Kvartti 1/2014 |  05.05.2014Asta Manninen

Ledare: Kulturen engagerar stadsborna och skapar en livskraftig stad

Enligt stadens vision som antecknats i Helsingfors stads strategiprogram 2013–2016 är Helsingfors en samhällelig boningsort där tjänsterna fungerar och beslutsfattandet är öppet och där vetenskapen, konsten och kreativiteten blommar. Tyngdpunkter i strategiprogrammet är en välmående Helsingforsbo samt en livskraftig och fungerande stad. Till Helsingfors mål att vara en öppen stad hör att ge stadsborna allt bättre möjligheter att delta i utvecklingen av staden. För att genomföra strategin förutsätts även god ledning och en balanserad ekonomi.

Ett livskraftigt Helsingfors innebär förutom internationell välkändhet, dragningskraft och en positiv inställning till företagsamhet även en utveckling av Helsingfors särpräglade stadskultur. Kulturen skapar glädje, livskvalitet, möjligheter att delta och arbetsplatser för kommuninvånarna, men den är också en av stadens källor till dragningskraft. Kulturen finns till för alla och den utnyttjar olika stadsrum. En stad där det händer och som är tillgänglig för invånarna lockar kompetenta människor. Kulturen har betydelse även för hur företagen och investeringarna etablerar sig i området.

Man kan säga att kulturen har ett ekonomiskt, socialt, kulturellt eller samhälleligt värde – men hur mäts detta värde? Kulturen bildar en egen ekonomiskt betydande sektor som gagnar stadsekonomin och områdesutvecklingen, sysselsättningen och konkurrenskraften. Kulturen stimulerar även övriga ekonomiska områden och bidrar till att åstadkomma sociala effekter. I Finland utgjorde andelen kultur- och designintensiva branscher 3,3 procent av alla företags omsättning 2012, i Helsingfors var andelen 8,0 procent.

Helsingfors betydelse i Finlands kulturekonomi reflekterar även hur tydligt branscher som hör ihop med skapande verksamhet har koncentrerats till huvudstaden. Till exempel rekreations- och kulturverksamheten samt inkvarterings- och restaurangverksamheten är starkt representerade i huvudstadens servicekoncentration. De kultur- och designintensiva branscherna har koncentrerats särskilt till Helsingfors innerstad och i Ilmala finns en betydande koncentration av televisions- och radiostationer. Helsingfors andel av anställda i hela landets företag i kultur- och designbranscherna var 40 procent och av omsättningen hela 48 procent 2012. I en del av dessa branscher finns över 60 procent av de inhemska arbetsplatserna i Helsingforsregionen.

Kundkretsen för tjänster och produkter med nära anknytning till kulturbranschen består av konsumenter som deltar aktivt i evenemangen som besökare och som konsumenter av tjänster med anknytning till dem. Detta är en faktor som förklarar kulturen, den skapande verksamheten och koncentrationen av evenemangen till samma områden. Den hårda konkurrensens positiva inverkan på innovativ verksamhet kan vara särskilt betydande för kulturen i situationer där företagen i flera branscher är små och konkurrensen hård. Små kulturföretag koncentreras ofta nära företag i samma bransch och sociala nätverk är viktiga för de anställda i kulturbranscherna. Kulturbranscherna kan hjälpa andra branscher att nå framgång genom att öka produkternas konkurrenskraft till exempel via marknadsföring eller design.

Begreppet stadskultur har under de senaste åren ofta kopplats ihop med sammanhållning, stadsaktivism och ett självständigt sätt att använda staden. Stadsborna ordnar på eget initiativ evenemang och aktiviteter och gör på detta sätt stadsmiljön mer levande. Staden ska möjliggöra verksamhet. Till ett sådant samarbete sökte man efter nya sätt till exempel då Helsingfors var världens designhuvudstad 2012. Syftet med utnämnandet är att främja en mångsidig användning av design i den sociala, kulturella och ekonomiska utvecklingen av städerna. Förutom de fem städerna Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Lahtis var nätverket som skapade temaåret stort: staten, företag, universitet och andra läroanstalter, turismorganisationer, medborgarorganisationer och viktiga aktörer inom designbranschen.

I huvudtemat för Helsingfors designår Open Helsinki – Embedding Design in Life uppfattades design som ett brett begrepp som samlar och förenar olika betraktelsesätt och samhällsaktörer. Med hjälp av målet En öppen stad ville man placera människorna i centrum av planeringen och tjänsterna. Tanken var att invånarna deltar i och aktivt påverkar utvecklingen av sin livsmiljö. Under designhuvudstadsåret ville man att organisationer, boendeföreningar och människor som bor och arbetar i städerna skulle förverkliga sina visioner. Man skapade nya lokaler för städernas invånare och för besökarnas behov.

Delaktiggörande av stadsgemenskapen är ett drag i Helsingfors även i utvecklingsprojekt som hör till temat "en smart stad". Tack vare dessa projekt var Helsingfors i en färsk rapport av Europaparlamentet bland Europas sex främsta i utvecklingen av smart city. Enligt rapporten uppmuntras i Helsingfors smart city-projekt utvecklarna att utnyttja den offentliga information som staden tillhandahåller när det skapas nya elektroniska tjänster och tillämpningar som stadsborna kan dra nytta av. Bakgrundstanken i Helsingfors projekt är transparensen i stadens beslutsfattande och att det skulle vara lättare för invånarna att ge respons till stadsförvaltningen och påverka ärenden. Smart city-tjänsterna testas i Helsingforsregionen som en del av stadsbornas dagliga liv.

Helsingfors mest använda kulturtjänst är fortfarande stadsbiblioteket. I projektet Centrumbiblioteket har man visioner om framtidens bibliotek. Biblioteket kommer att bli "stadsinvånarnas eget hus där man kan göra kultur själv och tillsammans med andra". I det digitalt smarta biblioteket får stadsborna information som stöder de vardagliga valen. I planen för Centrumbiblioteket möts åter stadsbornas egen aktivitet, deras behov samt ny teknologi som möjliggör deltagande och gemenskap. Kultur är inte endast andlig spis ovanifrån utan även sådant som varje helsingforsare själv kan göra med sin stad.

Kommentera

I tidskriften: