”Ett sådant här kunskapshus skulle i södra Europa kanske kallas ett stadsobservatorium."

”Vi samlar in, förvarar och analyserar information om staden och förädlar den till stadsledningens, invånarnas och andras förfogande. På så sätt är det lättare för Helsingfors att få ett begrepp om sitt nuläge och de förändringar som sker."

Cantell påpekar att Faktacentralens läge i Runda Huset på något sätt är symboliskt, i och med att man från våra fönster kan få en nästan 360 graders överblick av den omgivande staden.

”Som följd av vår verksamhets natur, alltså eftersom vi med vår expertis i statistik, forskning och kunskapsförvaring betjänar alla stadens ämbetsverk, har Faktacentralen ett exceptionellt mångsidigt kontaktnät inom stadsförvaltningen."

Inom stadsförvaltningen är Faktacentralen bland de minsta ämbetsverken, men i finländsk och till och med global proportion är ett sådant här kunskapsverk i en stads organisation en ovanlighet.

Enligt Cantell vittnar detta om Helsingfors stads långvariga satsning på styre genom kunskap.

”Helsingfors är bland de främsta städerna i att utnyttja kunskap”, säger han.

För fyra år sedan firade Faktacentralen sitt hundraårsjubileum: dess föregångare Helsingfors stads statistiska kontor grundades 1911.

”En del av Helsingfors stads statistiska material har ännu längre anor i och med att de första började uppgöras redan på 1800-talet."

Timo Cantell tycker om tanken att Faktacentralen kan sin stad utgående från ett 500-årigt tidsperspektiv. Stadsarkivet är en del av Faktacentralen, och i dess magasin finns bland annat det äldsta dokumentet i Helsingfors stad, det vill säga konung Johan III:s privilegiebrev till borgarna i Helsingfors anno 1569.

”Och trots att största delen av vårt statistik- och forskningsmaterial fokuserar på nuläget har vi ju faktiskt också till exempel en befolkningsprognos ända fram till år 2050”, påpekar han.

”Till framtiden ser vi också bland annat i den meningen att vårt åliggande som styrande ämbetsverk för stadens dokumentförvaltning handlar om att säkerställa att stadens dokument bibehålls långt in i framtiden, även efter år 2050. Det handlar om att värna om ett kulturarv."

Det behövs kombinering och förståelse av data

Kunskapen finns idag i elektronisk form, och den uppstår på andra sätt än förr.

"Jag tror digitaliseringen öppnar nya möjligheter för staden och för oss”, menar Timo Cantell.

I en digitalt uppkopplad stad uppstår det varje dag både genom folks verksamhet och stadens service otroliga mängder information via trådlösa apparater och identifikatorer. En del av dessa data står till stadens förfogande, men inte alla.

”Vi vet inte ännu på vilka alla sätt vi i framtiden kan utnyttja de växande informationsmassorna till stadsbornas bästa."

”Faktacentralen måste hela tiden bli bättre på att komma åt nya informationsmaterial och göra något nyttigt av all den data som samlas inom staden”, menar Cantell.

”I framtiden kommer det högst troligen att bli allt viktigare att producera ny information genom att kombinera olika slags information från olika instanser, likaså att experter inom den offentliga sektorn allt mera samarbetar med företag, högskolor och forskningsinstitut."

Att samla ihop en massa data är inte ett självändamål, utan det skulle också gälla att allt mera ge klarhet och insikter i olika stadsfenomen och vad de beror på.

”Hur utvecklar sig läget i Helsingfors i förhållande till liknande städer ute i världen, till exempel Stockholm, Hamburg eller Tallinn, och vilka är skillnaderna”, funderar Cantell.

Ett intressant forskningsobjekt är hur tvillingstadsprojektet Helsingfors-Tallinn utvecklas. ”Den faktabasis som då behövs är något vi vill stärka tillsammans med Tallinn."

Till Faktacentralens traditionella kärnåligganden hör kunskapen om och förutseendet av Helsingfors befolkningsstruktur. ”Våra befolkningsfakta används mycket inom beslutsfattandet."

Även en grundlig kännedom om Helsingfors olika stadsdelar är en av Faktacentralens starka sidor. Det handlar bland annat också om att förstå lokala skillnader i välfärd. Det finns data som går långt tillbaka, och det gör det lättare att se dessa saker i sitt rätta sammanhang.

”Att förstå stadens dynamik är väsentligt”, påpekar Cantell. ”Som exempel är allting som är annorlunda inte negativt, utan i dynamiska städer som utvecklas finns det alltid en viss mängd skillnader. Samtidigt finns det också negativa skillnader i utvecklingen, och även dem gäller det att se."

Sätt stadsbornas och ämbetsmännens kunnande i rullning

Helsingfors är en pionjärstad inom öppen data. Detta omdöme berättar Timo Cantell att han senast i maj hört än en gång från utländska forskare, en del ända från Sydamerika, då han var värd för stadens mottagning vid en samhällsvetenskaplig konferens om big data.

”De sade att tänk om de själva hade motsvarande möjligheter att nyttja sina lokala offentliga dataförråd."

”Denna ära har Helsingfors inte fått gratis. Det skulle inte ha gått vägen utan stadsledningens osvikliga stöd och tjänstemännens idoga arbete."

Cantell påminner också om att man aldrig får tro att man är färdig och att det krävs ständigt och målmedvetet utvecklande om man vill hållas i täten.

Datasystem, statistik och forskning har man varit van vid att producera strikt inom ämbetsverkens hank och stör, och där har de i huvudsak använts.

”I framtiden behöver invånarna tas med i producerandet och tillämpandet av kunskap om staden. Även andra lokala aktörer, såsom företagen, behöver fås med. Som exempel är det viktigt att känna till hur invånarna upplever saker och ting och hur de så att säga nyttjar sin stad”, fortsätter Cantell.

Han är också intresserad av hur Helsingfors bättre än hittills skulle kunna stöda sig på all den erfarenhet som varje arbetsdag samlas hos stadens 40 000 anställda. ”De är sakkunniga inom sina områden, och de ser på staden ur en myckenhet olika perspektiv."

För att kunna bringa samman denna kunskapsmassa från invånare och privatpersoner, ämbetsmän och andra sakkunniga behöver Faktacentralen även i framtiden starka nätverk.

”Vi ska vässa våra känselspröt så vi kan fånga upp allt stadslivet omkring oss. Det gäller att kunna ta ut allt av sociala media och övriga elektroniska informeringskanaler."

* * *

5 stadsfrågor

Ett trivsamt ställe i Helsingfors?

”Stockspången ut till Fårholmen är ett av mina älsklingsställen i stan. Stämningen är lite kluven, i och med att man samtidigt ser metron men hör bara fågelsång. Stadskultur känner jag gärna in på Hagnäs torg eller saluhallen där, och bland caféerna är Gran Delicato ett ställe dit jag om och om igen återvänder."

Vilken stadsbok läste du sist?

”Jag kunde nämna James Joyces Odysseus, fastän det är ett långtidsprojekt och jag ännu inte kommit riktigt till slutet. Gatorna och landmärkena i Dublin spelar en viktig roll i boken. Jag läser den i Leevi Lehtos finska översättning, som är så full av information att fotnoterna ibland tar en stor del av sidan."

En stadsstudie som det lönar sig att läsa?

”Jag försöker själv en gång om året läsa Louis Wirths artikel Urbanism as a Way of Life. Jag är sociolog, och till dygderna inom vår disciplin hör att bläddra i klassikerna. Enligt vissa källor torde detta för övrigt vara den mest citerade artikeln inom sociologi."

Nämn ett stadsfakta som haft stor betydelse för dig personligen.

”Havsstrandens längd är ett konkret faktum för mig som löpare, eftersom jag ofta tar mina joggingrundor längs Helsingforsnäsets stränder. Över 130 kilometer strandlinje har ju Helsingfors – exakt på metern vet jag inte."

Ett intressant aktuellt stadsfenomen?

”De senaste åren har den ökande stadsaktivismen också i Helsingfors – och hur den levt med sin tid – varit väldigt intressant att följa. Den kan ta sig uttryck i till exempel matkultur, loppmarknader, lokala jippon eller demonstrationer."