Den senaste prognosen om personer med främmande modersmål i Helsingfors och Helsingforsregionen uppgjordes hösten 2015. En extra utmaning i sammanhanget var att antalet asylsökande börjat växa snabbt på sommaren och fortsatte växa resten av året. Därför uppgjordes två prognosalternativ baserade på olika antaganden om hur antalet asylsökande skulle utvecklas. Dessutom beräknades som jämförelse ett så kallat nollalternativscenario som inte beaktade den snabba ökning som börjat sommaren 2015 utan utgick från att asylsökarnas antal skulle ha utvecklats enligt trenden åren 2010-2014. Under den femårsperioden uppgick de asylsökande årligen till i medeltal omkring 3 500.

Prognosens basalternativ och alternativet snabb ökning vilade på Inrikesministeriets och Migrationsverkets uppskattningar av de kommande antalen asylsökande samt på antalen beviljade uppehållstillstånd och ansökningar på grund av familjeband. I basalternativet antogs att det år 2015 kommer 35 000 asylsökande till Finland, år 2016 ca. 30 000 och år 2017 ännu 10 000. Därefter skulle det årliga antalet vara på samma nivå som år 2014, alltså kring 3 600. I alternativet snabb ökning antogs att antalen asylsökande åren 2015-2017 skulle vara desamma som i basalternativet, och att antalet sökande från och med år 2018 skulle bli ca. 10 000 om året. Dessutom antogs att var tredje sökande beviljas uppehållstillstånd och att hälften av dem som fått det börjar bo i Helsingforsregionen. Och av dessa skulle Helsingfors andel vara hälften. Därutöver antogs ansökningarna på grund av familjeband hämta in familjemedlemmar till asylsökarna med några års dröjsmål.  Prognosens modell, begrepp och definitioner beskrivs noggrannare i Helsingfors stads faktacentrals publikation Helsingin seudun vieraskielisen väestön ennuste 2015–2030.

I mars 2016 hade antalet asylsökande minskat till samma nivå som i mars året innan, och i juni-juli kom det färre asylsökande än under samma tid året innan. I och med att ökningen i antalet asylsökande åtminstone för tillfället ser ut att ha blivit ett tillfälligt fenomen har prognosens nollalternativ visat sig vara mera realistiskt än man hade väntat sig.

Asylsökarnas inverkan på antalet invånare med främmande modersmål blir liten

Enligt prognosens basalternativ växer antalet invånare med främmande modersmål i Helsingfors från nuvarande 88 000 till nästan 164 000 fram till år 2030, och deras andel av befolkningen till 23 procent. Samtidigt förutspås Helsingfors hela folkmängd enligt basalternativet växa med 81 000 personer. Av den ökningen består 76 000, det vill säga över 90 procent, av personer med främmande modersmål.

Dessa siffror kan jämföras med det så kallade nollalternativscenariot, som beräknades utgående från antalen asylsökande åren 2010-2014 utan att beakta den snabba ökning i antalet asylsökande som började sommaren 2015. Enligt det scenariot skulle de personer med främmande modersmål som år 2030 bor i Helsingfors vara ca. 156 000, alias 22 procent av befolkningen – alltså bara en procentenhet färre än i basalternativet.

Antalet asylsökande inverkar alltså ganska lite på det framtida antalet invånare med främmande modersmål. Det har flera orsaker. För det första beviljas en ganska liten del av de sökande slutligen asyl eller uppehållstillstånd i Finland. En bedömning är att omkring hälften av dem som fått uppehållstillstånd börjar bo i Helsingforsregionen, varav ungefär hälften i Helsingfors. I förhållande till antalet personer med främmande modersmål redan bosatta i Helsingfors är det en relativt liten mängd. Även för dem som inte kommer från EU handlar invandringsorsaken främst om familjeskäl, till exempel äktenskap med finländare eller i Finland varaktigt boende utlänning, studier eller anställning. Av uppehållstillstånden beviljas en dryg tredjedel av familjeskäl, likaså en tredjedel p.g.a. studier och ca. en fjärdedel anställning. Fördelningen i Helsingfors torde vara ganska liknande. I framtiden förutspås invandringen öka även från de områden därifrån man utvandrar främst av dessa orsaker, varvid den ökning som hittills skett i antalet asylsökande inte får särskilt stor betydelse. En tredje orsak är strukturell och har att göra med hurdan befolkningsstruktur de med utländskt modersmål har. I framtiden kommer nämligen en allt större del av dem att vara födda i Finland och därmed inte vara inflyttare. Antalet personer med främmande modersmål utökas till en del av finlandsfödda ungdomar som bland annat gått igenom det finländska utbildningssystemet.

Asylsökarnas inverkan syns främst som ökning i en enda språkgrupp

Asylsökarnas inverkan på totalantalet personer med främmande modersmål blir alltså ganska liten, och en titt på språkgruppernas framtida andelar avslöjar att de närmast inverkar på andelarna personer med språk från Mellanöstern eller Nordafrika.

År 2030 kommer det i Helsingfors att finnas betydligt större antal personer som har de i Figur 3 nämnda modersmålen än idag. Som exempel kommer de ryskspråkiga, som år 2015 var den största gruppen, att öka med över 10 000 personer, och även de som har västeuropeiska modersmål med över 9 000. För länderna i figurens vänstra panel avviker prognosens nollalternativ inte i praktiken från basalternativet, i och med att det kommer mycket få asylsökande från dessa länder.

Mest avviker prognosens basalternativ och nollalternativ från varandra beträffande dem vars modersmål är från Mellanöstern eller Nordafrika. Enligt basalternativet kommer de att öka från drygt 10 000 år 2015 med över 21 000, enligt nollalternativet med drygt 6 000 personer färre. De som har modersmål från övriga Asien kommer att öka med ca. 15 000 och de med modersmål från övriga Afrika med ca. 13 000, men skillnaden mellan prognosens basalternativ och nollalternativ är bara drygt 500 personer.

Språkgruppernas relativa andelar kommer att förändras, enligt både basalternativet och nollalternativet i prognosen (Figur 4). De som har ryska, eller baltiska eller västeuropeiska språk som modersmål kommer att utgöra en mindre del än idag av alla dem som har främmande modersmål. Som exempel kommer de ryskspråkigas andel att minska från nästan 22 procent till 17 procent och deras som har ett baltiskt modersmål från 15 procent till 11,6 procent. Enligt nollalternativet, alltså i ett läge där invandringen år 2015 hypotetiskt hade följt samma trend som åren 2010-2014, skulle alla dessa språkgruppers andelar vara kring en halv procentenhet större.

Andelen personer med andra asiatiska modersmål än dem man talar i Mellanöstern växer enligt basalternativet inemot två procentenheter från drygt 15 procent, och enligt nollalternativet ännu en halv procentenhet mera. Andelen personer med modersmål från Afrika söder om Sahara kommer att växa från 13 till 14,7 procent enligt basalternativet och till 15 procent enligt nollalternativet. Största förändringen blir det i andelen personer med modersmål från Mellanöstern eller Nordafrika: enligt basalternativet växer andelen från ca. 13 procent till 19,6 procent och också enligt nollalternativet till 16,6 procent.

Slutkläm

Antalet invånare med främmande modersmål kommer att växa snabbt i Helsingfors. Så blir det även ifall den ökning i asylsökande som började sensommaren 2015 skulle vara övergående. Generellt är orsakerna till invandring i stor utsträckning andra än flyktingskap. Dessutom kommer en allt större del av dem som har främmande modersmål att vara födda i Finland och bland annat ha gått igenom det finländska grundskolesystemet. Den befolkningsdel som har främmande modersmål kommer åtminstone i någon mån att vara kulturellt annorlunda år 2030 än idag.

Det kan också vara bra att minnas att invandrarna i huvudsak är i arbetsför ålder. Antalet personer i arbetsför ålder har börjat minska i Finland på 2010-talet, och den minskningen skulle vara ännu mindre utan flyttningsöverskottet från utlandet. Också i Helsingfors och dess pendlingszon Helsingforsregionen har utvecklingen gått åt detta håll, trots att inflyttning från andra delar av Finland bromsat minskningen i arbetsföra bland ursprungsbefolkningen. Den demografiska försörjningskvoten (antalet 0-14- eller +65-åringar per 15-64-åring) i Helsingfors år 2015 var 0,46 bland ursprungsbefolkningen och 0,26 bland dem med främmande modersmål. År 2030 förutspås försörjningskvoten som helhet vara 0,53, och bland dem med inhemskt modersmål 0,60. Bland dem med utländskt förutspås den vara 0,32 år 2030. Den mera ungdomsbetonade åldersstrukturen bland dem som har främmande modersmål dämpar alltså försämringen i försörjningskvoten. Ur arbetsmarknadssynvinkel är det alltså av största vikt att det i framtiden finns tillräckligt med resurser för integreringen av den utländska befolkningen.

PD Netta Mäki verkar som forskare vid Helsingfors stads faktacentral.