• Figur 1: De städer därifrån exempelfallen i studien hämtades.

Kvartti 2/2014 |  12.09.2014Asta Manninen

Ledare: Många vägar till hållbar konkurrenskraft för städer

Det är städerna som håller igång den ekonomiska tillväxten i länder och världsdelar. Därmed krävs förnyelse och uppfinningsrikedom av städerna, för tid efter annan möter de både utmaningar och problem, samt möjligheter. För att märka möjligheterna och ta vara på dem krävs ansträngningar. Då är det ofta till hjälp att kunna jämföra sin egen stads utveckling med övriga städers. Jämförande stadsforskning och stadsindikatorer kan dra sitt strå till stacken.

Just nu är ekonomin en prövning för alla städer globalt. Överallt söker man ny tillväxt och en väg ut ur recessionen. Städerna förväntas producera mera välfärd med allt mindre penningmedel. Övriga megatrender som påverkar städernas framtid är klimatuppvärmningen, teknologins utveckling och nya forskningsrön, samt förändringar i befolkningsstrukturen.

I april 2014 ordnade EURICUR (European Institute for Comparative Urban Research), ett institut för jämförande stadsforskning vid Erasmusuniversitetet, en iUrban-konferens i Rotterdam, där man dryftade hållbar konkurrenskraft för städer, alltså uttryckligen hur städer även i framtiden skall kunna växa och utvecklas och samtidigt ha omsorg om social välmåga och en sund stadsmiljö.

Vid konferensen framlades rön från ett världsomfattande forskningsprojekt som analyserat stadsstrategier och stadsutvecklingsprojekt  ”av en ny generation” genomförda i 24 olika städer. Valet av fall för studien byggde på tvenne kriterier: innovativitet och verkningsfullhet. Man letade efter exempelfall med klart nya drag eller sådana som kommer med annan konceptbildning och utformning än de invanda stadsstrategierna och stadsutvecklingsprojekten. Helsingfors är en av städerna i studien.

För fallanalyserna kartlades först varje enskild stads verksamhetsbetingelser och säregenskaper. De inverkar självfallet på vilket slags strategier, program eller stadsutvecklingsprojekt som fungerar bäst i respektive omgivning. Dylika betydande egenskaper är till exempel ekonomins struktur och dynamik, befolkningsstrukturen, stadens renommé och identitet, miljön, infrastrukturen och olika institutionella faktorer, samt stadens läge och nåbarhet.

Exemplen på och erfarenenheterna av nya slags strategier och utvecklingsprojekt som alstrar eller främjer hållbar konkurrenskraft i de olika städerna kunde tematiskt delas in i tre stora grupper: i en del av städerna låg projektens tyngpunkt på ekonomin, i andra på miljöfrågor eller, för det tredje, social utveckling. I de projekt som fokuserade på ekonomin kunde man utnyttja till exempel klusterbildning, alias lokal anhopning av företag inom samma bransch. Ett sådant projekt var RDM Campus i Rotterdam, där ett före detta varvsområde blivit ett hem för cleantech-företag.

Bland de ekonomirelaterade temana tog man även fram öppen data, som i Helsingforsregionen utvecklats inom projektet Helsinki Region Infoshare och i Dublin inom projektet Dublinked, samt temaår såsom Barcelonas World Mobile Capital 2012–2018 och Helsingfors World Design Capital 2012. Några av ekonomiprojekten fokuserade på utvecklande av rörligheten i städerna, såsom kollektivtrafikreformen i Curitiba, som lett till att man i staden använder en tredjedel mindre bränsle per capita än annanstans i Brasilien. Inom ett projekt för att liva upp stadskärnans affärsliv i Melbourne skapade man i en vissningshotad innerstad ett område där kollektivtrafik, cykling och fotgängarskap gynnades och där det också byggdes nya bostäder. Sistnämnda stora projekt bidrog också till Melbournes framgång bland världens städer med bästa livskvalitet.

Ett av de projekt som handlade om förbättrad miljö var Park Spoor Noord i Antwerpen, där en stadspark byggd på en nedlagd bangård nu förenar tre lågstatusbostadsområden som tidigare skiljts åt av järnvägen. Från Shanghai, där dagligen tusentals inflyttare från landsbygden strömmar in och där det byggs mycket nytt i snabb takt, tog rapporten med ett projekt som tacklar verkningarna av klimatets förändring. I detta projekt kallat Train-the-Trainers skolas yrkesfolk och beslutsfattare inom byggande att förstå hur byggnaders energieffektivitet kan höjas med hjälp av enkla lösningar och olika material. Tanken är att de som genomgått skolningsprogrammet sprider kunskapen till kollegor och samarbetspartners.

På många håll ses trygghet i städer som en betydande delfaktor inom hållbar konkurrenskraft. I Rio de Janeiro har man lyckats minska på brottslighet och våld i slummer genom Policia Pacificadora:s (UPP) verksamhet. Man försöker få invånarna i områden där narkotikabossarna regerat att återvända till ett ordnat samhälle genom att samtidigt erbjuda både social service och övervakning av lagen. Även inom programmet CCID (Central City Improvement District) i Kapstaden handlar det om att förbättra och garantera tryggheten.

Vad behövs för ett lyckat stadsutvecklingsprojekt?

Vid dryftandet av exemplen fästes särskild uppmärksamhet vid vilket slags faktorer som gjorde det möjligt att genomföra de olika projekten, vad det var som gjorde att visionerna omsattes i konkret verksamhet. Kanske centralast bland dessa möjliggörande faktorer var mångsidiga partnerskapsrelationer samt ledarskap. Dessa två är också allt mera sammanlänkade i städernas projekt. Städernas partnerskapsförhållanden har blivit allt mångsidigare, och varje instans tillför projektet sådant kunnande och resurser som de själva har. Som exempel förbereddes temaåret World Design Capital 2012 i Helsingfors på bred front av många olika aktörer.

Fungerande kommunikation är också en viktig förutsättning för att projekten skall lyckas, och dess betydelse betonas i synnerhet då projekten sammanför flera olika instanser och målet är att få stadsborna med och delta. Kommunikationen betonas också vid internationella projekt. Samarbete mellan många aktörer hjälper dessutom till att få projekten finanseriade innovativt, i och med att olika finansieringskanaler öppnar sig. Uppfinningsrikedom vid finansieringen av projekten är återigen en framgångsfaktor, i synnerhet om städernas egna budgeter i framtiden blir allt snävare.

Som ännu en möjliggörande faktor lyfter studien fram att projekten genomförs smidigt. Stadens förvaltning har kanske inte alltid ställts in för smidig hantering av utvecklingsprojekt, så därför är det ibland nyttigt att bilda till exempel en tillfällig lättare organisation för ändamålet. En sådan organisation är kanske också bättre på att utnyttja olika slags finansieringskanaler.

 Tio punkters minneslista

Ur EURICUR:s rön härleddes en tio punkters minneslista, som rapporten inbjuder städerna att bekanta sig med då de överväger åtgärder för att trygga sin egen framtid.

- Det lönar sig att försöka förutse hur stadens dynamik utvecklas de närmaste åren och hur olika fenomen (t.ex. förändringar i befolkningsunderlag och ekonomi) inverkar på den, även om inga verkningar ännu kunnat skönjas. Det finns många vägar till hållbar konkurrenskraft.

- Det är bra om staden tillsammans med olika aktörer har formulerat en vision om hur hållbar konkurrenskraft skall upprätthållas.

- Eventuella yttre impulser (t.ex. värdskapet för stora internationella evenemang) kan det vara till nytta att nappa på och dra nytta av med tanke på stärkt image för staden.

- Projekt som fokuserar på ett enda tema lönar det sig att uppgradera till månggrenade projekt alltid då det är vettigt (t.ex. om man kan utöka den ekonomiska aspekten med t.ex. sociala aspekter eller miljösynvinklar.

- Månggrenade stadsutvecklingsprojekt förutsätter bra ledare på olika nivåer i deltagarorganisationerna både inom och utanför stadsorganisationen.

- Oväntade instanser tas med i projekten, till exempel medborgaraktörer och nya företagare, som ofta har färska idéer och ett nytt användarperspektiv.

- Inom urban utvecklingsverksamhet gäller det att för varje projekt välja en lämplig och funktionell lokal områdesnivå: gäller åtgärderna staden, hela metropolområdet eller ett enskilt bostadsområde.

- Det egna kärnkunnandet utökas eller kompletteras. Man identifierar de starka sidor som är till nytta på medellång sikt och kartlägger var sådana kunde finnas.

- Söka smidigare sätt att tackla urbana utmaningar, lösa problem och dra nytta av möjligheter, och att erbjuda service för medborgare och företag.

- Framtidens stadsförvaltning behöver fiffiga sätt att finansiera sina funktioner. Att kunna hitta nya finansieringsmekanismer och olika penningkällor kräver ett eget slags kunnande.

Att utveckla städer är att ständig hitta idéer

I föreliggande Kvartti handlar även Charles Landrys artikel om städers förmåga att anpassa sig till föränderliga verksamhetsbetingelser och svara på framtida utmaningar. Landry har kört det omfattande projektet Creative Cities Index för jämförelse av städer. I det jämfördes Helsingfors ”kreativa prestationsförmåga” med övriga städers i Europa och andra världsdelar. Helsingfors kan vara nöjd över att i denna jämförelse mellan 20 städer ha fått högsta poängen, men Landry varnar ändå staden för att vila på sina lagrar.

I strategiprogrammet för Helsingfors stad för åren 2013–2016 dras som en riktlinje att staden söker konkurrenskraft genom förnyelse. Helsingfors vill vara en internationellt känd miljö för utveckling och testning av nya varor och tjänster. Effektivare utnyttjande av resurserna eftersträvas både inom stadens egen verksamhet – som uppmuntrar branschöverskridande processer – och i samarbetet med företag och forskningsanstalter. I temaåret WDC 2012:s anda spelar Helsingfors också på designen som ett instrument att förnya staden och utveckla servicen. Dessutom förutser staden kommande förändringar och fäster uppmärksamhet bland annat på verkningarna av åldrandet och invandringen.

Så Helsingfors stad tillämpar redan många av de tankar som också nämns i EURICUR:s studie, tankar som hjälper städer att värna om en hållbar konkurrenskraft i även i framtiden. Ändå måste staden ständigt hålla ögonen öppna för nya idéer, sådana som är till hjälp då man på ett praktiskt plan utvecklar verksamhetens innehåll och verksamhetskulturen.  Det gäller att modigt prova, våga göra misstag också, och alltid söka nya partners och samarbetsinstanser att ta lärdom av.

Nya jämförande internationella rön om stadsutveckling på kommande

I april 2014 började man vid Europeiska kommissionen bereda en ny rapport om städer. Målet är att ha stadsrapporten klar år 2016. Den kommer att innehålla synpunkter som inte funnits i motsvarande rapporter tidigare: bland annat utlovas ett nytt avsnitt där europeiska städer granskas ur global synvinkel. Detta föranleder samarbete med OECD, FN och Världsbanken.

Programmet UN-Habitat, som verkar under FN, håller för sin del på med en ny upplaga av World Urbanization Prospects, en undersökning som också den skall publiceras år 2016. Och vid OECD likaså tittar man mycket på urban utveckling: Regions at a Glance 2014 håller på att ges ut och innehåller analyser av stadsregioner, i synnerhet metropolområden. Dessutom bedriver OECD tematisk stadsforskning om bland annat grön tillväxt (urban green growth).

Asta Manninen är direktör vid Helsingfors stads faktacentral och ansvarig redaktör för Kvartti.

Kommentera

I tidskriften: