Den stad som invånarna upplever omkring sig har inte alltid samma uppbyggnad som den officiella indelningen. Som exempel kan det finnas många olika uppfattningar om vad som är östra Helsingfors, och i västra Helsingfors är det inte alla i Mejlans eller Lillhoplax som kommer att tänka på att de bor i distriktet Grejus.

Alla städer vill hålla ett öga på läget och utvecklingen ute i stadsdelarna. Även Helsingfors behöver fakta om till exempel invånarnas hälsa och om områdenas invånarstruktur, ekonomi, grönområden, trygghet och rykte. Läget i områdena kan förändras, till exempel som följd av nya trafikförbindelser eller av att det byggs nytt.

Föreliggande nummer av Kvartti kommer med synpunkter på analys av stadsdelar och stadsstruktur. Med finns den typ av fakta som arbetet vid enheten stadsforskning och statistik ofta bygger på, nämligen fakta baserade på traditionell statistik och olika regelbundet insamlade forskningsmaterial. Då handlar det om officiella områdesindelningar.

Men i detta nummer presenteras också nya sätt att samla in och nyttja stadsdata. Till exempel via sportappar eller smarttelefoner kan man få in väldigt mycket intressant information. Även via sociala media kan man granska olika stadsdelars invånares åsikter, intressen, glädjeämnen och bekymmer. Ett kapitel för sig är hur den här typen av material ska kunna fångas in för att kunna bli till nytta för forskning och planering. Många gånger kan hur intressanta data som helst komma till mycket liten användning.

Ibland kan det vara så att de som sitter inne med information inte inser dess värde för dem själva eller andra. I andra fall kan nyttjandet av informationen kräva kunnande som man inte har. Ofta innebär nyttjandet också problem av den enkla orsaken att informationen inte ursprungligen är ämnad för forskning. Och vi känner ju inte ens till alla intressanta möjligheter att få fram information. Men om vi kombinerar traditionellare informationskällor med nya kan vår överblick av utvecklingen i Helsingfors fortsätta utvecklas.