Miljöfrågorna accentueras även i Helsingfors stads strategi, där säkrande av en hållbar tillväxt konstateras utgöra stadens viktigaste uppgift.

Det här numret av tidningen Kvartti granskar faktorer som berör Helsingfors stadsmiljö och natur ur olika synvinklar.  Helsingfors miljödirektör Esa Nikunen belyser bakgrunderna för stadens åtgärdsprogram för kolneutralitet samt klimatmål. I intervjun med rektorn för Helsingfors universitet, Jari Niemelä, dryftar man vetenskapen möjligheter att bistå en hållbar stadsutveckling när Helsingfors växer.

Man lyfter även fram betydelsen av stadsnaturen och -miljön som en källa till välbefinnande. Vesa Vihanninjoki granskar i sin artikel estetiken i urbana platser och naturmiljöer samt deras samband med invånarnas erfarenhetsmässiga välbefinnande. Simo Laakkonen och Matti Hannikainen presenterar en översikt över naturskyddets historia i Helsingfors. I ett tidigt skede grundandes bland annat stora folkparker speciellt i början av 1900-talet. Inkeri Vähä-Piikkiö skriver om hoten mot naturens mångfald och det kunskapsunderlag som krävs för att avvärja dem.  Temat kunskapsunderlag tangeras även i Petteri Huuskas och Enni Airaksinens betraktelse om att utnyttja kunskap om energianvändning som stöd för Helsingfors miljömål. 

I tidningen har man även sammanställt resultat av forskningsprojekt som har finansierats inom ramen för forskningshelheten Stadsforskning och metropolpolitik (KatuMetro).  Programmet KatuMetro är ett exempel på ett brett forskningssamarbete som har idkats mellan kommunerna i huvudstadsregionen och Lahtis samt via områdets högskolor.  Man lyfter fram miljövetenskapliga projekt samt deras betydelse och användbarhet för Helsingfors stad och övriga kommuner i området.

* * * *

Denna tidning har tillägnats minnet av Markku Lankinen (1948–2018). Specialforskare Markku Lankinen var i flera årtionden pionjär vid Helsingfors stads forsknings- och statistikväsen där han arbetade med många olika teman.  Han ansvarade bland annat för den första miljöattitydsenkäten i Helsingfors 1989 och behandlade därefter även materialen i de tre följande undersökningarna om miljöattityder och miljöbeteende, åren 1994, 2000 och 2005. Miljöattitydsundersökningar görs fortfarande och de senaste rönen presenteras även i denna tidning.

Lankinens forskningsarbete skapade även grunden för stadens sociala hållbarhet, då han var en de första forskarna i Helsingfors som undersökte segregering, d.v.s. regionalt åtskiljande. Han utvecklade bland annat ett kalkylschema för positiv diskriminering i staden, med vilken man allokerar pengar till sämre lottade bostadsområden.