Kvartti 2/2014 |  12.09.2014Juha Suokas

Arbetstillfällenas utveckling i Helsingfors

Den globala finanskrisen och därpå följande svacka i realekonomin hade stor inverkan på vårt land, och totalproduktionens volym minskade i hela nationalekonomin med över åtta procent år 2009. Denna nedgång i den totala produktionsvolymen märktes starkt i Helsingfors, om än inte fullt så starkt som i övriga delar av Finland. Som exempel minskade företagens omsättning år 2009 med 11 procent i Helsingfors, medan nedgången i övriga Finland som helhet var ännu större, dvs. 16 procent. Men den inverkan detta hade på sysselsättningen var inte lika dramatisk.

Enligt uppgifter från Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var minskningen i antalet personer som arbetade i huvudstaden stark år 2009, för att sedan jämna ut sig år 2010. Allt som allt minskade antalet arbetstillfällen (i Finland ofta under benämningen ’arbetsplatser’ eller rätt och slätt ’jobb’) med 5 600, alias 1,3 procent. I övriga huvudstadsregionen (Esbo, Vanda och Grankulla) var minskningen starkare, nämligen 8 600 alias 3,6 procent. Utanför Helsingforsregionen var minskningen 70 700 jobb, det vill säga 4,0 procent. I yttre Helsingforsregionen var trenden den motsatta: jobben ökade med 1 400 alias 1,4 procent.

År 2011 började arbetstillfällena öka något i Helsingfors, och år 2012 blev ökningen kännbarare: antalet jobb var år 2012 ca. 5 000 alias 1,2 procent större än det varit två år tidigare. I övriga Huvudstadsregionen innebar året 2011 ett tillväxtryck, som sedan jämnade ut sig under år 2012. På de två åren ökade arbetstillfällena i Esbo, Vanda och Grankulla med sammanlagt ca. 7 000 alias tre procent. I yttre Helsingforsregionen ökade arbetstillfällena med 1 500 alias 1,5 procent. I övriga Finland som helhet ökade jobben med 1,3 procent.

En förhållandevis stark tillväxt under de tre första kvartalen 2013 (1,6–3,1 % beroende på kvartal) lyfte det genomsnittliga antalet arbetstillfällen under året till en 1,1 procent högre nivå än det varit ett år tidigare, trots att antalet jobb under årets sista kvartal minskade med två procent. Allt som allt växte antalet jobb med 4 600. I övriga Huvudstadsregionen blev denna ökning vid bara 0,4 procent, då jobben ökade med ca. 1 000. Antalet arbetstillfällen i yttre Helsingforsregionen minskade med 3 600 alias 3,5 procent. I övriga Finland som helhet minskade jobben med 28 600, dvs. 1,7 procent.

Det totalantal arbetstillfällen i Helsingfors som fås ur årsmedeltalet i Arbetskraftsutredningen var 417 300 år 2013. Det var en procent flera än under senaste toppnoteringsår, dvs. 2008. Allt som allt växte det sammanlagda antalet arbetstillfällen med 4 050 på de fem åren. I övriga Huvudstadsregionen var det 600 alias 0,3 procent, och i yttre Helsingforsregionen 600, dvs. 0,6 procent mindre än år 2008, I Finland utanför Helsingforsregionen hade arbetstillfällena minskat med sammanlagt 77 000, alias 4,3 procent av totalantalet. År 2013 var Helsingfors andel av Helsingforsregionens arbetstillfällen 55 procent och av hela landets 17 procent.

Näringsgrensstrukturen

Näringsstrukturen i Helsingfors domineras av servicenäringarna, vars andel av jobben är anmärkningsvärt betydande, dvs. 89 procent. År 2013 stod handel och övrig marknadsservice (a) för 62 procent av jobben. Den offentliga servicen (b) stod för 27 procent, medan industrins, energi- och vattenförsörjningens och byggverksamhetens andel stannade vid 11 procent.

Näringsstrukturen är klart annorlunda i Helsingfors än i Finland som helhet. I landet som helhet utgjorde jobben inom marknadsservice ’bara’ 44 procent och förädlingen ’hela’ 22 procent av arbetstillfällena. Primärproduktionen, som i Helsingfors spelar en negligerbar roll, stod i hela landet för fyra procent av jobben. Den offentliga sektorns andel av jobben var ungefär lika stor i bägge.

I Helsingfors är näringsstrukturen mycket mångsidig, och ingen enskild huvudnäringsgren har en dominerande ställning. De fyra viktigaste näringssektorerna, med jobbandelar mellan 9,7 och 13,3 procent, var vård, omsorg och socialtjänster (55 700 arbetstillfällen), parti- och detaljhandel (49 400), yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet (c) (46 500) samt information och kommunikation (d) (40 400). Dessa branscher stod tillsammans för 46 procent av alla arbetstillfällen i staden. Som följande placerade sig, med över fem procents andelar, offentlig förvaltning, utbildning, transport och magasinering, byggverksamhet och finansiering.

Förändring i näringsstrukturen 2008-2013

Att näringsstrukturen är så mångsidig i Helsingfors bidrog till att totalantalet arbetstillfällen, som ju år 2009 minskade kraftigt, år 2013 överskred toppnoteringen från 2008. Inom vissa näringsgrenar minskade ju antalet arbetstillfällen kraftigt, men detta uppvägdes av utvecklingen inom de näringsgrenar som växte.

Trots att totalantalet arbetstillfällen år 2013 var bara en procent större än för fem år var den förändring som skett i näringsgrensstrukturen stor. Detta framgår av Figur 4, som visar utvecklingen inom antalet arbetstillfällen inom tre stora näringsgrenar.

År 2013 var det sammanlagda antalet arbetstillfällen inom gruppen förädling och logistik (e) åtta procent mindre än det varit fem år tidigare. På fem år hade jobben inom industrin minskat med 4 400. En minskning på över 1 000 jobb var hade byggverksamheten, partihandeln och transporten & logistiken genomgått. Sammanlagt minskade dessa näringsgrenars jobb med 7 200 under de fem åren, och år 2013 sysselsatte de sammanlagt 87 200 personer.

Även inom näringsgrensgruppen affärs- och förvaltningstjänster samt övrig kontorsfunktion (f) minskade totalantalet arbetstillfällen något. Antalet jobb inom offentlig förvaltning minskade med nästan 6 000. Däremot ökade jobben inom juridik, ekonomi, vetenskap eller teknik klart (2 500 arbetstillfällen). Totalantalet arbetstillfällen inom denna näringsgrensgrupp blev 2 100 alias en procent mindre än det varit år 2008. Företagen och organisationerna inom denna grupp sysselsatte 186 900 personer.

Den minskning i arbetstillfällen som skedde i ovan nämnda helheter uppvägdes av tillväxten inom näringsgrensgruppen handel och hushållsservice (g). Särskilt starkt växte grenen vård, omsorg och socialtjänster, med 5 600 arbetstillfällen. Den tillväxten skedde främst inom privata sektorn. Inom grenen kultur, nöjen och fritid ökade arbetstillfällena med 3 400, och inom restaurangverksamhet med 3 300. Inom grenen detaljhandel uppstod 2 400 nya arbetstillfällen. Näringsgrensgruppens sammanlagda antal arbetstillfällen ökade med 14 300, alias 11 procent. Allt som allt gav dessa servicenäringar arbete åt 139 400 personer.

Näringsgrensindelningen:

(a) Trafik, hotell och restaurang, information och kommunikation, finansiering, fastighetssektorn, juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, kultur, nöje och fritid, samt övrig service

(b) Offentlig förvaltning, utbildning samt vård, omsorg och socialtjänster

(c) 3 Juridisk o. ekonomisk konsultverksamhet, konsulttjänster till företag, huvudkontorsverksamhet, arkitekt- och teknisk konsultverksamhet, forskning, reklam samt övriga specialtjänster för affärslivet

(d) Förlagsverksamhet, film- o. TV-programverksamhet, telekommunikation samt IT-tjänster

(e) Industri, vatten- och energiförsörjning, byggverksamhet, partihandel samt transport och magasinering

(f) Agenturverksamhet, hotellverksamhet, information och kommunikation, finansierings- och försäkringsverksamhet, fastighetsbranschen, juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, förvaltnings- och stödtjänster, offentlig förvaltning, utbildning på högskolenivå samt föreningsverksamhet

(g) Handel med motorfordon, detaljhandel, restaurangverksamhet, utbildning (exkl. högskolenivå), vård, omsorg och socialtjänst, vetenskap, kultur, nöje och fritid, dator- resp. hushållsutrustning samt övriga personliga tjänster

Kommentera

I tidskriften: