Kvartti 2/2013 |  20.06.2013Pekka Vuori

De unga befolkningsgrupperna i Helsingfors

I Helsingfors började 12–29-åringarna öka starkt efter depressionsåren i början av 1990-talet, och de är nu nästan en fjärdedel fler än 1993. Ökningen i antalet 12–29-åringar beror på många faktorer. De senaste åren har Helsingfors inte längre förlorat barnfamiljer till grannkommunerna i samma grad som i början av 2000-talet. Även 25–29-åringarna stannar nu oftare kvar i Helsingfors.

I detta nu är 150 000 Helsingforsbor i åldern 12–29 år. Av dem är 120 000 finskspråkiga, 9 000 svenskspråkiga och 21 000 har något annat modersmål. I Huvudstadsregionen uppgår 12–29-åringarna till 260 000, och i hela fjorton kommuners Helsingforsregionen till sammanlagt 323 000, vilket är 27,5 procent av alla unga och unga vuxna i Finland. Av de svenskspråkiga 12–29-åringarna i Finland utgör de som bor i Helsingforsregionen 30 procent, och ännu större är koncentrationen bland dem med främmande modersmål: över hälften av landets unga med utländskt modersmål bor i Helsingforsregionen, och över en fjärdedel i själva Helsingfors.

I Helsingfors började 12–29-åringarna öka starkt under depressionsåren i början av 1990-talet, och de är nu 30 000 – nästan en fjärdedel – fler än år 1993. Till en början spelade förändringen i lagen om hemkommun år 1994 in. Den gjorde det möjligt för alla dem som studerade och bodde tillfälligt här att skriva sig på sin studieort. Men ökningen har fortsatt även på 2000-talet, trots att de yngsta åldersklasserna tillfälligt blivit mindre under denna tid.

Ökningen i antalet 12–29-åringar beror på många faktorer. De senaste åren har Helsingfors inte längre förlorat barnfamiljer till grannkommunerna i samma grad som i början av 2000-talet. Även 25–29-åringarna stannar nu oftare kvar i Helsingfors. Staden har allt sedan den ekonomiska svacka som regionen genomled i början av 2000-talets första årtionde fått ett stadigt flyttöverskott av unga vuxna som kommer för att studera eller arbeta. Inflyttarna från utlandet utökar mängden skolungdomar och unga vuxna klart mera än förr.

Prognos: antalet unga börjar växa igen

Antalet skolbarn i lågstadieåldern var som störst i Helsingfors år 2001, för att sedan sjunka med 5 000 fram till år 2010 och därefter växa igen. Enligt befolkningsprognosen nås den tidigare toppnoteringen igen år 2018, och åldersklassen fortsätter sedan växa starkt. År 2025 skulle det finnas nästan 9 000 flera lågstadieelever än idag.

Antalet unga i högstadieåldern började minska år 2006, och är nu 2 100 mindre än då. Minskningen väntas fortsätta tills år 2015 för att sedan åter övergå i ökning.

Antalet 15–17-åringar, de som går i skola på andra stadiet, dvs. sekundärstadiet, var på topp år 2009, och har därefter minskat med 1 100. Botten nås år 2018, och därefter börjar även denna åldersklass växa igen. Efter år 2025 överskrids noteringen för toppåret 2009. Sammanlagda antalet 12–17-åringar förutspås minska fram till år 2016, men därefter växa ända fram till slutet av 2030-talet, då de överskrider 40 000, vilket är nästan 10 000 fler än idag.

Antalet unga vuxna, dvs. 18–24-åringar, växte snabbt i Helsingfors åren 2005–2012. Nu förutspås mängden minska, då minskande åldersklasser når myndig ålder. Folkmängden skulle enligt prognosen minska från nuvarande 60 000 till 53 000 fram till början av 2020-talet. Även 25–29-åringarna förutspås öka fram till slutet av innevarande årtionde, men därefter minska snabbt på motsvarande vis. Men samtidigt är dessa åldersklasser de största grupper som flyttar till Helsingfors: över hälften av dem som kommer till staden är i den åldern, och förändringar i antalet flyttande inverkar snabbt på dessa åldersklassers storlek.

De svenskspråkiga 12–17-åringarnas antal har nu börjat minska, men börjar växa igen vid slutet av detta årtionde. De 18–24-åriga svenskspråkiga ökar däremot just nu snabbare än i den prognos som uppgjordes år 2011. Ökningen väntas i och för sig upphöra snart. 25–29-åringarna ökar allt snabbare. Allt som allt väntas de svenskspråkiga ungas andel av deras åldersgrupp växa något från nuvarande 6 procent.

Sedan år 2005 har antalet 18–29-åringar med främmande modersmål vuxit allt snabbare beroende på ökad utländsk inflyttning. Ökningen har varit särskilt snabb i åldersgruppen 25–29: huvuddelen av flyttarna är i denna ålder. Men den grupp som i framtiden växer snabbast är ändå 12–17-åringarna, vars antal fördubblas fram till år 2030.

De med främmande modersmål utgör idag nästan 15 procent av åldersklassen 12–29 år, och andelen väntas överskrida 20 procent de första åren på 2020-talet. I Östra stordistriktet utgör de med främmande modersmål redan nästan en fjärdedel av alla unga.

Vi bör dock lägga märke till att många barn som registrerats ha främmande modersmål och hör till en tvåspråkig familj i praktiken också är finsk- eller svenskspråkiga.

De unga i Huvudstadsregionens områden

I Helsingfors finns 12–18-åringarna främst koncentrerade i förorter byggda på 1990–2000-talet, i synnerhet i östra Helsingfors. Samtidigt bor det många unga i den effektivt bebyggda innerstaden, trots att barnfamiljernas andel av hushållen är mindre där. Mycket hemmaboende unga finns det av naturliga skäl i familjebostadsdominerade småhusområden, där de tätt bebyggda områdena urskiljer sig från de glesare bebyggda områdena i utkanterna.

De 19–24 år gamla, som håller på att bli självständiga, placerar sig framför allt i innerstaden, där det finns många små hyres- och ägarbostäder. De som flyttar från övriga Finland till Helsingfors hittar i regel sin första bostad i innerstaden eller i studentbostäderna i förorterna. Det höghus- och småbostadsdominerade bostadsbeståndet även i Helsingfors förstäder erbjuder boendealternativ för de unga.

Småhusområdena i hela Huvudstadsregionen är typiskt sådana områden därifrån unga som håller på att bli vuxna flyttar annanstans, i och med att områdets bostadsbestånd ofta inte till storleken motsvarar det som unga i färd att flytta till sin första egna bostad är ute efter.

Pekka Vuori verkar som projektchef vid Helsingfors stads faktacentral.

Figur 2. Antalet svenskspråkiga unga enligt ålder i Helsingfors 1.1.1990–2013 samt en prognos uppgjord 2011 för åren 2012–2050.

Figur 3. Antal unga med annat modersmål än finska, svenska eller samiska enligt ålder i Helsingfors 1.1.1990–2013 samt en prognos uppgjord 2012 för åren 2013–2050.

Figur 4. 12–18-åringar som bor hos föräldrarna i huvudstadsregionen i 500-metersrutor 1.1.2012.

Figur 5. 19–24-åringar som flyttar in i eget i huvudstadsregionen i 500-metersrutor 1.1.2012.

Källor:

Helsingin ja Helsingin seudun väestöennuste 2013–2050, Helsingin kaupungin tietokeskus, Tilastoja 2012:31

Helsingin seudun vieraskielisen väestön ennuste 2013–2030, Helsingin kaupungin tietokeskus, Tilastoja 2013:5

Kommentera

I tidskriften: