För att kunna svara på de utmaningar som urbaniseringen innebär behöver städerna tillförlitlig kunskap till stöd för hållbart planerande och beslutsfattande. Stadsjämförelser är ett sätt att möta detta behov. Med deras hjälp kan man till exempel identifiera särdrag hos städerna och hitta beröringspunkter mellan sinsemellan olika städer samt få fram dels verktyg för att förstå stadsutvecklingen, dels hjälp med att se framtida utvecklingsbehov.

Helsingfors stad har också som ett mål i sin stadsstrategi (Helsingfors stad 2018) satt upp framgång vid internationella stadsjämförelser. En allmänt anlitad källa till jämförande stadsinfo är olika stadsrankingar, som typiskt har kommersiella aktörer i bakgrunden. Dessa rankingars nytta för Helsingfors, och deras styrkor och svagheter diskuteras på annan plats i föreliggande Kvartti.

I motsats till stadsrankingarna erbjuder standardiserad stadsstatistik ett transparent sätt att jämföra städer och deras utveckling (Idström 2016).  Föreliggande artikel tittar ur olika stadsstatistiska perspektiv och i ljuset av internationella stadsjämförelser på Helsingfors utveckling på senare tid. Översikten tar fasta på temana befolkningsutveckling, utbildning, ekonomi och arbetsmarknad samt stadsupplevelser och livskvalitet.  Besöksnäring och boende har behandlats skilt i andra artiklar i denna Kvartti.

Europas befolkning allt större och mångkulturellare

Under de senaste tio åren har folkökningen accelererat i de flesta europeiska huvudstäder (Figur 1). Särskilt stark har den varit i Luxemburg, där folkmängden vuxit med över en tredjedel. Även i de nordiska länderna har ökningen varit betydande. Bland de nordiska huvudstäderna har folkökningen varit störst i Köpenhamn (20,3 %), men skillnaden är liten gentemot Oslo (20,2 %) och Stockholm (19,4 %). I jämförelsen mellan europeiska huvudstäder placerar sig Helsingfors i det övre mellanskiktet. På tio år har folkmängden i Helsingfors vuxit med en rejäl tiondel (13,1 %), med en liknande utveckling som i Wien och Amsterdam. Vilnius och Riga hör ännu till de städer där folkmängden minskar, men minskningen har blivit långsammare än den var under perioden 2004–2014 (se Manninen 2016).

I huvudstäderna i Norden beror folkökningen till största delen på flyttningsöverskott (Figur 3). Samma fenomen kan också skönjas i merparten av EU-huvudstäderna, till exempel Wien och Berlin (Figur 2). Enligt senaste statistik, från år 2017, är nativiteten i EU-huvudstädernas metropolområden större än flyttningsnettot endast i Bryssel, London, Dublin och Paris, bland vilka folkökningen som helhet består av naturlig folkökning bara i den sist nämnda.  I Helsingfors var flyttningsnettots andel av folkökningen det året mer än fyra femtedelar (82,4 %), vilket var mera än i de övriga nordiska huvudstäderna.

Av flyttnettot i europeiska storstäder härrör en betydande del från utlandet, vilket märks som en ökning i andelen invånare med utländsk bakgrund. Sålunda har andelen invånare med utländsk bakgrund under 2010-talet vuxit betydligt till exempel i de nordiska huvudstäderna – i synnerhet i Helsingfors med hela 58 procent under perioden 2010–2018 (Figur 4). Trenden är fortfarande stigande i de nordiska huvudstäderna, men det årliga tillväxttempot har mattats av – utom i Köpenhamn [2]. Andelen invånare med utländsk bakgrund är störst i Stockholm, nämligen en tredjedel. I Helsingfors är denna andel omkring hälften så stor, alltså en knapp sjättedel (16 %). 

Att döma av utvecklingen på sistone ser folkökning, flyttningsströmmar och ökande mångkultur ut att förbli aktuella i de europeiska storstäderna också under kommande år.

Figur 1. Folkmängdsförändring (%) i vissa huvudstäder i Europa mellan 1.1.2008–1.1.2018.

Figur 2. Folkmängdsförändring i EU-huvudstädernas metropolområden 2017  *NUTS 3 -regioner eller kombinationer av dem som bildar en stadsregion med minst 250 000 invånare.

Figur 3. Folkökningen i Nordens huvudstäder och huvudstadsregioner enligt naturlig folkökning och nettoinflyttning (2017). 

Figur 4. Andelen personer med utländsk bakgrund i nordiska huvudstäder 2010–2018. Motsvarande uppgifter från Reykjavík var inte tillgängliga.

Skärpt konkurrens om högutbildad arbetskraft

Helsingfors hör fortfarande till de regioner i Europa där utbildningsnivån är högst. Enligt Eurostats färskaste regionala utbildningsstatistik (2018) hade över hälften (52 %) av Nylands invånare i åldern 25–64 avlagt högskolexamen, vilket är klart mera än i de övriga europeiska NUTS 2 -regionerna [3] i medeltal (31 %). I Europa som helhet är Nyland tillsammans med Stockholm uppe på delad trettonde plats i jämförelsen mellan NUTS 2 -regioner  (Figur 5). Allra högst i denna jämförelse placerar sig västra resp. östra Inner London, som redan i sju år i sträck legat i toppen.

Nu placerar sig alltså Nyland för första gången nedan om top ten i statistiken över andelen invånare med hög utbildning, och placeringstrenden ser ut att vara sjunkande – trots att andelen högt utbildade i Nyland vuxit nästan varje år sedan år 2008. Andelen invånare med högskolexamen är ännu större i Nyland om man ser bara på kvinnorna (58 %), och då placerar sig Nyland som sjätte.

Även i denna jämförelse har Nylands placering sjunkit sedan förstaplatsen år 2009, trots att andelen högt utbildade kvinnor vuxit.

Andelen högt utbildade invånare har vuxit måttligare i Nyland än i övriga Europa i medeltal. Från år 2015 till år 2018 var denna ökning 0,7 procentenheter i Nyland, att jämföra med 2,2 procentenheter i NUTS 2 -regionerna i medeltal. Bland de femton NUTS 2 -regioner där andelen högutbildade bland invånarna var störst år 2018 var medelökningen 2,5 procentenheter [4]. Största ökningen bland dessa regioner hade Warszawa och Inner London. Minst har ökningen varit i NUTS 2 -regionerna Oslo och Outer London södra. Med undantag av Oslo har andelen högt utbildade vuxit snabbare än i Nyland i alla de nordiska huvudstädernas NUTS 2 -regioner under de senaste fyra åren.

Dessa iakttagelser visar hur den internationella konkurrensen om utbildat folk skärpts i Europa. Om Helsingfors vill hålla sin ställning bland de främsta högutbildade städerna kommer det att behövas exaktare utforskning och förståelse av de faktorer som drar till sig högutbildat folk.

Figur 5.  Största andelen högt utbildade* resp. högt utbildade kvinnor av 25–64-åringarna inom Europas NUTS 2 -regioner och motsvarande statistiska regioner i EFTA- och EU-kandidatstaterna år 2018. Analysen gällde 327 statistiska regioner. *ISCED (International Standard Classification of Education) -nivåerna 5–8.

Långsammare minskning i arbetslösheten i Nyland än i Europa i medeltal

I Eurostats färskaste regionala arbetsmarknadsstatistik (2018) hade arbetslöshetsgraderna i största delen av Europa sjunkit sedan år 2015. Även i Nyland hade arbetslösheten sjunkit, men betydligt långsammare (1,1 procentenhet) än medeltalet för de 326 NUTS 2 -regionerna [5] (2,1 procentenheter). Trots att arbetsmarknadsläget förbättrats har Nyland tappat placeringar jämfört med många andra europeiska regioner, precis som då det gällde andelen högutbildade. Ännu år 2014 fanns Nyland bland den högre placerade hälften (137/326) på en lista av NUTS 2 -regioner rangordnade från lägsta till högsta arbetslösheten. År 2017 var placeringen lägre än tvåhundrade (204/326), och där låg den fortfarande år 2018.

Andelen arbetslösa arbetssökande bland arbetskraften är i Nyland på europeisk medelnivå. Lägst är arbetslöshetsgraden i Prags NUTS 2 -region (1,3 %), medan de högsta siffrorna finns i Europas sydliga stater och i Europeiska unionens utkanter.

Man har i endel undersökningar konstaterat att områden där det bor många högutbildade drar till sig arbetstillfällen, medan lägre utbildat folk främst följer befintliga arbetsplatser  (t.ex. Tervo 2016). Men den vetenskapliga debatten har inte nått konsensus om attraktionsförhållandet mellan utbildning och arbetskraft, i och med att forskningen också kommit fram till motsatta iakttagelser (Hoogstra et al. 2017).

En granskning av de femton NUTS 2 -regioner som hade största andelen högutbildade invånare år 2018 visade att deras genomsnittliga arbetslöshetsgrad (4,8 %) var lägre än medeltalet för samtliga NUTS 2 -regioner. Bland de femton områdena hade Nyland högsta arbetslöshetsgraden tillsammans med belgiska Brabant Wallon. Lägst var arbetslöshetsgraden i Warszawas NUTS 2 -region, där den också sjönk kraftigare än medeltalet under den period vi analyserade (2015–2018) [6]. Bland de analyserade områdena sjönk arbetslösheten bara i NUTS 2 -regionerna Zürich och Outer London södra. Sammantaget sjönk arbetslöshetsgraden i dessa 15 högst utbildade områden med i medeltal 1,4 procentenheter från år 2015 till 2018, alltså lite mindre än i samtliga NUTS 2 -regioner i medeltal.

Iakttagelserna får också stöd av hur svårt invånarna upplevde det att hitta jobb. Enligt EU:s senaste Urban Audit Perception Survey (2015) om livskvalitet och stadsupplevelser var det i Prag som andelen svarare som tyckte det var lätt att hitta ett bra arbete var störst, nästan tre fjärdedelar. I Helsingfors tyckte två av fem svarare (42 %) att det var lätt att hitta ett bra jobb i hemstaden, vilket var lite över medeltalet för EU-huvudstäderna (39 %). Således ligger Helsingfors och Nyland på europeisk medelnivå i arbetsmarknadshänseende i ljuset av såväl arbetsmarknadsstatistik som upplevd tillgång på jobb.

Ekonomin växer i Nyland, men långsammare än annanstans i Europa

Med europeisk måttstock är Nyland en välmående region. Enligt senaste statistik från Eurostat (2017) placerar sig Nyland i en jämförelse av köpkraftskorrigerad bruttonationalprodukt per capita i den högsta decilen bland 281 NUTS 2 -regioner, medan statistikområdet västra Finland motsvarar en genomsnittlig NUTS 2-region (Figur 6). I Nyland har trenden också inom ekonomisk tillväxt på sistone varit positiv mätt med bruttonationalprodukten.

Trots det har den ekonomiska tillväxten efter den recession som började år 2008 gått långsammare i Nyland än i största delen av Europa (se även Manninen 2016). Nyland hör till de femton NUTS 2-regioner där den köpkraftskorrigerade BNP:n per capita åren 2008–2017 [7] växte minst jämfört med medeltalet för NUTS 2 -regionerna. Medan den köpkraftskorrigerade bruttonationalprodukten per capita i andra motsvarande statistikområden, till exempel Köpenhamn, var tillbaka på nivån före recessionen redan år 2010 skedde detta för Nylands del först år 2017. Dessutom minskade ekonomin mellan åren 2008 och 2009 förhållandevis mera i Nyland än i Köpenhamns region eller NUTS 2 -regionerna i medeltal.

Figur 6. Köpkraftskorrigerad bruttonationalprodukt per capita i EU:s NUTS 2 -regioner år 2017. Medeltalet för de 281 NUTS 2 -regionerna = 100. Områden där den köpkraftskorrigerade bruttonationalprodukten är högre än medeltalet är markerade med blått. I de rödmarkerade områdena är den köpkraftskorrigerade bruttonationalprodukten lägre än medeltalet. – Källa: Eurostat (2019f).

Helsingfors fortfarande framgångsrikt vid mätningar av livskvalitet 

I jämförelser mellan EU-huvudstäderna skördar Helsingfors fortfarande framgångar då det gäller livskvalitet. Enligt åtta indikatorer baserade på senaste Urban Audit Perception Survey (2015) är Helsingfors framgångsrikt i synnerhet då det gäller upplevd trygghet, idrotts- och kulturservice och kollektivtrafik (Figur 7).

Observationerna går bra i linje med föregående analysperiod (se Manninen 2016). De EU-huvudstäder där resultaten mest påminner om Helsingfors är Amsterdam, Luxemburg och Wien. Materialet för livskvalitetsundersökningen samlades in medelst telefonintervjuer i maj–juni 2015 (Europeiska kommissionen 2016). Nedan har vissa element inom livskvalitetsundersökningen analyserats noggrannare.

En hög upplevd trygghet är fortfarande ett av Helsingfors särdrag internationellt sett. Sammanlagt 93 procent av helsingforsborna upplevde sin hemkommun som trygg, och därmed gick Helsingfors in bland de tre främsta EU-huvudstäderna. I denna jämförelse var det bara Köpenhamn (95 %) och Stockholm (94 %) som kom högre än Helsingfors. Sämst placerade sig Aten, där bara två femtedelar (38 %) av svararna upplevde staden som trygg. Materialet samlades in våren 2015, så de eventuella verkningarna av till exempel terrordåden i Paris senare samma år syns inte i statistiken. I större delen av städerna hade utvecklingen varit positiv jämfört med föregående enkätrunda (2012). Helsingfors förbättrade också sin placering sedan senaste enkätrunda. Störst var ökningen i upplevd trygghet i Tallinn och de baltiska länderna. Mest minskade den upplevda tryggheten i Rom och Luxemburg. I Helsingfors var trenden positiv även vid den färskaste Trygghetsenkäten (2018), enligt vilken den upplevda tryggheten bland helsingforsborna var högre än någonsin sedan man började mäta den (Keskinen 2019).

En av avigsidorna för Helsingfors dragningskraft är svårigheten att få bostad och de höga bostadspriserna. Enligt samma livskvalitetsundersökning höll mindre än var tionde svarare i Helsingfors med om att det är lätt att hitta en bra bostad till rimligt pris i staden, vilket var klart under medeltalet för EU-huvudstäderna. I en jämförelse mellan EU-huvudstäderna placerade sig Helsingfors tillsammans med Köpenhamn på delad tredje sista plats. Bara i Stockholm och Paris upplevs det svårare att hitta bostad.

De överlag nöjdaste invånarna finns i Vilnius, där 98 procent av svararna uppgav att de var nöjda med att bo i staden. Även de nordiska huvudstäderna placerar sig i täten. Stockholm ligger tvåa i statistiken tillsammans med Köpenhamn. I Helsingfors är resultatet på medelnivå bland EU-huvudstäderna. I Helsingfors är andelen svarare som är nöjda med att bo i staden 91 procent, alltså lika stor som i till exempel Berlin eller Prag. Helsingfors placering hade sjunkit sedan föregående enkätrunda (2012) trots att belåtenheten hade ökat. De minst belåtna invånarna finns i Aten och Rom. Förändringen sedan år 2012 är i medeltal liten i EU-huvudstäderna. Av invånarnas erfarenheter att döma har det allra mest blivit lättare att hitta bostad i Zagreb, medan det försvårats mest  i Dublin.

Figur 7. Helsingfors placering på åtta livskvalitetsindikatorer jämfört med de övriga EU-huvudstäderna. Diagrammet beskriver andelen (%) svarare som höll med om påståendet.

Figur 8. Belåtenhet med livet i staden i huvudstäderna inom EU.

Växande städer behöver tillförlitlig stadsfakta för sitt beslutsfattande

Internationellt framstår Helsingfors som en tillväxtregion med högt utbildade och nöjda invånare. Såsom det vi lagt fram här åskådliggör placerar sig Helsingfors i många avseenden i det europeiska toppskiktet, men ändå finns det en del att göra för till exempel sysselsättningens och ett överkomligt boendes del. Samtidigt är den allmänna trenden att den internationella konkurrensen mellan städer och stadsregioner blir allt hårdare. Trots att Helsingfors utvecklas åt rätt håll kan dess relativa ställning gentemot jämförda städer ha försämrats, som till exempel då det gäller utbildning.

Stadsjämförelserna hjälper oss förstå åt vilka håll staden utvecklas i en internationell kontext.    Men idag finns det ännu många teman som det finns bara knappt – eller ingen – statistik om på stadsnivå, och det ställer sina egna begränsningar på forskningen. Sådana teman är till exempel klimatförändring och hälsa. Förutom tillgängligheten är också de befintliga uppgifternas jämförbarhet och aktualitet en utmaning.

För att kunna få fram ändamålsenlig bakgrundsfakta för beslutsfattande och planering i växande städer är det av central betydelse att vi även i fortsättningen kan göra stadsjämförelser utgående från transparenta och tillförlitliga kunskapsmaterial som svarar på tidens behov. Här har städerna en viktig roll för att främja utvecklandet av statistiken. 

Claudia Bergroth verkar som forskare vid Helsingfors stadskanslis enhet stadsforskning och -statistik.

[1] Jämförelsen gjordes mellan de stater och andra administrativa områden där folkmängden år 2018 var minst 90 000.

[2] För Reykjavík fanns inga tillgängliga uppgifter.

[3] Förutom EU:s NUTS 2 -regioner har också motsvarande statistiska regioner i EFTA- och EU-kandidatstaterna räknats med i analysen.

[4] Ett avbrott i statistiken i följande NUTS 2 -regioner: Brabant Wallon (2017), Eastern and Midland (2017), Hovedstaden (2016, 2017) och Warszawski stoleczny (2016) (se Eurostat 2019d). 

[5] Förutom EU:s NUTS 2 -regioner har också motsvarande statistiska regioner i EFTA- och EU-kandidatstaterna räknats med i analysen.

[6] Ett avbrott i statistiken i följande NUTS 2 -regioner: Brabant Wallon (2017), Eastern and Midland (2017), Hovedstaden (2016, 2017) och Warszawski stoleczny (2016) (se Eurostat 2019e). 

[7] I jämförelsen 2017–2008 saknas uppgifter helt för NUTS 2 -regionerna i Polen, Nederländerna, Litauen och Frankrike.

Litteratur:

Europeiska kommissionen (2016). Quality of Life in European Cities 2015. Flash Eurobarometer 419. 169 s. European Union, Directorate-General for Regional and Urban Policy. DOI: 10.2776/870421

Eurostat (2019a). City statistics, Urban Audit database (urb), Perception survey results 2015 [urb_percep]. 17.9.2019. https://ec.europa.eu/eurostat/web/cities/data/database

Eurostat (2019b). City statistics, Urban Audit database (urb), Population on 1 January by age groups and sex - cities and greater cities [urb_cpop1]. 17.9.2019. https://ec.europa.eu/eurostat/web/cities/data/database

Eurostat (2019c). Metropolitan regions database (met), Demographic balance and crude rates by metropolitan regions [met_gind3]. 18.9.2019. https://ec.europa.eu/eurostat/web/metropolitan-regions/data/database. 

Eurostat (2019d). Regional statistics by NUTS classification (reg), Population aged 25-64 by educational attainment level, sex and NUTS 2 regions (%) [edat_lfse_04]. 16.10.2019. https://ec.europa.eu/eurostat/web/regions/data/database

Eurostat (2019e). Regional statistics by NUTS classification (reg), Unemployment rates by sex, age and NUTS 2 regions (%) [lfst_r_lfu3rt]. 16.10.2019. https://ec.europa.eu/eurostat/web/regions/data/database

Eurostat (2019f). Regional statistics by NUTS classification (reg), Gross domestic product (GDP) at current market prices by NUTS 2 regions [nama_10r_2gdp]. 21.11.2019. https://ec.europa.eu/eurostat/web/regions/data/database

FN = Förenta Nationerna (2019) World Urbanization Prospects: The 2018 Revision. Department of Economic and Social Affairs, Population Division, New York. https://population.un.org/wup/Publications/Files/WUP2018-Report.pdf

Helsingfors stad (2018) Världens bäst fungerande stad: Stadsstrategi 2017–2021. 59 sidor, Hämeen kirjapaino.

Hoogstra, G., J, van Dijk, Florax, R. (2017). Do jobs follow people or people follow jobs? A meta-analysis of Carlino–Mills studies, Spatial Economic Analysis, 12:4, 357–378, DOI: 10.1080/17421772.2017.1340663

Idström, A. (2016). Helsingin menestyminen kansainvälisissä vertailuissa – Mitä näistä vertailuista olisi syytä tietää? Forskningsöversikt 2016:11. 59 sidor, Helsingfors stads faktacentral

Keskinen V. (2019). Stärkt trygghetskänsla bland helsingforsborna. Kvartti 2019:1, 8–17.

Manninen, A. (2016). Vad berättar internationella stadsjämförelser om Helsingfors? Kvartti 2016: 1, 6–27.

Nordstat (2019a). Statistiska databasen Nordstat. Befolkning. 17.9.2019. www.nordstat.org

Nordstat (2019b). Statistiska databasen Nordstat. Befolkningsförändringar. www.nordstat.org

Tervo, H. (2016). Do People Follow Jobs of Do Jobs Follow People?: The Case of Finland in an International Context. Journal of Regional Analysis and Policy 46:1, 95–109.