Kvartti 4/2016 |  03.01.2017Pekka Vuori

Inflyttningen av estländare till Helsingforsregionen minskar

Ännu för fyra år sedan kom sig nästan 30 procent av Helsingforsregionens folkökning av flyttöverskott från Estland. Sedan dess har flyttandet från Estland till Helsingforsregionen minskat.

Vid årsskiftet 2015–16 hade de 14 kommunerna i Helsingforsregionen sammanlagt 1,44 miljoner invånare. Innevarande årtionde har folkökningen varit 100 000, och av den ökningen består nästan två tredjedelar av folk med utländsk bakgrund.

Under 2000-talet har Helsingforsregionens folkökning varit i medeltal 14 400 – alias 1,1 procent – per år. Ökningen har accelererat, och åren 2010-15 var den redan i medeltal 17 000 per år. Även flyttningsöverskottet från utlandet har blivit mera betydande: medan en tredjedel av regionens folkökning under de första åren av 2000-talet bestod av flyttningsöverskott av utländska medborgare från utlandet, har denna andel varit två tredjedelar under 2010-talet. De senaste åren har antalet invånare med utländsk bakgrund vuxit med rentav 12 000 per år.

Efter toppnoteringen 8 500 år 2013 minskade dock flyttöverskottet från utlandet, till 6 300 år 2015. Detta förklaras till stor del av minskat flyttöverskott från Estland.

Figur 1. Helsingforsregionens flyttningsöverskott av utländska medborgare från Estland eller annat land 2000-2015.

Estländsk invandring under 2000-talet

I början av årtusendet flyttade det årligen in bara 350 estländare i Helsingforsregionen, och flyttöverskottet blev knappt 150 personer. Men inflyttningen började öka snabbt, detta årtionde så snabbt att den år 2013 var hela 4 000 personer, vilket gav flyttöverskottet 3 500. Därefter har inflyttningen från Estland minskat, och år 2015 var den 2 500 personer, och flyttöverskottet var 1 500.

Sedan år 2000 har invandringen från Estland i kännbar grad påverkat Helsingforsregionens befolkning. Som mest, år 2012, härrörde nästan 30 procent av regionens folkökning från estniskt flyttöverskott. Det var rentav 70 procent av regionens hela flyttöverskott av utländska medborgare  det året. Nu har andelen minskat till en tredjedel.

Figur 2. Utländska medborgares in-, ut- och nettoflyttning till och från Helsingforsregionen enligt utgångs- resp. destinationsland 2000–2015

Flyttningsöverskottet från Estland började växa snabbare än tidigare i början av innevarande årtionde och var som störst åren 2012 och 2013. Andelen kvinnor bland dem som flyttade från Estland började växa efter år 2005, då det kom lika många kvinnor som män. Nu har inflyttningen av folk i arbetsför ålder minskat snabbare för kvinnornas än männens del. Bland dem som flyttat tillbaka till Estland från Helsingforsregionen har en större del brukat vara män, men nu har utflyttningen accelererat snabbare bland kvinnorna än männen. (Figur 3).

Figur 3. Flyttning mellan Helsingforsregionen och Estland 2000-2015, i arbetsför ålder enligt kön.

Andelen barn bland dem som flyttade från Estland till Helsingforsregionen började växa kring år 2005, och som allra mest, år 2011, var en fjärdedel av flyttarna barn. Även för barnens del minskade inflyttningen snabbt åren 2014 och 2015, och utflyttningen började öka (Figur 4). För pensionärernas del är mängderna mindre, men även bland dem ser man en tvär förändring: Estländska pensionärer har klart mera än tidigare börjat flytta tillbaka till Estland. Likaså flyttar det lite mera finskspråkiga pensionärer till Estland än förr.

Figur 4. Flyttning mellan Helsingforsregionen och Estland 2000-2015, barn och pensionärer.

Varför flyttas det mindre nu från Estland till Finland?

Orsakerna till den snabba förändringen får sökas på många håll. Dels har den finländska ekonomin utvecklats svagt i flera år, vilket har påverkat sysselsättningen även i Helsingforsregionen. Dels har ekonomin repat sig i Estland, efter att man genast i början av 2010-talet kommit över kraschen 2008-2009, och tillväxten där har sedan dess stadigt varit snabbare än i Finland. År 2006 var sysselsättningsgraden i Estland 72,8, alltså 2,4 procentenheter lägre än i Finland, men år 2014 gick Estland om Finland. Nu är sysselsättningsgraden 76,7 i Estland och 75,8 i Finland. Man har också fokuserat på arbetsomständigheterna, som tidigare upplevdes som ett problem.

Figur 5. Den sysselsatta arbetskraftens andel av 20-64-åringarna i Estland, Finland och Sverige 2006-2015. Källa: EuroStat.

En annan aspekt är att de ur migrationssynvinkel viktigaste åldersklasserna, nämligen de unga vuxna, har minskat i Estland. Under tiden 2011-15 minskade antalet 20-24-åringar där med 25 000 alias en fjärdedel. Särskilt tydligt har åldersklasserna minskat i Tallinn (Reval) och i hela det omgivande landskapet Harju maakond, där det i början av år 2016 fanns 30 procent färre 20-24-åringar än för fem år sedan.

Figur 6. De flyttbenägna åldersgruppernas utveckling i Estland 2000-2015.

En tredje anförd tänkbar orsak till att lusten att flytta till Finland har minskat är att ungdomarna i Estland har mera utbildning än tidigare. Men nu har arbetslösheten inom branscher som förutsätter högre utbildning ökat märkbart i Helsingforsregionen de senaste åren. Estländarna har kommit till Helsingforsregionen för att jobba inom i synnerhet service och byggsektorn.

Utsikter för befolkningsutvecklingen

I september 2016 överskred 2010-talets folkökning i huvudstadsregionen 100 000-strecket, och hälften av denna ökning skedde i Helsingfors. Av den folkökning som skett i hela landet under 2010-talet har tre fjärdedelar skett i huvudstadsregionen.

Att inflyttningen av estländare minskat inverkar märkbart på Helsingforsregionens befolkningsutveckling. Men samtidigt har även flyttandet inom Finland de senaste åren ännu mera än förr riktats på Helsingforsregionen, i och med att sysselsättningen där utvecklats bättre än i övriga Finland som helhet. Också den utländska migrationen är till en del arbetsorienterad, och om Finlands ekonomi skulle börja växa snabbare, skulle även det bidra till ökad invandring.

De asylsökande har minskat klart sedan fjolårets rekordnoteringar, och att förutse hur det blir i framtiden är just nu speciellt svårt.

Pekka Vuori verkar som systemchef vid Helsingfors stads faktacentral.

Källor:

Helsingin väestötilastoaineisto, Tilastokeskus – Statistikcentralens befolkningsstatistik för Helsingfors

EuroStat. Employment and activity by sex and age – annual data

Eesti Statistika. www.stat.ee

Kommentera

I tidskriften: