Ökat intresse för Finland de senaste åren

I global turismstatistik är Europa fortfarande världens populäraste resmål. Av länderna är Frankrike det populäraste resmålet, av städerna London (Världsbanken 2018). Av den globala turismen är Europas andel i dagsläget ändå bara en tredjedel. På senaste har Asien och framför allt Kina lyfts i snabb takt. Finland är i detta sammanhang en mycket liten spelare, även om intresset för Finland har på senaste tid klart vuxit om intresset mäts i antalet turister.

En del av det ökade intresset har garanterat att göra med Helsingfors strategiskt utmärkta läge vid rutten från Asien till Europa. Denna tanke får stöd från flygstatistiken. Den internationella trafiken på Helsingfors-Vanda ökade 2017 med hela 11 procent och det totala antalet resor var större än någonsin tidigare, 19 miljoner resor. Den största delen av alla resor på Helsingfors-Vanda gjordes inom den internationella trafiken. Allra mest (21 procent) ökad antalet resenärer som mellanlandade på Helsingfors-Vanda mellan två internationella flyg.

Fjolårets snabba tillväxt har enligt Finavias flygstatistik fortsatt även 2018 i alla reseklasser och ökningen av flygtrafiken på Helsingfors-Vanda drivs på av det ständigt ökande antalet utländska mellanlandande resenärer. När detta skrivs saknas bara två månader av flygstatistiken för hela året. Antalet utländska mellanlandande resenärer ökade i oktober med 12,3 procent, vilket är något lägre än tillväxtprocenten under årets början och sommaren. När man emellertid granskar hela året fram till oktober är ökningen jämfört med motsvarande period året innan hela 25 procent.

Antalet flygpassagerare på Helsingfors-Vanda har ökat i alla reseklasser och efter oktober ligger man drygt 10 procent över fjolåret. Det torde redan nu stå klart att 2018 kommer att gå om det rekordartade fjolåret i det totala antalet flygpassagerare.

Antalet övernattningar i Helsingfors över fyra miljoner 2017

Vi får en intressant jämförelsegrund för flygstatistiken från inkvarteringsstatistik som åtminstone för närvarande är den mest använda mätaren för turismvolymen när man jämför länder eller städer med varandra. I flygstatistiken kan inga nationaliteter särskiljas och därför behövs dessa andra informationskällor.

Uppgifter om inkvarteringar och nationaliteter samlas in från alla registrerade inkvarteringsrörelser. Alla inkvarteringsrörelser är dock inte registrerade och därmed förblir till exempel Airbnb-bostäderna och de allra minsta inkvarteringsrörelserna utanför statistiken. Endast en del av resenärerna övernattar i registrerade inkvarteringsrörelser och i många fall, till exempel när det gäller estländare som övernattar i Helsingfors, står andra inkvarteringsformer för en betydande andel (se Mustonen 2018b). En av nackdelarna med statistik utifrån register, vilket alltså även inkvarteringsstatistiken är, har just med fullständigheten att göra.

Liksom inom flygtrafiken var år 2017 rekordartat även mätt i antalet turistövernattningar. I hela Finland ökade antalet registrerade övernattningar med cirka åtta procent jämfört med år 2016. De inhemska övernattningarna ökade med fyra procent och de utländska med hela 17 procent. Särskilt mycket ökade de utländska övernattningarna i Lappland, 22 procent. Å andra sidan minskade de inhemska övernattningarna i Lappland.

I Helsingfors ökade inhemska resenärers övernattningar nästan lika mycket (16 procent) som utländska besökares övernattningar (18 procent). Totalt ökade övernattningarna i Helsingfors med cirka 17 procent.

Den största delen av registrerade övernattningar i Helsingfors, 54 procent, gjordes 2017 av utländska besökare. Deras andel var som störst i juni och augusti, då nästan två av tre övernattningar gjordes av utländska besökare. I Lappland däremot koncentrerar sig de utländska övernattningarna till vintern och till exempel i december 2017 hade Lappland fler övernattningar än Helsingfors under en enda månad.

I januari–september 2018 – när detta skrivs finns det preliminära data för tre kvartal – var andelen utländska övernattningar i Helsingfors 57 procent, alltså något större än 2017, oavsett om granskningen gällde hela året eller motsvarande perioder. I Lappland är ökningen av de utländska besökarnas andel ännu tydligare än i Helsingfors. 2017 ökade utländska besökares övernattningar till över 50 procent och samma siffror lär uppnås 2018.

Sammanlagt registrerades i Helsingfors cirka 4,2 miljoner övernattningar 2017. Milstolpen för fyra miljoner överskreds för första gången. I hela landet registrerades cirka 22 miljoner övernattningar och därmed var Helsingfors andel av samtliga övernattningar i Finland 19 procent år 2017. Av inhemska resenärers övernattningar var Helsingfors andel 13 procent, av de utländska övernattningarna 33 procent.

Från vilka länder kommer besökarna till Helsingfors?

Under de senaste åren har ryssarna överlägset dominerat övernattningsstatistiken, oavsett om granskningen gäller hela Finland eller enbart Helsingfors. 2017 var Rysslands andel av alla utländska övernattningar i Helsingfors cirka 12 procent. I Helsingfors var de ryska resenärernas andel mindre, cirka nio procent. Som störst var ryssarnas andel av de utländska övernattningarna i Helsingfors 2013; 18 procent.

Ryssarnas övernattningar rasade 2014–2016 och sedan dess är man åter i tillväxtspåret. 2017 ökade övernattningarna bland turister från nästan alla länder. Anmärkningsvärt, förutom återhämtningen i efterfrågan bland ryssarna, ärr den fortgående jämna tillväxten av japanska besökares övernattningar och naturligtvis den snabba och kraftiga ökningen av kinesiska besökares övernattningar. Den sammanlagda totalmängden övernattningar gjorda av japanska och kinesiska besökare i Helsingfors har klart överskridit antalet övernattningar gjorda av ryska besökare under de senaste åren, när man granskar årsvis statistik. 

Även om det talas mycket om vilken betydelse Asien har för Finland och Helsingfors, finns det i princip inget asiatiskt land bland de fem viktigaste länderna ur perspektivet för härkomstland. Däremot finns såväl Tyskland som Storbritannien, USA och Sverige bland fem i topp. Tillsammans med ryska besökares övernattningar har dessa fyra länder under de senaste åren bildat grunden för de utländska övernattningarna i Helsingfors. 2017 var 38 procent alla utländska övernattningar från dessa länder. Om man lägger ihop de tio länderna i topp är deras andel 58 procent.

Med andra ord kom över 40 procent av de utländska övernattningarna i Helsingfors från andra länder är de i ”tio i topp”, vilket kan anses vara en mycket stor andel. Den relativa betydelse för antalet övernattningar som toppländerna har är en mycket god mätare när man granskar fördelningen av härkomstländer. Ur perspektivet för ekonomisk hållbarhet är det önskvärt att inget enskilt land får för stor betydelse. En alltför stor ökning av enskilda länders betydelse kan ha även negativa effekter (Mustonen 2018c).

Kapacitet och beläggningsgrad

På senaste tid har det talats mycket om inkvarteringskapacitet och dess tillräcklighet i samband med besöksnäringens kraftiga ökning i Helsingfors. I Helsingfors fanns det 2017 sammanlagt 10 919 rum (månadsmedelvärde 10 085) och i huvudstadsregionen 15 218 rum (månadsmedelvärde 14 130). Fördelat på hela 2017 var beläggningsgraden i inkvarteringsrörelser i Helsingfors 73 procent. För jämförelsens skull: i Lappland var beläggningsgraden 46 procent och i hela landet 52 procent.

I beläggningsgraden syns turismens säsongskaraktär tydligt och därmed är det mer givande att granska situationen månadsvis än på årsnivå. Beläggningsgraden i inkvarteringsrörelser i Helsingfors är som högst under sommaren: till exempel var månadsmedelvärdet i juni, juli och augusti 2017 över 80 procent, vilket är en mycket hög siffra. Vi kan dessvärre ännu inte granska kortare mikrosäsonger i beläggningsgraden och därmed kan vi med hjälp av inkvarteringsstatistiken ännu inte fastställa när – till exempel enskilda veckoslut – kapaciteten har utnyttjats fullt ut.

Vid sidan av Helsingfors har beläggningsgraden varit mycket hög under sommarsäsongen även i de övriga nordiska huvudstäderna. 2017 hade inkvarteringsrörelserna i Reykjavik och Köpenhamn den högsta beläggningsgraden. Enligt uppgifter från Benchmarking Alliance (2018) har beläggningsgraden i Reykjavik även som lägst varit över 70 procent och den har under flera månader legat på över 90 procent. Även i Köpenhamn pågick säsongen med en beläggningsgrad på över 80 procent från maj till oktober. I Stockholm verkar det ha funnits mest plats: beläggningsgraden var  samtliga månader under 80 procent.

På senaste tid har alternativa inkvarteringsformer såsom Airbnb blivit allt mer populära globalt sett. Detta är ett tecken på omvälvning inom turismen och ämnet har varit mycket på tapeten under det senaste året (t.ex. Mustonen 2018d). Å ena sidan underlättar Airbnb och motsvarande aktörer situationen när inkvarteringsrörelserna är fullsatta. Å andra sidan har man upplevt att verksamheten snedvrider konkurrensen i destinationerna om hyresvärdar hellre hyr ut sina bostäder till turister.

Enligt riktgivande uppgifter som samlats in av företaget AirDNA (AirDNA 2018) för månadsvis granskning erbjöds det i Helsingfors 2017 som mest 2 400 bostäder (augusti) och 500 rum i privatbostäder (likaså augusti) för uthyrning via Airbnb-tjänsten. Airbnb-kapaciteten har alltså som mest varit nästan 3 000 objekt.

Airbnb-bostädernas beläggningsgrad har enligt samma källa kontinuerligt legat på över 50 procent och som högst har den varit nästan 80 procent (i augusti). Både utbudet och beläggningsgraden ser ut att fortsätta växa. I augusti 2018 var Airbnb-bostädernas beläggningsgrad hela 82 procent och även i september 76 procent, betydligt högre än året innan.

Även om siffrorna bara är riktgivande, kan en kapacitetsökning på flera tusen platser per månad i förhållande till den totala kapaciteten anses vara ett betydligt tillskott till utbudet i Helsingfors. Beläggningsgraden säger även något om efterfrågan. Om efterfrågan ökar på ett ställe, tror man lätt att den minskar på ett annat ställe. Utifrån de data som finns tillgängliga är det omöjligt att säga vilken effekt Airbnb-verksamheten har haft på beläggningsgraden i registrerade inkvarteringsrörelser, men någon minskning syns åtminstone i statistiken inte. Tvärtom har beläggningsgraden stigit något – dock inte särskilt mycket. Utifrån denna statistik verkar det alltså som att inkvarteringsrörelserna har, enskilda livliga perioder undantaget, åtminstone delvis underutnyttjats. Å andra sidan kan förändringar inom registrerade övernattningar inte skyllas på Airbnb, förutsatt att det inte vid någon tidpunkt framkommer att beläggningsgraden inom Airbnb ökar kraftigt samtidigt som beläggningsgraden inom de registrerade inkvarteringsrörelserna minskar.

2018 – mot nya rekord?

Om granskningen skulle avslutas vid 2017, skulle vi kunna konstatera att turismen blomstrar åtminstone sett i siffror och att Helsingfors håller på att komma sina grannar i kapp. När detta skrivs, med tillgång till preliminära siffror om övernattningarna för tre kvartal under 2018, kan vi möjligtvis konstatera att det första påståendet stämmer. Det totala antalet övernattningar har dock minskat en aning, men siffrorna är mycket lika de från året innan. Utländska besökares övernattningar ligger i själva verket lite på plus jämfört med rekordåret 2017 tack vare tillväxten som pågick långt in i februari.

Ökningen av det totala antalet övernattningar gick för första gången på minus i mars 2018, vilket till en början föranleddes av att antalet inhemska övernattningar minskade, men senare har även ökningen av de utländska övernattningarna avtagit. Vändningen för de inhemska övernattningarna skedde i själva verket genast i början av året, i januari, då antalet övernattningar minskade med 4,5 procent.

De utländska övernattningarna fortsatte att slå fjolårets rekordsiffror fram till maj 2018; i januari och februari var tillväxtsiffrorna ännu tvåsiffriga. Kurvan vände nedåt i juni, då antalet övernattningar minskade med cirka fem procent jämfört med juni året innan. I juni var antalet utländska övernattningar dock fortfarande så stort att samma siffra året innan hade betecknats som en enorm ökning. Jämfört med juni 2016 var antalet utländska övernattningar i juni 2018 över tio procent större.

Sommaren 2018 var överlag tudelad. I juni och augusti ökade de inhemska övernattningarna i Helsingfors samtidigt som de utländska övernattningarna minskade. I juli var det tvärtom. I september minskade alla övernattningar mycket tydligt. I fjol var i synnerhet november och december mycket livliga och därmed kan det förväntas att vi knappast kommer att uppnå samma siffor i år.

Med beaktande av fjolårets höga tillväxtprocent kan ökningen av de utländska övernattningarna i början av 2018 anses vara nästintill förvånansvärd. Minskningen av det totala antalet övernattningar efter årets första månader har likaså varit mycket måttlig och därmed är turismen i Helsingfors, med beaktande av fjolårets rekordartade besökarsiffror, fortfarande livlig.

Konkurrenterna låg efter i tillväxten 2017, men riktningen ändrades

Huvudstäderna i de övriga nordiska länderna anses ofta vara Helsingfors konkurrenter på turistmarknaden. Å andra sidan reser till exempel just kineser till flera städer under samma resa, så ur detta perspektiv ingår Helsingfors, Tallinn, Stockholm, Köpenhamn och Oslo i samma, större destinationsområde. Med andra ord konkurrerar städerna om turisterna samtidigt som de drar nytta av varandra.

Jämfört med dessa konkurrenter var Helsingfors i en klass för sig när det gäller ökningen av övernattningar 2017. I Stockholm ökade antalet utländska övernattningar under samma period med åtta procent, i Reykjavik med sex procent. I Köpenhamn och Tallinn ökade antalet utländska övernattningar klart mindre: i Köpenhamn med fyra och i Tallinn med två procent. I Oslo minskade övernattningarna med fem procent jämfört med året innan. Även i absoluta tillväxtsiffror gick Helsingfors om alla konkurrenterna.

Av städerna i Norden är Stockholm en överlägsen etta mätt i det totala antalet övernattningar. 2017 gjordes i Stockholm 9,4 miljoner övernattningar i registrerade inkvarteringsrörelser. I Köpenhamn var antalet övernattningar drygt en miljon färre, cirka åtta miljoner. Även Oslo går om Helsingfors i det totala antalet övernattningar, men i antalet utländska övernattningar ligger Helsingfors före. Oslo har det näst största antalet inhemska övernattningar i denna jämförelse.

I antalet utländska övernattningar låg Köpenhamn högst på listan med 5,4 miljoner övernattningar. I de utländska övernattningarna gick både Reykjavik och Tallinn om Helsingfors. Vid närmare betraktande är just Reykjavik och Tallinn intressanta jämförelseobjekt. Turismen till båda dessa städer har en mycket stark koppling till några centrala härkomstländer. 2017 kom 30 procent av övernattningarna i Reykjavik från USA och 22 procent från Storbritannien. Med andra ord bestod mer än hälften av alla övernattningarna av efterfrågan från två härkomstländer. I Tallinn i sin tur är naturligtvis andelen finländska besökare stor. Av de övriga konkurrentstäderna hade endast Stockholm lägre värden i ”hållbarhetsmätarna” som beskriver andelen besökare från olika härkomstländer än Helsingfors. I Köpenhamn och Oslo särskiljer sig fem länder klart från de andra och deras andel av de utländska övernattningarna var 2017 ungefär hälften.

Vid betraktande av statistik för 2018 är en betydande utveckling emellertid att situationen har tagit en ny vändning i förhållande till konkurrentstäderna. I Stockholm och Köpenhamn har antalet utländska övernattningar fortsatt att öka hela året. Oslo gick på minus först i juli.

På senaste tid har man fäst stor uppmärksamhet vid utvecklingen av kinesiska besökares resor till Norden och här finns en förklaring till varför Helsingfors åtminstone baserat på försommaren verkar gå en annan väg än konkurrenterna. Hos oss har kinesiska besökares övernattningar minskat under hela 2018, februari och september undantaget. En likadan minskning har inte setts i konkurrentstäderna. Samtidigt har dock kinesernas gränspasseringar på Helsingfors-Vanda ökat. Tillväxtprocenten har under våren nästan över hela linjen varit tvåsiffriga, så det verkar som att allt fler kineser fortsätter resan mot andra städer direkt från flygplatsen.

Även japanska besökares resor till Helsingfors väcker funderingar. Vissa förändringar verkar ligga i luften. Japanska besökares övernattningar har minskat sedan mars med tvåsiffriga procenttal och även gränspasseringarna gick på minussidan i juli. Utöver Helsingfors gick japanernas besök klart på minussidan även i Stockholm. Oslo däremot attraherade i juli–september förutom kinesiska även japanska turister klart mer än året innan, men antalen är ändå mycket mindre än i grannländernas huvudstäder.

Några centrala marknader har alltså åtminstone tillfälligt avtagit, men som det konstaterades tidigare, ligger de utländska övernattningarna fortfarande på plus jämfört med året innan. Enbart efterfrågan från Rysslands håll, som nu vuxit ett par år, förklarar inte takten i de utländska övernattningarna. Tyskarnas övernattningar har under tre kvartal i själva verket ökat lite mer och även tillväxten från USA har varit anmärkningsvärd. Ökningen från alla dessa länder har varit ungefär lika snabb: mellan fem och åtta procent. Det totala antalet övernattningar som tyska och amerikanska besökare gjort i Helsingfors var under de tre första kvartal 2018 större än någonsin detta årtionde. Den ökade efterfrågan från dessa länder har alltså ersatt den tydliga minskningen från Japan och Kina.

Figur 1 visar övernattningarna från de tio största länderna under kvartal 1–3 från och med år 2010. Ännu i fjol låg de största länderna närmare varandra i figuren, men nu har såväl Storbritannien, Japan och Sverige gått nedåt och bildar sin egen grupp. Jämfört med tidigare år verkar de tre länder som ligger högst upp alltså ta avstånd från de andra.

Figur 1. Utvecklingen av turisternas övernattningar i Helsingfors 2010–2018 (januari–september), de vanligaste härkomstländerna (topp 10). (Källa: Statistikcentralen, inkvarteringsstatistik, visiittori.fi.)

Hur sammanjämka besöksnäringens mål och en hållbar utveckling?

Globalt sett har turismen ökat redan under en lång tid (UNWTO 2018). Även om en del av ökningen åstadkoms av de människor som rest redan tidigare, har även nya människor och grupper av människor gjort inträde på marknaden. Allt fler människor har råd och möjligheter att resa. Om vi undgår stora katastrofer, kommer den internationella turismen att fortsätta att öka, oavsett om vi vill det eller inte. I detta hänseende skiljer sig turismen från många andra näringar: fenomen inom turismen är svåra att kontrollera.

Den globala turistmarknaden genomgår också någon slags omvälvning just nu. De enorma volymerna, pressen från klimatförändringen och å andra sidan politiska ändringar och rörelser skapar osäkerhetsfaktorer för besöksnäringens framtid och funktion. Samtidigt torde den snabba teknologiutvecklingen inom en snar framtid komma att påverka turistmarknaden på sätt som vi än så länge inte ens kan uppskatta. Bakom detta enorma och delvis okontrollerade begreppsmässiga nätverk finns ett krav på mer hållbar turism och utveckling av besöksnäringen i en mer hållbar riktning. 

Ur ekologiskt perspektiv är ökningen av den internationella turismen alltså en global utmaning, inte minst på grund av utsläppen från trafiken. Turismen följer samma marknadsekonomiska grundvalar som alla andra aktörer inom ekonomin och man kan även säga att ”krisen inom turismen” i hög grad är en följd av okontrollerbara problem i anslutning till externa effekter. Det skulle alltså vara fråga om en slags störning i marknaden, vars åtgärdande blir svårt när efterfrågan konstant ökar. Turismens allt snabbare tillväxt tyder på att marknadsekonomins mekanismer åtminstone på kort sikt inte klarar av att lösa problemen i anslutning till hållbarhet. Åtminstone än så länge har de ekonomiska incitamenten inte varit tillräckliga. Det verkar behövas internationella bindande avtal som offentliga aktörer förbinder sig till. Samtidigt behövs föregångare som är beredda att riskera kortsiktiga ekonomiska vinster.

Positivt är ändå att hållbar turism på sistone lyfts fram även i samtal bland den breda allmänheten, delvis för att turismens negativa effekter blivit mycket mer synliga än tidigare. Så även i Helsingfors. I ”Vägkartan för turismen i Helsingfors” (Helsingfors stad 2018a) behandlas hållbar turism under en egen rubrik och det lyfts fram tre dimensioner som är centrala ur perspektivet för hållbar turism: den ekologiska, sociokulturella och ekonomiska hållbarheten. Redan i Helsingfors strategi har tryggandet av en hållbar tillväxt lyfts fram som stadens viktigaste uppdrag och detta mål återspeglas även i vägkartan för turismen. Utmaningen är emellertid att vidta konkreta, synliga och effektiva åtgärder. Eftersom fältet är stort, ligger utmaningen även i att besluta var man ska börja. Ytterligare är utmaningen att engagera aktörer inom turismen, för vilka beaktandet av hållbarheten inte nödvändigtvis är ekonomiskt lönsamt med en gång.

Det finns många frågor som måste lösas och omständigheter på olika nivåer måste skiljas från varandra. De stora globala problemen som den världsomspännande turismen orsakar är en sak för sig, de lokala utmaningarna rör sig i andra dimensioner. Teknologiutvecklingen och dess löften går denna artikel inte ens in på.

Till exempel måste man fundera hur den belastning som turismen orsakar fördelas, eftersom den redan idag är ett verkligt problem för många områden i världen. Ekologiskt sett är det ofta klokare att rikta turismen till områden där det redan finns en utvecklad infrastruktur. Att framhäva individuellt resande kan vara fel väg att gå ur perspektivet för en hållbar utveckling. Dock kan man samtidigt konstatera att om antalet turister är flerfaldigt i förhållande till antalet invånare i området, som det i många områden är, är situationen oroväckande på alla dimensioner inom hållbar utveckling.

Även om städernas infrastruktur ofta är bättre konstruerad än infrastrukturen i till exempel resmål som tar stöd av naturmiljöer, har turismen ökat även i många storstäder så pass mycket att invånarnas attityder har ändrats. Situationen är kontroversiell, eftersom turismen är en viktig näring för många städer. För att turismen ska vara ekonomiskt hållbar, måste man följa dess effekter på näringslivsstrukturerna. Alltför mycket fokus på turismen rubbar lätt grunden för andra näringar och gör näringslivsstrukturen ensidigare. I Helsingfors finns för närvarande inga större tecken på detta fenomen, men det är bra att ta fasta på denna aspekt.

Ur ett sociokulturellt perspektiv har de centrala utmaningarna ofta med lokalborna att göra. Som det sägs i vägkartan för turismen måste staden trots växande turistmängder se till att den fortsätter att vara en livskraftig bostads- och arbetsplatsort. Man måste alltså se till att invånarna i staden upplever turismen som något positivt. Om attityderna gentemot turismen blir negativa, påverkar detta även efterfrågan inom turismen och därigenom de många fördelar som turismen har.

Om Helsingfors, enligt den vision som ges i stadens strategi, verkligen skulle vara världens bäst fungerande stad, skulle detta innebära en stor konkurrensfördel även sett ur perspektivet för turismen och det internationella intresset för Helsingfors. Helsingfors har ju i sin strategi lagt fram som mål att ”Helsingfors satsar på främjande av turism och uppmuntrar alla till att ta fram idéer som gagnar stadens attraktivitet” (Helsingfors stad 2018b). När staden är trivsam och fungerande för sina invånare, är den det även för turister. Dessutom gagnar tjänster och infrastrukturprojekt som tagits fram med turismen som incitament ofta även lokalborna.

Främjande av turismen betyder inte enbart att antalet turister ska ökas målmedvetet, utan framför allt innebär det förbättring av besöksnäringens förutsättningar och – i vidare bemärkelse – stärkande av den internationella profilen och dess intressebevakning. Det centrala i utvecklandet av turismen är också att man har kontroll över dess ökning och styr den medvetet och målinriktat. Ett centralt mål för Helsingfors är att bibehålla en så jämn fördelning mellan härkomstländerna som möjligt. Denna dimension inom hållbar turism följs upp regelbundet och såsom det konstaterades ovan, är situationen relativt balanserad i Helsingfors just nu.

Vi kan inte helt bestämma över vilka slags turister som kommer till oss, men genom marknadsförings- och styrningsåtgärder samt strategiska val kan vi likväl påverka turismen. Utvecklingsåtgärderna kan ha en bredare effekt än vad man i början tror. Att koncentrera sig på till exempel självständiga besökare som spenderar mycket pengar kan minska antalet gruppresenärer som i sin helhet för med sig större penningflöden, men samtidigt kan de lokala belastningarna minska. Om man däremot skulle begränsa kryssningsturismen, skulle vi eventuellt på kort sikt förlora synlighet, men ur det ekologiska perspektivet skulle detta kunna vara något positivt. Fördelarna och nackdelarna måste vägas dels från fall till fall, dels ur ett helhetsperspektiv.

Det är svårare för oss att påverka globala trender eller ekonomiska konjunkturer. Även om turismens ökning i huvudsak ter sig som något positivt för oss, kan situationen vara en annan i framtiden. Då är det bra om vi tänkt igenom saken redan i förväg. I global skala har problemet med hållbar turism ännu inte lösts – kanhända kommer det inte att lösas heller. En ökad turism är målet för nästan alla städer och områden, med som sådant är detta mål kontroversiellt. Å ena sidan vill man öka turismen (och därigenom intäkterna från turismen och kännedomen om området), men å andra sidan skulle hållbarhet sannolikt kräva begränsning av turismen. Djärva beslut är de svåraste när de fattas frivilligt.

Pekka Mustonen är specialforskare vid Helsingfors stadskansli.

Källor:

AirDNA (2018) <https://www.airdna.co/>

Benchmarking Alliance (2018) <https://www.benchmarkingalliance.com/>

CNTA (2018) (China National Tourism Administration). Tourism Statistics. http://en.cnta.gov.cn/Statistics/TourismStatistics/

Helsingfors stad (2018a) Matkailun tiekartta. Helsingin kaupunki 2018–2021.  <https://www.hel.fi/static/kanslia/elo/matkailun-tiekartta.pdf>

Helsingfors stad (2018b) Världens bäst fungerande stad – Stadsstrategi 2017–2021. <https://www.hel.fi/helsinki/sv/stad-och-forvaltning/strategi/stadsstrategi/>

Helsingfors stad (2018c) Helsingin elinkeinopolitiikan painopisteet 2018–2021. https://www.hel.fi/static/kanslia/elo/Elinkeinopolitiikan-painopisteet-2018-2021.pdf

IATA (2018) Press release. http://www.iata.org/pressroom/pr/Pages/2018-02-01-01.aspx

Mustonen, Pekka (2018a) Helsingin matkailuvuosi 2017. Helsingin kaupunki, kaupunginkanslia.

Mustonen,Pekka (2018b) Mitä tiedämme Helsingin ja Tallinnan välisestä matkailusta tilastojen valossa? <https://www.kvartti.fi/fi/artikkelit/mita-tiedamme-helsingin-ja-tallinnan-valisesta-matkailusta-tilastojen-valossa>

Mustonen, Pekka (2018c) Kaupungin vetovoima matkailukohteena on monien asioiden summa. <https://www.kvartti.fi/fi/blogit/kaupungin-vetovoima-matkailukohteena-monien-asioiden-summa>

Mustonen, Pekka (2018d) Airbnb:n tarjonta kattaa jo viidenneksen Helsingin majoituspaikoista. <https://www.kvartti.fi/fi/blogit/airbnbn-tarjonta-kattaa-jo-viidenneksen-helsingin-majoituspaikoista>

UNWTO 2018 UNWTO (2018) 2017 International Tourism Results. Press release. <http://media.unwto.org/press-release/2018-01-15/2017-international-tourism-results-highest-seven-years>

Världsbanken. (2018) World Bank Open Data. https://data.worldbank.org/