Vi utvecklar staden som en helhet. Helsingforsbornas välbefinnande, stadens livskraft och funktionalitet, en balanserad ekonomi och ett bra ledarskap samt stärkandet av demokratin och delaktigheten är de viktigaste målen för verksamheten och det gemensamma agerandet. Speciella prioriterade områden är ungdomar, äldre invånare och invandrare, kunnande och förnyelse, internationell konkurrenskraft och positiv anda gentemot företagande. Genom bostadsproduktion och mångsidiga boendealternativ svarar vi mot den växande stadensbehov. Bra ledarskap baserar sig på en gedigen kunskapsgrund och ändringsberedskap.

I detta nummer av Kvartti skriver biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen om hur staden bereder rum för de unga att glänsa och göra sina röster hörda. Hon understryker att fullföljandet av samhällsgarantin för de unga är ett av de viktigaste åtagandena som vår stad står inför. De unga vill dock också påverka samhället i stort. ”Vi bör lyssna på de unga och dessutom komma ihåg att inte begränsa de unga enbart till sådant som berör de unga”, konstaterar Viljanen.

Ungdomsdirektör Tommi Laitio visionerar om hur ungdomscentralen i fortsättningen effektivare kunde använda information som grund för verksamheten. Han framhäver att även ledarskapet bör grunda sig på information. Laitio dryftar även kriterierna för mätning av välfärden bland ungdomar. ”Vi borde vara bättre på att använda både kvalitativa och kvantitativa material för samma tolkning”, säger han. ”Välfärd kan inte mätas bara med hjälp av endera metoden.”

Flera artiklar i detta nummer av Kvartti behandlar ungdomars liv i dagens Helsingfors. Tuula Joronen granskar i sin artikel hur utanförskap från arbete och studier yppar sig som ett problem hos den första invandrargenerationen. Elina Leinonen skriver om andra generationens invandrare. Pekka Mustonen och Taru Lindblom har undersökt urbana ungdomars brokiga livsstilar. Pekka Vuori presenterar utvecklingen av de unga åldersklasserna utifrån befolkningsprognosen för Helsingfors. Prognosen förespår en kraftig ökning av den unga befolkningen i Helsingfors under det kommande årtiondet.  

År 2013 firas det internationella statistikåret (International Year of Statistics 2013, www.statistics2013.org). I det globala firandet deltar nästan 1 850 organisationer. Jubileumsåret har som mål att öka den allmänna medvetenheten om statistik och statistikens effekter inom olika samhällsområden, sprida kännedom om yrken inom statistikbranschen speciellt bland ungdomar samt stöda utvecklingen av statistiska data och statistiken som vetenskap.

Kvartti behandlar under året statistikårets teman och mål. Vi återkommer till statistikens effekter även i detta nummer i funderingarna kring hur information skulle kunna utnyttjas i Helsingfors ungdomsväsendes planeringsarbete. Människor som tar fram statistiken presenteras i kommande nummer. Branschens utveckling utforskas bland annat via fenomen i anslutning till öppen data. Statistisk information är inte längre information som myndigheter tar fram för beslutsfattare, utan förhoppningen är att också medborgare, samfund och företag ska börja utnyttja informationen och delta i utvecklingen av samhället. Öppen data gör även Helsingfors stads verksamhet mer transparent.

Huvudstadsregionens tjänst för öppen data, Helsinki Region Infoshare (www.hri.fi) belönades den 6 juni 2013 i serien för tjänster som gagnar medborgarna i EU:s innovationstävling för den offentliga förvaltningen. Tävlingen arrangerades för första gången och hade som mål att hitta nya sätt att förbättra den offentliga förvaltningen. Ett initiativ som är unikt även med internationella mått mätt är det öppet tillgängliga programmeringsgränssnittet till dokumentdata i Helsingfors stads elektroniska beslutssystem Ahjo som offentliggjordes i mars. Webbtjänster som grundar sig på detta gränssnitt gör det lättare för stadsborna att skaffa sig information om det dagliga beslutsfattandet i Helsingfors.

Kommissarie Máire Geoghegan-Quinn betonade vid prisutdelningen att den offentliga sektorn måste vara öppen för förändringar eftersom hälften av EU:s bruttonationalprodukt kommer från den offentliga ekonomin. ”Vinnarna bevisar att tillägnandet av nya tankar och ny teknologi kan underlätta medborgarnas liv och förnya ekonomin.” I EU:s innovationstävling deltog 203 bidrag från hela Europa och sammanlagt nio projekt belönades.