Ibland kan de teman vi tacklar och de material vi använder verka små, ibland enormt stora. Dessa ytterligheter företräds i föreliggande nummer av till exempel artikeln om communitykonst i Gårdsbacka och artikeln om helsingforsiska slanguttryck, samt av artiklarna om dels förhållandet mellan stadsaktivism och stadsförvaltning, dels arbetsplatsers närhet och arbetskraftsflödesnätverk. De material och forskningsgrepp som tillämpas i dessa artiklar avviker stort från varandra, men de kommer icke desto mindre med viktiga synpunkter på olika fenomen.

Å andra sidan är det ju typiskt för städer att där finns paradoxer. Hur är det till exempel möjligt att Helsingfors har en friskare befolkning än övriga Finland, men att dödligheten ändå är högre i Helsingfors. Med andra ord, hur kan en friskare befolkning ge upphov till mera död? Denna fråga tacklar faktacentralens forskare Netta Mäki i sin artikel. Hon för samtidigt fram typiska detaljer kring statistik- och forskningsfrågor, detaljer som kan har stor betydelse för slutresultatet: hur definieras vissa centrala termer och begrepp, hur tillämpas dessa definitioner, hur tolkar man resultaten?

I Helsingfors frågar man sig ofta hur vi framstår i jämförelse med övriga nordiska eller europeiska storstäder: vad är vi bra på, i vilka avseenden är utvecklingen lite annorlunda hos oss, hur klarar vi oss i internationell konkurrens? Detta nummer presenterar varsin artikel om spörsmål kring stadsplanering i två andra städer i Östersjöns influensområde, nämligen Köpenhamn och Hamburg.