Kvartti 4/2016 |  04.01.2017

Invandrarnas arbetslivsintegration och ekonomisk anpassning utreds närmare

Invandrare behöver ofta utkomststöd, trots att de har ett heltidsarbete. Arbetserfarenhet från Finland är av mycket central betydelse med tanke på invandrarnas senare anställning. Maken eller makan spelar också en viktig roll när det gäller att frigöra sig från beroendet av utkomststöd. Detta konstaterades i en undersökning som blev klar vid Helsingfors stads faktacentral i våras (Yijälä 2016). Det aktuella forskningsprojektet väckte en önskan om att på ett mer heltäckande sätt fördjupa sig i de observationer som gjorts inom ramarna för projektet, till exempel vilken betydelse arbetet och tidigare arbetserfarenhet från Finland har för integrationen av invandrare, i synnerhet ur den ekonomiska anpassningens synvinkel. Dessa frågor undersöks i ett nytt projekt som nyligen inletts.

Arbetslöshetsprocenten i Finland är oroväckande hög framför allt bland invandrare, men även bland den inhemska befolkningen (se t.ex. Saukkonen i denna tidning). Å andra sidan har det stora antalet lediga arbetsplatser väckt debatt på senare tid. Den centrala frågan i regeringens sysselsättnings- och tillväxtprogram är just hur man ska förbättra situationen, som kallas matchningsproblemet. Enligt finansministern kan problemet lindras genom att man avlägsnar flitfällor, gör det lättare att flytta efter arbete, utvecklar utbildningen och förbättrar arbetskraftsförvaltningens förmåga att hjälpa arbetslösa att hitta sysselsättning. (HS 8.8.2016).

Ett av de viktigaste målen för den finländska invandringspolitiken har sedan 2006 varit att öka den arbetsrelaterade invandringen, vilket har argumenterats med behovet av arbetskraft till följd av den åldrande befolkningen. Det finns många åsikter om hur denna målsättning har förverkligats, och dessutom har syftena med den kritiserats. Enligt till exempel Könönen (2011) ger landets invandrarförvaltning upphov till ”prekär arbetskraft, som juridiskt sett har en svagare ställning än finländska arbetstagare”. Med prekarisering avses bl.a. korttidsanställningar samt att osäkerheten på arbetsmarknaden – och därmed i livet för övrigt – ökar. Paradoxalt nog enligt Könönen (2011), är det just sådana personer som har flyttat till Finland från utlandet som man vanligtvis inte tänker på som arbetsrelaterade invandrare, utan som ursprungligen har kommit till Finland av andra orsaker, som i slutändan står för flexibel och snabb tillgång till arbetskraft.

Det är lätt att hitta exempel på prekarisering av arbetsmarknaden. I år har det i nyhetsförmedlingen bland annat berättats om ett inhemskt storföretag, som har betalat utländska personer som kommit till Finland för att arbeta med expertuppgifter en avsevärt lägre månadslön än andra (YLE 25.7.2016).  Även flera finländska undersökningar om utländska arbetstagare talar om prekariseringen av arbetskraften (t.ex. Könönen 2011, 2012; Näre 2013; Yijälä 2016). I en longitudinell studie av klienter med utkomststöd i Helsingfors åren 2006–2011, märkte Yijälä (2016) till exempel att lönenivån för representanter för synliga minoritetsgrupper oroväckande ofta inte ens på lång sikt räckte till för att avlägsna deras behov av utkomststöd. Medan representanter för den inhemska befolkningen och invandrargrupper som kommit till landet frivilligt sällan var i behov av utkomststöd för att komplettera sina förvärvsinkomster under det sista granskningsåret, var antalet personer som fortfarande behövde utkomststöd bland invandrare med flyktingbakgrund avsevärt större – trots heltidsarbete.  Invandrare löper även en avsevärt större risk än den inhemska befolkningen att hamna i olika flitfällor (Arajärvi 2009).

Ovannämnda observationer förklarar delvis varför invandrarnas sysselsättningsgrad är avsevärt lägre än den inhemska befolkningens – i synnerhet när det gäller invandrarkvinnorna (för mer information, se Saukkonen i denna tidning). Även om invandrarnas sysselsättning har undersökts i ganska stor utsträckning, saknas forskning i Finland där man med hjälp av en longitudinell undersökning granskar invandrarnas sysselsättning, flitfällor och behovet av socialbidrag, som nära anknyter till dessa.

Forskning med fokus på invandrarnas användning av utkomststöd väckte fler frågor

När man ser på saken utifrån frigörelse från behovet av utkomststöd, framgick det av Yijäläs (2016) forskning, att tidigare arbetserfarenhet från Finland hade stor betydelse för invandrarnas ekonomiska anpassning.  Ju större arbetserfarenhet en invandrare hade skaffat sig i Finland, desto kortvarigare var behovet av ekonomiskt stöd. Utifrån forskningsmaterialet var det dock inte möjligt att besvara följande frågor: Om arbetserfarenhet som skaffats i Finland spelar en så viktig roll för invandrarnas ekonomiska anpassning, vilket slags arbete har då betydelse? Räcker det med vilket slags arbete som helst, där man lär sig finska och kan bekanta sig med arbetskulturen? Vilken roll spelar lågavlönade arbeten (så kallade ingångsjobb), som inte värdesätts särskilt mycket, för hur karriären framskrider för de invandrare som har kommit ut på arbetsmarknaden genom dessa yrken? I nuläget försvinner medelavlönade yrken i allt snabbare takt i både Finland och övriga Europa (Kauhanen et al. 2015; Papademetriou & Benton 2016). Vilken inverkan har fenomenet på invandrarnas karriärutveckling? Vad händer med invandrarnas karriär efter den första, ofta lågavlönade anställningen?

Ett annat centralt resultat i Yijäläs (2016) undersökning var makens eller makans viktiga roll i invandrarnas ekonomiska anpassning. Sambandet var starkast när maken eller makan var en finländsk medborgare, men även en utländsk make eller maka minskade behovet av utkomststöd avsevärt. Personer som lever i en parrelation hör klart mer sällan till de bostadshushåll som klassificeras som låginkomsttagare än invandrare i hushåll med bara en vuxen. Det behövs dock mer information om de orsaker som förklarar makens eller makans viktiga roll i de resultat som erhållits. Sett utifrån den ekonomiska försörjningen kan man även ställa frågan om det i Finland över huvud taget räcker med att enbart den ena vuxna arbetar (den för många kulturer typiska s.k. breadwinner model), eller om båda behöver sysselsättning för att familjen ska klara sig ekonomiskt? Vilken roll spelar barnen i det här sammanhanget? Det är ett centralt tema också med tanke på att familjeåterföreningspraxisen i Finland har blivit striktare.

Av undersökningen framgick även, att gällande den ekonomiska anpassningen förekommer det stora skillnader mellan olika invandrargrupper (Yijälä 2016). Detta är naturligtvis förståeligt när man tar i beaktande att invandrare från mycket olika kulturer och bakgrunder kommer till Finland på grund av mycket varierande orsaker gällande motiv för flytt och val av land. Tidigare forskning har konsekvent påvisat att ju mer kulturen i ursprungslandet påminner om kulturen i mållandet, desto mer okomplicerad har de nyanländas anpassning till det nya landet visat sig vara (hypotesen cultural fit; Ward & Chang 1997; se även Searle & Ward 1990; Suanet & van de Vijver 2009). Trots detta har den tidigare forskningen även gett antydningar om att människor flyttar till länder som de tror att bättre motsvarar deras personlighet och personliga värderingar (Tartakovsky & Schwartz 2011). Det är alltså viktigt att man inte undersöker invandrare som en enhetlig grupp, utan att man försöker placera invandrare med olika utgångspunkter i olika typer av kontexter. För att komplettera registerundersökningen spelar intervjuundersökningar en central roll, för att man till exempel ska kunna få reda på hurdant stöd olika grupper behöver för sin ekonomiska anpassning.

Projektet SHIFT undersöker invandrares ekonomiska anpassning till Finland

Avsikten är att projektet SHIFT (Societal Support and Human Capital in Immigrant Integration and Finnish Labor Market Transitions), som inleddes vid Helsingfors stads faktacentral för ett tag sedan, ska fortsätta behandlingen av de frågor som resultaten av Yijäläs (2016) forskning väckte. Projektet granskar invandrares sysselsättning och flitfällor med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Projektet SHIFT, som genomförs 2016–2018, är en del av den mer omfattande projekthelheten Polkuja työhön (Vägar till arbete), som leds av Näringslivets forskningsinstitut (ETLA) och fick finansiering av Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi år 2016.

Forskningsobjektet inom projektet SHIFT är invandrare som bor i Finland och är i aktiv arbetsför ålder. I den kvantitativa delen av projektet utnyttjas Statistikcentralens FLEED-material, som utökas med variabler också från andra myndighetsregister. Forskningsplaneringen gör det möjligt att jämföra framgångsrika karriärer och karriärer som eventuellt krävt byte av arbetsplats eller fortbildning – men som ändå hållit kvar personerna i fråga i arbetslivet – med mer instabila och avbrutna arbetskarriärer. Medan den tidigare forskningen enbart fokuserade på kohorten av nya klienter med utkomststöd 2006 ger det nya materialet även information om faktorer som har bidragit till att hushållet blev en klient med utkomststöd. Genom att lägga till fler invandrarkohorter i materialet kan man även följa konjunkturernas inverkan på olika invandrargruppers sysselsättning, möjlighet att förbli sysselsatta och karriärutveckling. Med hjälp av intervjuer försöker man fördjupa de resultat som erhållits utifrån registermaterialet, genom att till exempel klarlägga invandrarnas individuella metoder för att lämna flitfällorna bakom sig och samla in erfarenhetsbaserad information om likvärdigheten av de examina som avlagts före ankomsten till Finland. Dessutom produceras information om hur invandrarna har upplevt de integrationsfrämjande åtgärderna och sysselsättningsåtgärderna i Finland. Vilken del av processen tyckte invandrarna själva fungerade väl? Vad skulle de ha önskat att man hade gjort annorlunda och vilka slags åtgärder tror de personer som har kommit till Finland från liknande kulturella bakgrunder (eller av samma migrationsorsaker) saknar?

Anu Yijälä arbetar som forskare och projektchef för projektet SHIFT vid Helsingfors stads faktacentral.

Källor:

Arajärvi, P. (2009). Maahanmuuttajien työllistyminen ja kannustinloukut. Sisäasiainministeriön julkaisuja 2/2009.

HS 8.8.2016. Petteri Orpo: Yritysverotus ei ole kasvun este – ”Olen huolissani niistä yrityksistä, jotka eivät tee voittoa. http://www.hs.fi/politiikka/a1470627720720

Kauhanen, A., Malinen, M., Rouvinen, P. & Virhiälä, V. (2015). Työn murros – riittääkö dynamiikka? Elinkeinoelämän tutkimuslaitos ETLA. Helsinki: Taloustieto.

Könönen, J. (2011). Palvelualan työnantajat ja joustavat ulkomaalaiset työntekijät. Maahanmuuttohallinnon merkitys prekaarin työvoiman tuottamisessa. Janus 19(1), 52–67.

Könönen, J. (2012). ‘Prekaari työvoima ja työn uudet hierarkiat Metropolissa. Ulkomaalaiset matalapalkkaisilla palvelualoilla’. Sosiologia 49(3), 190–205.

Näre, L. (2013). Ideal workers and suspects: Employers’ politics of recognition and the migrant division of care labour in Finland. Nordic Journal of Migration Research, 3(2), 72–81.

Papademetriou, D., & Benton, M. (2016). From fragmentation to integration: Towards a “whole-of-society” approach to receiving and settling newcomers in Europe. Vision Europe Summit. https://gulbenkian.pt/wp-content/uploads/2016/10/FromFragmentationtoIntegration2016.pdf

Searle, W., & Ward, C. (1990). The prediction of psychological and sociocultural adjustment during cross-cultural transitions. International Journal of Intercultural Relations, 14(4), 449–464.

Suanet, I., & van de Vijver, F. R. (2009). Perceived cultural distance and acculturation among exchange students in Russia. Journal of Community & Applied Social Psychology, 19(3), 182–197.

Tartakovsky, E., & Schwartz, S. H. (2011). Motivation for emigration, values, wellbeing, and identification among young Russian Jews. International Journal of Psychology 36 (2), 88–99.

Ward, C., & Chang, W. C. (1997). 'Cultural fit': A new perspective on personality and sojourner adjustment. International Journal of Intercultural Relations, 21(4), 525–533.

Yijälä, A. (2016). Toimeentulotuki – urapolun umpikuja vai ponnahduslauta taloudelliseen hyvinvointiin? Pitkittäistarkastelu helsinkiläisten maahanmuuttajien tukitarpeeseen ja siitä irtautumiseen vuosina 2006–2011. Helsingin kaupungin tietokeskuksen tutkimuksia 2016:2. Helsinki: Tietokeskus.

YLE 25.7.2016. Nokia jäi kiinni halpatyövoiman käytöstä Suomessa – ulkomaalaisia asiantuntijoita töissä jopa 750 eurolla kuukaudessa. http://yle.fi/uutiset/3-9050156

Kommentera

I tidskriften: