Beräkningsverktyg kan identifiera arbetslöshetsfällor för barnfamiljer

Artikeln åskådliggör med hjälp av exempelkalkyler hur dagvårdsavgifterna – som är relaterade till inkomsten – förändras och inverkar på familjers disponibla inkomst. I synnerhet då det gällde ensamförsörjare var det möjligt att med beräkningarna identifiera eventuella arbetslöshetsfällor. Artikeln bygger på ett forskningsprojekt som analyserar familjers val av dagvårdsform för sina barn och som studerar olika lagändringars inverkan på befolkningen.

Familjepolitiken tenderar förnyas hela tiden, och det inverkar på mödrars och fäders avvägningar mellan barnskötsel och förvärvsarbete. År 2011 planerade statsminister Jyrki Katainens regering förändringar på så sätt att rätten till det hemvårdsstöd för barn som betalades för vårdperioder skulle delas jämt mellan föräldrarna (Regeringens strukturpolitiska program 29.8.2013). En annan förändring som varit på tapeten och som genomförts är den inskränkning i barns subjektiva rätt till småbarnspedagogik ordnad av kommunen som trädde i kraft i början av augusti 2016. Efter inskränkningen skulle rätten till heltidssmåbarnspedagogik ha tillkommit endast sådana föräldrar eller vårdnadshavare som arbetar heltid eller studerar som huvudsyssla. För övriga är rätten till småbarnspedagogik begränsad till 20 timmar i veckan. Helsingfors tillämpade inte dessa inskränkningar – i likhet med en dryg tredjedel av de kommuner som besvarat projektet VaKaVai:s [1] enkät om verkningarna av Lagen om småbarnsfostran [2].

Det har inte funnits några statistikuppgifter på individnivå om anlitandet av småbarnspedagogik. De uppgifter om dagvård man får från kommunerna (L 280/2004) anger bara antalet barn vid årets slut (Statistikcentralen 2015a). Det skulle finnas ett stort behov av registerdata på individnivå bland annat då man planerar reformer i lagstiftningen om småbarnspedagogik och bedömer vad reformerna kan tänkas leda till. Som exempel på hur knappt det är om tillämpliga och tillräckliga basdata kan nämnas att man vid beredandet av inskränkningarna i småbarnspedagogik måste använda en urvalsbaserad enkät från år 2004 (Väinälä 2004). Men nu har behovet av data på individ- och familjenivå tagits på allvar vid Undervisnings- och kulturministeriet, där ett projekt för att utveckla statistikföringen är på gång [3]. Men det lär dröja ett tagit innan projektet är klart.

Inom FPA Forsknings och Helsingfors stads gemensamma forskningsprojekt Lastenhoitojärjestelyt helsinkiläisissä lapsiperheissä 2010-luvulla (Hela) om barnfamiljers vårdlösningar i Helsingfors på 2010-talet ligger vi ett steg före (se meddelande om Hela i detta nummer). Vi har inom FPA Forskning med hjälp av olika registerkällor byggt upp ett material på individ- och familjenivå för åren 2008–2015. Projektet har fått finansiering från Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi och är med i två projekt [4]. Till detta material har vi kopplat uppgifter om barndagvård från Helsingfors stads småbarnspedagogik. Med materialet kan man dels analysera vilka val av vårdformer barnfamiljer gjort, dels – i ett senare skede med hjälp av en mikrosimuleringsmetod – undersöka hur olika lagreformer har inverkat på befolkningen.

I föreliggande artikel analyserar vi med hjälp av beräknade exempel inkomstbildningen och dagvårdsavgifterna i familjer med olika inkomstnivå och livssituation.

SISU-modellen – beräkningsverktyg för planering och bedömning av lagändringar

Exempelberäkningarna i föreliggande artikel har gjorts med hjälp av mikrosimuleringsmodellen SISU (Statistikcentralen 2017). SISU-modellen är ett beräkningsredskap för planering, följning och utvärdering av personbeskattning och socialvårdslagstiftning. Modellen ger möjlighet till både materialsimulering och beräkning av exempel. Med dess hjälp är det möjligt att beräkna en lagändringens direkta följder för befolkningens inkomstfördelning och kostnader. Med de beräknade exemplen kan man i sin tur åskådliggöra reformerna och den befintliga lagstiftningens inverkan på den disponibla inkomsten bland de personer och hushåll som valts till exempelfamiljer.

I följande beräknade exempel analyseras hur dagvårdsavgifterna bildas för en- eller tvåförsörjarfamiljer med olika slags livssituationer och inkomstnivåer. Med modellen beräknas för exempelfamiljerna hushållets disponibla inkomst efter nettobostadsutgifterna och dagvårdsavgifterna. Analysen gäller år 2015. Valet av år betingas av Hela-projektets rapport, som gällde året 2015, och som ges ut hösten 2017. Resultaten av de beräknade exemplen kan inte generaliseras på olika befolkningsgrupper. Därför håller man på och utvecklar beräkningsmodeller och materialsimuleringar som är direkt knutna till Hela-materialet. Syftet med dessa kalkyler är att bedöma olika förändringars potentiella verkningar för olika befolkningsgruppers del.

Hur dagvårdsavgifterna och hemvårdsstödet bestäms

Föräldrapenningen slutar utgå när barnet är ca. 9–10 månader gammalt. Därefter har familjen möjlighet att ordna barnets dagvård på olika sätt. Barnet kan få åtnjuta kommunal eller privat småbarnspedagogik. Alternativt kan det skötas hemma. I så fall kan familjen få stöd för hemvård av barn ända tills barnet fyller tre år. Om det i familjen finns syskon som inte nått skolåldern och som vårdas hemma utan att delta i småbarnspedagogik utbetalas för dem vårdpenning. Kommuntilläggets belopp och villkor är olika från kommun till kommun, och alla kommuner betalar inte ut något kommuntillägg.

Vid bestämmandet av dagvårdsavgiften beaktas såsom inkomst de skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster samt skattefria inkomster (L 734/1992) som barnen, föräldrarna (eller övriga vårdnadshavare) jämte dessas make/maka eller motsvarande i äktenskapslika förhållanden boende person i hushållet har. Familjestorleken bestäms såsom de personer som bor i samma hushåll i äktenskap eller äktenskapslika förhållanden samt varderas minderåriga barn som bor med dem i samma hushåll. År 2015 var avgiften för heldagsvård högst 283 euro för det yngsta barnet. Det året uppbar Helsingfors stad en lägre avgift – 215 euro – för det andra barnet än de tillåtna 255 euro per månad. För heldagsvård åt de övriga barnen uppbärs 20 procent av den avgift som uppbärs för det yngsta barnet, dock högst 56,50 euro. Om familjen är större än sex medlemmar höjs den inkomstgräns som avgiften baserar sig på med 133 euro för vart och ett av familjens följande minderåriga barn. Om inkomsterna är mindre än minimiinkomstgränsen eller om avgiften per barn är mindre än 26 euro uppbärs ingen avgift.

 

Figur 1 visar en tidsserie med inkomstgränserna för dagvård åren 2008–2017. De små familjerna skiljer sig från de större beträffande inkomstgränsen ända fram till år 2016. Förändringen år 2017 i avgifterna för småbarnspedagogik höjde inkomstgränserna för två eller tre personers hushåll, varmed avgifterna för småbarnspedagogik minskade för familjer med lägre inkomster.

Den vårdpenning inom hemvårdsstödet som utbetalades år 2015 för ett under treårigt barn var 342,53 euro. Stödet kompletteras av eventuella syskons vårdpenningar och ett eventuellt vårdtillägg. Bägge exempelfamiljerna hade rätt till åtminstone 408,42 euro i hemvårdsstöd – de med låg inkomst till som mest 591,73 euro. Dessutom skulle ett helsingforstillägg ha utbetalats för familjens yngsta barn. År 2015 var helsingforstillägget 264 euro i månaden då familjen hade ett under 1½ år gammalt barn, 218,64 euro då den hade ett 1½–2 år gammalt barn och 134,55 euro då barnet hade fyllt två men ännu inte tre år.

Exempelfamiljerna och utgångsantagandena för kalkylerna

Idén med de kalkylerade exemplen är att så enkelt som möjligt visa hur dagvårdsavgifterna förändras och inverkar på den disponibla inkomsten allteftersom förvärvsinkomsterna är högre och då familjetypen och inkomstkällan förändras. Den disponibla inkomsten och dagvårdsavgifterna för år 2015 beräknades med hjälp av mikrosimuleringsmodellen SISU:s program för exempelberäkningar, för följande situationer:

- ensamförsörjare som jobbar (lönen stiger 0–5 000 euro per månad, med 500 euros trösklar

- ensamförsörjare, arbetslös (inkomstbunden dagpenning på basis av föregående arbetsplats)

- ensamförsörjare med hjälp av hemvårdsstödet

- hushåll med två vuxna, vardera jobbar (den enas lön 3 653 euro, alias männens medelinkomst [5] år 2015, och den andras lön förändras som för ensamförsörjare)

- hushåll med två vuxna, ena föräldern jobbar och den andra är arbetslös (inkomstbunden dagpenning bestämd enligt föränderlig/växande lön)

- hushåll med två vuxna, den ena med hjälp av hemvårdsstödet, den andra jobbar med ovan nämnda stigande löneinkomster.

De gemensamma antagandena för alla alternativ var:

- två barn, varav det ena under 3 år gammalt, det andra 3–5 år gammalt

- om en förälder är arbetslös får han/hon inkomstbunden dagpenning enligt gradvis stigande lön

- bostadsbidragets kommungrupp är 1 (Helsingfors), kommunalskatten 18,5 procent, och ingen kyrkoskatt beaktas

- boendekostnaderna är en 845 euros hyra [6] för bägge familjerna, vilket sannolikt är en underskattning av tvåföräldersfamiljernas utgifter.

Kalkylerna utgick från Helsingfors stads dagvårdsavgifter år 2015, där skillnaden gentemot övriga Finland är att den avgift, 215 euro per månad, som uppbärs för det andra barnet är mindre än de i lag tillåtna 255 euro. Kalkylerna beaktar inte det kommuntillägg som Helsingfors utbetalar, utan koncentrerar sig på lagstadgade förmåner.

För alternativen jobbar resp. är arbetslös antas att barnen får heldagssmåbarnspedagogik. I det tredje alternativet får bägge barnen hemvårdsstöd, i tvåföräldersfamiljer om den ena jobbar.

Den disponibla inkomsten har bildats enligt följande:

- Nettoinkomst av huvudsaklig inkomstkälla (lön, utkomstskydd för arbetslösa eller hemvårdsstöd efter skatt),

- till vilken adderas skattefria inkomstöverföringar för barnen (barnbidrag och underhållsstöd för ensamförsörjare: För två personers hushåll 298,63 euro i månaden och för ensamförsörjare sammanlagt 688,34 euro i månaden)

- Nettoboendekostnader, som erhålls genom att från hyran subtrahera bostadsbidraget. Ingens bostadsbidrag täcker hela hyran, så nettoboendekostnaderna subtraheras från föregående summa

- Det beräknade utkomststödet adderas till föregående summa, varvid den första disponibla inkomsten fås

Därefter subtraheras dagvårdsavgifterna från de erhållna inkomsterna. På detta vis kommer man fram till hushållets disponibla inkomst.

Resultaten med de beräknade exemplen

Figurerna 2a och 3a visar förändringen i disponibel inkomst då den huvudsakliga verksamheten och inkomsten förändras. Figurerna 2b och 3b åskådliggör skilt för sig vardera familjens skattefria inkomstöverföringar (för barnen samt utkomststödet), nettoboendekostnaderna och dagvårdsavgifterna i euro per månad, som tas med vid beräknandet av den disponibla inkomsten.

För förvärvsarbetande ensamförsörjare är dagvården gratis så länge förtjänsten är under 1 500 euro i månaden. Arbetslösa ensamförsörjare betalar dagvårdsavgift om deras månatliga inkomst före arbetslösheten varit minst 2 750 euro (Figur 2a)  Om barnen sköts med hjälp av hemvårdsstödet blir den disponibla inkomsten mindre än om man arbetar eller är arbetslös med barnen på dagvård. Ensamförsörjare som får hemvårdsstöd skulle kunna ansöka om dagvårdsplats för syskon, och för dem skulle ingen avgift uppbäras. Därvid skulle ensamförsörjares skattepliktiga inkomst minska lika mycket som syskonförhöjningens belopp, alltså ca. 66 euro.

Av våra två exempelfall av hushåll med två vuxna ryms ingetdera inom den avgiftsfria dagvården. Då bägge vuxna förvärvsarbetar är dagvårdsavgiften 264 euro eller högre, och det maximala beloppet nås då någondera föräldern förtjänar 2 000 euro och den andras förtjänst hela tiden är 3 653 euro (Figur 3a). Om man i hushåll med två vuxna skötte barnen med hjälp av hemvårdsstödet skulle den disponibla inkomsten bli betydligt mindre även om barnen – då ena vuxna är arbetslös och den andra jobbar – skulle vara i dagvård, dvs. få småbarnspedagogik. Skillnaden i disponibel inkomst jämfört med de familjer som valt hemvårdsstödet skulle dock minska om någondera vuxnas månadslön steg till 5 000 euro, då den andra partnern är arbetslös och barnen får småbarnspedagogik.

I Figur 2b kan man skönja hur förändrad huvudsaklig verksamhet inverkar på nettoboendekostnaderna och på dagvårdsavgifterna beroende på bruttomånadslönen. Motsvarande sker inte för hushåll med två vuxna (se Figur 3b), för de har inte rätt till bostadsbidrag. Det som inte heller är medräknat i inkomsterna är barnbidragets tillägg för ensamförsörjare, ej heller underhållstödet.

Slutkläm

Syftet med ovan anförda exempel var att så enkelt som möjligt visa på vilket sätt dagvårdsavgifterna – som är inkomstbundna – förändras och inverkar på den disponibla inkomsten i familjer med en resp. två försörjare. Hur den disponibla inkomsten bildas är redan i sig en ganska komplicerad process, där förändring i förvärvsinkomst anknyter till beskattning, skattefria inkomstöverföringar (varav en del räknas som inkomst vid beviljande av utkomststöd), behovsprövade inkomstöverföringar och boendekostnader.

Med hjälp av de beräknade exemplen kan man få en inblick i förmåns- och beskattningsrelaterade arbetslöshetsfällor som kan uppstå då förvärvsinkomsten stiger och behovsprövade förmåner minskar – eller då inkomstbundna avgifter höjs. Ovan nämnda beräkningar ger för ensamförsörjarfamiljernas del en god bild av situationer då man kan hamna i fällan, men inte för tvåförsörjarfamiljernas del. Rönen skulle ha varit annorlunda om förälderns antagna stadigvarande inkomst hade varit lägre. Vid simulerade beräkningar kopplade till statistik om befolkningen slipper man räkna ut en massa exempelfall, men istället kan man förlora information om samverkan mellan förtjänst, förmåner och beskattning.

Pol. dr., docent Anita Haataja är ledande forskare och pol.dr. Maria Valaste specialforskare vid FPA:s Forskning. Forskningsprojektet har fått stöd ur Rådet för strategisk forskning STN:s medel (beslut nr. 293103.)

[1] https://vakavai.wordpress.com/

[2] Statsrådets kommunikationsavdelning. 28.3.2017 12.10: http://valtioneuvosto.fi/artikkeli/-/asset_publisher/10616/varhaiskasvatuksen-lainsaadannon-uudistamiseen-peraankuulutetaan-johdonmukaisuutta

[3] http://www.csc.fi/varda

[4] TITA (Eriarvoisuuden torjuminen niukkuuden aikana, http://blogit.utu.fi/tita/), WIP (työ, tasa-arvo ja julkisen vallan politiikka, http://www.stn-wip.fi)

[5] Finlands officiella statistik (FOS): Förtjänstnivåindexet [webbpublikation]. ISSN=1796-3737. Helsingfors: Statistikcentralen [referens: 2.9.2017]. http://www.stat.fi/til/ati/2017/02/

[6] Golvyta 65 kvm, hyresbostad, hyran 65 x 13 = 845 (då vi antar att bostaden är en trea, hyran är 13 e/kvm http://www.stat.fi/til/asvu/2015/asvu_2015_2016-03-07_tau_001_fi.html), och vattenavgiften ingår i hyran.

Litteratur:

Tilastokeskus. [Statistikcentralen]. SISU-malli. Käyttöopas tulonsiirtojen ja verotuksen mikrosimulointiin. Helsinki: Tilastokeskus, 2017. Saatavissa: <http://tilastokeskus.fi/static/media/uploads/tup/mikrosimulointi/sisu_ka.... Viitattu 14.8.2017.

L 734/1992. Laki sosiaali- ja terveydenhuollon asiakasmaksuista. [Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården.]

Rakennepoliittinen ohjelma talouden kasvuedellytysten vahvistamiseksi ja julkisen talouden kestävyysvajeen umpeen kuromiseksi. 29.8.2013. [Strukturpolitiskt program för att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och åtgärda hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin.]

Väinälä, Anna. Selvitys kotona olevien vanhempien lasten päivähoitotilanteesta, syyskuu 2004. Selvityshenkilön raportti. Sosiaali- ja terveysministeriön työryhmämuistioita 2004:16. Helsinki 2004.

Kommentera

I tidskriften: