Kvartti 1/2013 |  17.04.2013Asta Manninen

Ledaren: Öppenhet, samarbete, design och ny tillväxt

År 2012 var Helsingfors tillsammans med städerna Esbo, Vanda, Grankulla och Lahtis utsedd till designhuvudstad i världen av den internationella designorganisationen ICSID (International Council of Societies of Industrial Design). Designhuvudstaden har till uppgift att främja tilllämpning av design för socialt, kulturellt och ekonomiskt utvecklande av städer. Förutom enskilda projekt betonade WDC2012 i Helsingfors ett fortgående arbete och varaktiga resultat.

Tidigare har titeln innehafts av Turin (Italien) år 2008 och Seoul (Sydkorea) år 2010. Designhuvudstaden har till uppgift att främja tilllämpning av design för socialt, kulturellt och ekonomiskt utvecklande av städer. Förutom enskilda projekt betonade WDC2012 i Helsingfors ett fortgående arbete och varaktiga resultat. Temat för ansökan om designhuvudstadsskapet var ”Open Helsinki – Embedding Design in Life”, och det förverkligades under året genom tre delmålsättningar: en öppen stad, globalt ansvar och rötter till ny tillväxt.

Om designhuvudstadsåret i Helsingfors har dess stiftelses slutrapport samt två andra rapporteravlagts. Konsultfirman Deloitte har gjort en verkningsfullhetsstudie som bedömer hur bra designhuvudsadsårets strategiska målsättningar uppnåddes. En gemensam rapport gjord för partnerstäderna beskriver vad som företogs i designårets tecken i Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Lahtis. 

Enligt ovan nämnda slutrapporter lyckades designhuvudstadsåret WDC2012 bra med sina målsättningar, och det ekonomiska resultatet gav överskott. Mediabevakningen var överraskande bred både i hemlandet och, i synnerhet, utomlands. Designåret väckte också kritisk debatt, vilket var viktigt för att nå målen för året. Nyckeln till framgången var ett omfattande samarbetsnätverk. Designens betydelse visades under året genom sammanlagt 550 projekt och 2 800 evenemang. Programmet genomfördes i Finland och ute i världen av ett nätverk bestående av 290 organisationer inklusive de deltagande städerna samt staten, olika företag, universitet och högskolor, läroinrättningar, medborgarorganisationer, stiftelser och de viktigaste aktörerna inom formgivningsvärlden.

Enligt de fyra undersökningar av hur känt designhuvudstadsskapet var som Helsingfors stads faktacentral utfört visste 93 procent av invånarna i Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Lahtis att deras hemstad var kulturhuvudstad för hela världen. 63 procent av städernas invånare uppgav att de följde debatten om designhuvudstaden. Enligt forskningen hade budskapet om design som en lösning på vardagsfrågor gått väl hem: enligt stadsborna var designårets viktigaste uppgift att utveckla den egna livsmiljön.

Nu forstätter arbetet på arvet efter designåret. En del av de projekt som startade under året är fortfarande i gång, och en del av projektverksamheten fortsätter för att nå långvarigare resultat eller vittbärande förnyelse. Helsingfors hör till WDC-städernas skara och är tillsammans med sina partnerstäder i WDC2012 med på ett hörn härnäst i Kapstadens designhuvudstadsår 2014. Formgivning har blivit en mera betydelsefull samhällelig angelägenhet än tidigare, och dess ekonomiska, sociala och kulturella verkningar kommer även i framtiden att följas genom forskning och statistik.

Staten såg designhuvudstaden som en del av en nationell innovations- och näringspolitik. Sålunda offentliggjorde Arbets- och näringsministeriet och Undervisnings- och kulturministeriet ett nationellt program för formgivning den 22.3.2013. Öppenhet, en öppen stad, är en central utgångspunkt vid letandet efter nya innovationer och rötter till ny tillväxt. Forskningsprofessor Antti Hautamäki har specialiserat sig på forskning i innovationsverksamhet. I föreliggande Kvartti presenterar Hautamäki tillsammans med Kaisa Oksanen verksamhetsmodeller för hur man kan bygga upp innovationsknutpunkter som grund för vår konkurrenskraft. Som innovationsknutpunkt definierar skribenterna lokala kreativa centra inom den globala ekonomin. Helsingfors metropolområde är helt klart den typ av kunskapsanhopning som kännetecknas av hög utbildningsnivå, experttjänster och kreativa branscher såsom design och spelindustri. Till metropolens styrkor hör en mångsidig och bred lokal innovationspotential samt högklassiga forskningsanstalter och högskolor.

För att vetenskaplig forskning och dess resultat skall vara verkningsfulla i samhället behöver forskningsrönen komma till användning. Det behövs alltså öppenhet, god växelverkan och kommunikation, samarbete och deltagande. På sin årsdag den 26.3. brukar Helsingfors universitet utdela det s.k. Snellmanpriset för förtjänstfull förmedling av vetenskaplig kunskap. I år gick priset till Mari Vaattovaara, professor i urban geografi. Hennes forskning utgår från samhälleliga behov, och på utdelningsdagen tillkännagav hon att den forskningsverksamhet som hon leder söker efter och fördjupar sig i fenomen som ligger i tiden. Faktacentralen lyckönskar professor Mari Vaattovaara.

Hanna Wass, Tuomo Martikainen och Marjukka Weide analyserar kommunalvalet 2012. Särskild uppmärksamhet fäster de vid att valdeltagandet sjönk. De påminner dock om att valdeltagandet varierat från val till val under 2000-talet, om än det på lång sikt tenderat sjunka, i synnerhet vid kommunalval. De gör bedömningen är att det sjunkande valdeltagandet avspeglar en minskande andel väljare med stabila partisympatier bland väljarkåren som helhet. Deras tolkning är att ”det verkar som om röstande för allt flera röstberättigade har blivit snarare en option än ett invant beteende.”

Detta nummer av Kvartti är speciellt såtillvida att Vesa Keskinen och Ulla Nummio, som i många år satt ihop kvartalsöversikten, nu lämnar över ”stafettpinnen” till nya krafter. Ulla Nummio har gjort ombrytningen för kvartalsöversikten allt sedan den började heta Kvartti år 1990, och Vesa Keskinen började som dess redaktör hösten 1995. Stort tack till bägge två för ett utmärkt väl utfört arbete. Under deras tid har Kvartti förnyats flera gånger och även lagts ut på webben. Det första webbnumret kom ut 2004. Ny Kvartti-redaktör blir nu Teemu Vass

Kommentera

I tidskriften: