I de övriga stora finländska städerna är läget liknande. I Tammerfors är 24-åringarna för närvarande största årsklassen, i Åbo och Uleåborg 23-åringarna, i Vanda 35-åringarna och i Esbo 36-åringarna. Att det finns så många unga vuxna förklaras av i synnerhet möjligheterna till studier och arbete, som drar till sig folk från andra delar av landet och utlandet. Samtidigt hålls även många unga ortsbor kvar i och med studie- och arbetsmöjligheterna.

Också den förutspådda befolkningsutvecklingen är ganska annorlunda i de sex största städerna i landet (inklusive Helsingfors), än i övriga Finland som helhet. Vi kan titta in i framtiden genom att se på befolkningsprognosen för hela landet jämsides med prognosen för Helsingfors. Det gör Pekka Vuori i detta nummer av Kvartti. Han går in på tematiken genom att ta fram till exempel de lokala skillnader i utveckling som man kan förutspå exempelvis för barnens och de arbetsföra åldersgruppernas del de närmaste åren och ända fram till år 2050.

Likaså ser vi skillnader mellan olika befolkningsgrupper, och att känna till dem är mycket viktigt med tanke på att kunna utveckla staden. Detta kommer klart fram i Pasi Saukkonens artikel, som jämför invandrarbefolkningens befolkningsstruktur, lokala placering, sysselsättningsgrad och socioekonomiska struktur i Helsingfors och de övriga storstäderna i huvudstadsregionen. Saukkonen granskar också städernas integreringsprogram och undrar om läget i de tre stora städerna kommer att gå åt samma eller skilda håll i detta avseende.

Förutom den riksomfattande – och ofta även internationella – jämförelsen är även de interna skillnaderna inom staden av intresse för Helsingfors. Venla Bernelius, Karoliina Bergström och Hertta Sydänlammi analyserar detta tema via socioekonomiska skillnader mellan stadens daghems närområden. De zoomar in på ganska små geografiska enheter och får fram ny kunskap till stöd för beslutsfattandet.

Föreliggande Kvartti bjuder också på ett exempel på hur många olika slags analyser man kan göra ur ett enda stort forskningsmaterial, i detta fall enkäten Hälsa i skolan. Netta Mäki studerar tobaksrökning bland unga och hur den skiljer sig i dels gymnasierna, dels yrkesläroanstalterna. Jenni Erjansola analyserar för sin del delaktighet bland lågstadieelever och granskar i vilken mån fjärde- och femteklassare deltar i planering av skolans verksamhet och hur de upplever sig höra till olika gemenskaper.