vi med hjälp av Statistikcentralens arbetsställs- och företagskoder kombinerat data om arbetsställenas läge och affärsverksamhet ur Statistikcentralens företagsregister samt ur Statistikcentralens material om företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet, export och personalens utbildningsnivå. Genom att kombinera resultaten från en analys av ett nätverk konstruerat utgående från sysselsättningsstatistiken med data om företagens läge och affärsverksamhet är det möjligt att analysera sambanden mellan de olika formerna av närhet mellan arbetsställen och deras ställning i nätverket samt sambanden mellan deras ställning i nätverket och deras affärsverksamhet.
Det nätverksperspektiv som vi tillämpade avviker beträffande den statistiska analysens metoder från den ekonomiska forskning om anhopningsfördelar som bygger på ekonometriskt modellbygge. De ekonometriska modellerna bygger i regel på antagandet att företagen är oberoende av varandra och reagerar enbart på konsumenternas efterfrågan (Granovetter 1985). Autokorrelationsmodellerna inom den spatiala ekonometrin identifierar ett inbördes beroende mellan områden, men med nätverksanalysmetoder kan man granska beroendeförhållanden på företagsnivå. I det nätverksanalytiska perspektivet placeras individer eller organisationer i nätverk av sociala eller ekonomiska relationer, och i analysens mittpunkt ställs uttryckligen de inbördes beroendena mellan aktörerna (jfr. Abbott 1997).
Arbetskraftsrörlighet och en gemensam arbetsmarknad, som båda är viktiga för kunskapsspridningen, ser i ljuset av vår studie ut att ha en stark lokal dimension, eftersom geografisk närhet enligt vår statistiska analys har samband med arbetskraftens rörlighet mellan arbetsställen. Detta gäller även när övriga former av närhet och organisatoriska faktorer beaktats. Enligt våra rön bildar de arbetsställen som ligger närmare [1] varandra i stadsområdet både starkare och tätare arbetskraftsflödesnätverk [2]. Inom de kunskapsintensiva näringar i huvudstadsregionen som vår studie gällde skedde en fjärdedel av arbetsplatsbytena mellan arbetsställen som låg en kilometer från varandra och hälften på under fyra kilometers håll. Helsingfors stadskärna, de yttre centrumzonerna samt zonen Otnäs-Hagalund-Alberga i Esbo bildar den klart starkaste lokala anhopningen av arbetskraftsflöden inom kunskapsintensiva näringar, och den kompletteras av Sockenbacka och periferare arbetsplatsområden i regionen.
Sambandet vi konstaterade mellan närhet och arbetskraftsrörlighet kan anses stöda uppfattningen att mötet mellan arbetstagare och arbetsgivare inte sker enbart via prismekanismerna på arbetsmarknaden, och att arbetssökandets processer styrs också av sociala faktorer som kräver nära personliga kontakter (Granovetter 1995). Rörligheten mellan arbetsplatser förenar olika nätverk, vilket skapar social kohesion mellan företag som utbyter personal. På så sätt uppstår nätverk som kan öka rörligheten ytterligare. De sociala processer som styr arbetssökandet kan vara lokala, i och med att korta avstånd främjer direkta kontakter mellan människor och möjliggör sådant kunskapsutbyte som sker lättare under växelverkan ansikte mot ansikte (jfr. Storper & Venables 2004). Så kan det vara i synnerhet inom kunskapsintensiva servicebranscher med bra kontaktnätverk där informell interaktion spelar en central roll för den ekonomiska verksamheten (Arzaghi & Henderson 2008). Trots att nätverken i och med informationsteknologins utveckling inte nödvändigtvis är geografiskt avgränsade, tycks geografisk närhet ännu ha betydelse för ekonomisk verksamhet.
Den nätverksbildning som sker genom arbetskraftens rörlighet har enligt våra rön ett positivt samband med högre produktivitet vid arbetsställena. Den mättes i vår studie i form av omsättning per anställd. Detta stöder uppfattningen att arbetskraftsrörlighet ökar företags, näringsgrenars och områdens produktivitet och konkurrenskraft (bl.a. Maliranta et al. 2008; Böckerman & Maliranta 2012; Piekkola 2015). Sambandet mellan produktiviteten och de nätverkskontakter som knutits i och med att folk bytt jobb är intressant också ur socialkapitalsteoriernas synvinkel, eftersom de olika förhållningssätten har motsatta uppfattningar om hur nätverken skapar socialt kapital. Snarare än med ”förmedlarskapet”, som ansetts centralt för tillgången till nya idéer, informationskällor och resurser och därmed för företagens konkurrenskraft, har arbetsställenas produktivitet enligt vår studie ett positivt samband med starka och täta nätverkskontakter inom arbetskraftflödesnätverken. Detta kan förklaras av att arbetskraftens rörlighet är begränsad och att till och med de tätaste arbetskraftsflödesnätverken därmed är ganska glesa. Sålunda finns det även i de tätare nätverken aktörer som inte har kontakter sinsemellan, vilket skulle ge möjlighet till förmedlarskap och därmed även en fördelaktig position med tanke på informations- och resursflödet. Ändå är det svårt att bedöma nätverksstrukturernas inverkan på produktiviteten, i och med att det i olika slags nätverkspositioner kan hamna företag som har sinsemellan olika produktivitet.
Slutsatser
Trots att geografisk närhet verkar parallellt och i interaktion med organisatoriska former av närhet och att arbetskraftflödesnätverken och företagens produktivitet i sin tur har invecklade influensrelationer sinsemellan kan man ur markanvändningsplaneringens synvinkel i huvudsak anse att fenomenen har ett positivt samband med varandra. Om närheten mellan företag har samband med ökad arbetskraftsrörlighet kan arbetsmarknaden göras mera funktionell genom att med hjälp av markanvändningen skapa bättre förutsättningar för företagen att ligga nära varandra.
År 2015 fanns det omkring 610 000 arbetstillfällen i huvudstadsregionen, varav 160 000 alias en fjärdedel inom de kunskapsintensiva näringsgrenar som vår studie avgränsat (HRM 2016). Dessa näringsgrenar svarar nästan helt för huvudstadsregionens och för största delen av hela landets export av tjänster samt i och med teknologiindustrin för huvuddelen av huvudstadsregionens varuexport. I längre perspektiv har produktionens och arbetstillfällenas ökning varit klart snabbare inom de kunskapsintensiva branscherna än inom ekonomin som helhet. De företräder också beträffande både ägarskap och personal den mest internationella delen av Finlands näringsliv. De kunskapsintensiva näringarnas placerings- och verksamhetsförutsättningar har stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i hela vårt land.
Företagen placerar sig i stadsområden och skapar kontakter med andra företag och intressegrupper utgående från sina egna företagsekonomiska kriterier. Det som städer kan göra är att skapa förutsättningar för framgångsrika företagsanhopningar. Det viktiga är utbudet på lokaler, samt trafikförbindelserna och den lokala servicen för företagen och deras anställda. På grundval av våra rön vore det med tanke på kunskapsintensiva företags verksamhet viktigt att man i huvudstadsregionens städer stödde de starkaste företagsanhopningarna så att de blev större, tätare, mångsidigare och funktionellare. Detta kräver att det görs möjligt att bygga nytt bland gammalt och att förnya gamla strukturer, så att utbudet på lokaler kan anpassas till företagens föränderliga behov i de attraktiva zonerna. Med tanke på att förbättra företagens verksamhetsförutsättningar är det också vitalt att utnyttja potentialen i de nya spårvägsförbindelserna och i de lättillgängliga stations- och haltpunktsomgivningarnas utbud av lokaler.
Tamás Lahdelma är forskare vid Kaupunkitutkimus TA Oy.
Källor:
Abbott, A. (1997). Of time and space: The contemporary relevance of the Chicago school. SocialForces, 75(4), 1149–1182.
Arzaghi, M. (2005). Quality sorting and networking: Evidence from the advertising agency industry.Working Paper 05-16, Center for Economic Studies, U.S. Bureau of the Census, October.
Arzaghi, M. & Henderson, V. J. (2008). Networking off Madison Avenue. Review of Economic Studies, 75(4), 1011–1038.
Asheim, B. & Gertler, M. S. (2005). The geographyof innovation: Regional innovationsystems. Teoksessa Fagerberg, J., Mowery, D. & Nelson, R. (Eds.), The Oxford Handbook of Innovation (s. 291–317).Oxford University Press.
Audretsch, D. & Feldman, M. (2004). Knowledge spillovers and the geography of innovation. Teoksessa Henderson, J. V. & Thisse J.-F. (Eds.), Handbook of Regional and Urban Economics. Volume 4. Cities and Geography (s. 2713–2739). Elsevier Norh-Holland.
Boschma, R. A. (2005). Proximity and innovation: A critical assessment. Regional Studies, 39(1), 61–74.
Breschi, S. & Lissoni, F. (2003). Mobility and social networks: Localised knowledge spillovers revisited. CESPRI Working Paper 142.
Böckerman, P. & Maliranta, M. (2012). Kaupunkialueen työmarkkinat ja niiden dynamiikka. Teoksessa Loikkanen, H. A., Laakso, S. & Susiluoto, I. (Eds.), Metropolialueen talous. Näkökulmia kaupunkitalouden ajankohtaisiin aiheisiin (s. 227–239). Kaupunkitutkimus ja metropolipolitiikka -ohjelma & Helsingin kaupungin tietokeskus.
Carlino, G., Carr, J., Hunt, R. & Smith, T. (2012).The agglomeration of R&D labs. Federal Reserve Bank of Philadelphia Working Paper 12-22.
Combes, P. & Duranton, G. (2006). Labour pooling, labour poaching and spatial clustering. Regional Science and Urban Economics, 36(1), 1–28.
Corredoira, R. A. & Rosenkopf, L. (2010). Should auld acquaintance be forgot? The reverse transfer of knowledge through mobility ties. Strategic Management Journal, 31(2), 159–181.
Granovetter, M. (1985). Economic action and social structure: The problem of embeddedness. American Journal of Sociology, 91(3), 481–510.
Granovetter, M. (1995). Getting a Job: A Study of Contacts and Careers. University of ChicagoPress.
Haaparanta, P. & Piekkola, H. (2006). Liquidity constraints faced by firms and employment. Applied Economics Quarterly, 52(1), 3–28.
HSY [HRM] (2013). Helsingin seudun yritysraportti. HSY:n julkaisuja 11/2013.
HSY [HRM] (2016). Helsingin seudun yritysraportti. HSY:n julkaisuja 11/2016.
Loikkanen, H. A. (2013). Kaupunkialueiden maankäyttö ja taloudellinen kehitys – maapolitiikan vaikutuksista tuottavuuteen sekä työ- ja asuntomarkkinoiden toimivuuteen. VATT valmisteluraportit.
Loikkanen, H. A. & Susiluoto, I. (2011). Kasautuminen, tiheys ja tuottavuus kaupunkialueilla. Teoksessa Schulman, H. & Mäenpää, P. (Eds.), Kaupungin kuumat lähteet. Helsingin metropolialueen innovaatioympäristöt (s. 42–59). Helsingin kaupungin tietokeskus.
Maggioni, M. A. & Uberti, T. E. (2011). Networks and geography in the economics of knowledge flows. Quality & Quantity, 45(5), 1065–1066.
Maliranta, M., Mohnen, P. & Rouvinen, P. (2008). Is inter-firm labor mobility a channel of knowledge spillovers? Evidence from a linked employer-employee panel. Industrial and Corporate Change, 18(6), 1161–1191.
Piekkola, H. (2015). Talouden kasvun veturit – investoinnit osaamiseen ja aineettomat investoinnit. Kansantaloudellinen aikakauskirja, 111(3), 330–353.
Song, J., Almeida, P. & Wu, G. (2003). Learning-by-hiring: When is mobility more likely to facilitate interfirm knowledge transfer? Management Science, 49(4), 351–365.
Storper, M. & Venables, A. J. (2004). Buzz: Face-to-face contact and the urban economy. Journal of Ecoconomic Geography, 4(4), 351–370.
Ter Wal, A. L. & Boschma, R. A. (2009). Applying social network analysis in economic geography: Framing some key analytic issues. The Annals of Regional Science, 43(3), 739–756.
Kommentera