Fruktsamhetstalet är alltså högre bland dem med utländskt än dem med inhemskt modersmål. Åren 2000-2014 var det totala fruktsamhetstalet i Helsingfors hela befolkning 1,33 barn per kvinna. Bland dem med finska, svenska eller samiska som modersmål var talet 1,27 och dem med utländskt modersmål 1,79. Men bland dem som har främmande modersmål förekommer stora skillnader språkgrupper emellan. Som exempel har de med ryskt eller baltiskt/västeuropeiskt modersmål nästan lika låg eller rentav lägre fruktsamhet än de helsingforsbor som har finska, samiska eller svenska som modersmål, medan fruktsamheten är högre bland dem med modersmål från Mellanöstern, Nordafrika eller övriga Afrika (Mäki 2015).

Fruktsamhetstalet bland dem som har främmande modersmål sjönk stadigt under perioden 2000-2014 från nästan två till 1,7 barn, alltså med ca. 14 procent (idem, 6). Men några uppgifter finns inte om hur denna minskade fruktsamhet syns i familjernas medelstorlek eller i förändrade andelar familjer av olika typ. Föreliggande artikel granskar dessa saker för dem i Helsingfors som har somaliska som modersmål. Ovan nämnda undersökning har påvisat att fruktsamhetstalet bland dem som har modersmål från Afrika söder om Sahara har minskat mycket under 2000-talet, och de somaliskspråkiga utgör 75 procent av denna grupp. Såsom ovan hunnit nämnas är de med somaliska som modersmål tredje största modersmålsgruppen i Helsingfors efter de rysk- resp. estniskspråkiga.

Material och metoder

I analyserna användes Statistikcentralens material om befolkningsstruktur, befolkningsförändringar och familjer, samt data ur kommunregistret Facta. Fruktsamhetstalet kan fås enligt modersmål från och med år 2000, familjernas modersmål kan fastställas från och med 2004, och om ensamboende finns det data enligt modersmål sedan fem år tillbaka.

Som indikator för fruktsamhet används totala fruktsamhetstalet, som beräknats ur 13-55-åriga kvinnors fruktsamhetssiffror enligt ettårsåldersgrupp. Totala fruktsamhetstalet beskriver hur många barn kvinnorna i medeltal skulle få under sin livstid om fruktsamhetstalen åldersgruppsvis ett visst år inte skulle förändras. Eftersom det beräknas ur siffrorna för alla ettårsåldersgrupper påverkas det inte av eventuella skillnader språkgrupper emellan i hur fruktsamheten fördelas på olika delar av den fruktsamma åldern.

Artikeln ser också på familjefördelningen och familjens medelstorlek för barnfamiljernas del. Med barnfamiljer avses dem med åtminstone en person yngre än 18 år som åtnjuter barns ställning. Därutöver kan de innehålla över 18-åriga personer i barns ställning. Familjens modersmål definieras sålunda, att om åtminstone någondera föräldern (i ensamförsörjarfamiljer den enda föräldern) har finska, samiska eller svenska som modersmål räknas familjen till dem som har inhemskt modersmål. Som somaliskspråkiga räknas de familjer där åtminstone en av föräldrarna har somaliska men ingendera har finska, samiska eller svenska som modersmål.

Det är besvärligt att i hela befolkningen jämföra familjetyperna språkgruppvis därför, att språkgruppernas åldersstrukturer varierar så mycket. Med stigande livslängdsförväntning hinner många i befolkningen leva länge som barnlösa äkta eller sambopar även efter att barnen flyttat ut, och bland de ensamboende finns det många till åren komna – i synnerhet kvinnor. Delvis för att åldersfördelningen bland somaliskspråkiga betonar yngre åldersgrupper blir dessa familjetypers andel av somalibefolkningen ringa. Som exempel utgjorde de barnlösa äkta eller samboparen år 2015 ca. 30 procent av dem som hade inhemskt modersmål, man bara 3 procent av de somaliskspråkiga. Likaså finns det bland dem med inhemskt modersmål nästan 30 procent ensamboende. Bland somaliskspråkiga är ensamboende mycket ovanligare (9 % år 2015), men andelen har vuxit med ca. tio procent på fem år. Eftersom skillnaderna i åldersstruktur är så stora mellan språkgrupperna granskar vi i denna artikel bara barnfamiljerna och barnfamiljsbefolkningen.

Rönen

Klart sjunkande fruktsamhetstal bland somaliskspråkig

Under hela 2000-talet har fruktsamhetstalet för somaliskspråkiga sjunkit (Figur 1). Medan deras totala fruktsamhetstal under treårsperioden 2000-2002 var 4,9 barn, hade det sjunkit till 3,6 barn åren 2013-2015. Fruktsamhetstalet sjönk alltså med ca. 27 procent på femton år, men under de allra senaste åren tycks nedgången ha blivit mindre. Under samma tid förändrades fruktsamhetstalet för finsk- eller samiskspråkiga samt svenskspråkiga inte just alls, utan deras totala fruktsamhetstal har hållits kring 1,2-1,4 barn.

Flera somaliskspråkiga ensamförsörjarfamiljer än tidigare

Figur 2 visar barnfamiljernas fördelning på olika typer av familjer. Bland de barnfamiljer där modersmålet är inhemskt är största delen (55 %) ett äkta par med barn. En fjärdedel är ensamförsörjarfamiljer och en knapp femtedel ett samboende par med barn. Bland de somaliskspråkiga barnfamiljerna är en lika stor del äkta par med barn som ensamförsörjarfamiljer: 47 procent vardera. Resten – alltså en liten andel – är ett sambopar med barn. Ensamförsörjarfamiljernas andel av barnfamiljerna har bland de somaliskspråkiga på drygt tio år vuxit från ca. 40 procent till 47 procent.

En lite annan bild får man om man ser på barnfamiljsbefolkningen och dess fördelning enligt typ av familj (Figur 3). Både bland dem som hade inhemskt modersmål och de somaliskspråkiga bodde största delen (ca. 60 %) i en familj bestående av ett äkta par med barn. Bland resten av den barnfamiljsbefolkning som hade inhemskt modersmål bodde en lika stor andel – en femtedel var – i antingen en ensamförsörjarfamilj eller i ett samboende par med barn. Bland de somaliskspråkiga däremot bodde en dryg tredjedel av barnfamiljsbefolkningen i ensamförsörjarfamilj, men bara fem procent i ett samboende par med barn.

Bland de somaliskspråkiga har andelen stora barnfamiljer minskat betydligt

Medelstorleken bland familjer med inhemskt modersmål förändrades inte mycket under de drygt tio åren, och medelstorleken bland alla barnfamiljer är 3,5 personer (Figur 4). Bland somaliskspråkiga barnfamiljer däremot minskade medelstorleken på de drygt tio åren från 5,6 till 5 personer, alltså med nästan 10 procent.

Familjerna kan analyseras även utgående från antalet barn. År 2015 hade barnfamiljerna i medeltal 1,7 barn bland dem som hade inhemskt modersmål och 3,5 bland dem med somaliska. Tabell 1 ger mera detaljer om barnfamiljernas andelar enligt antal barn och modersmål åren 2004 och 2015. I hälften av barnfamiljerna med inhemskt modersmål fanns det år 2015 högst ett barn, och i bara drygt 11 procent tre barn eller flera. Samma år fanns det ett eller två barn i 46 procent av de somaliskspråkiga barnfamiljerna, men samtidigt hade var femte familj minst fem barn. I synnerhet de stora barnfamiljernas andel minskade betydligt under de drygt tio åren.

Slutkläm

Under 2000-talet har fruktsamhetstalet och familjestorleken hållits så gott som oförändrade bland helsingforsbor med inhemskt modersmål. Bland somaliskspråkiga däremot har både fruktsamhetstalet och familjestorleken minskat - fruktsamheten med en dryg fjärdedel. Med tiden brukar invandrares fruktsamhetstal närma sig ursprungsbefolkningens. Vi kan alltså anta att fruktsamheten bland somaliskspråkiga fortsätter sjunka trots att den de allra senaste åren sjunkit lite långsammare. Den raska nedgången förklaras sannolikt av att andra generationens invandrare har klart färre barn än första generationens, men det kan vi inte i dagsläget verifiera i de material om befolkningsförändringar som nu finns tillgängliga.

Tabell 1. Barnfamiljer (%) enligt antal barn och modersmål 2004 och 2015

Beträffande det totala fruktsamhetstalet är det skäl att minnas att det i regel beräknas för vissa perioder, det vill säga fruktsamheten under ett visst år eller tidsspann, trots att det handlar om hur många barn kvinnorna i medeltal föder under hela sitt liv. Ett alternativ till periodrelaterade siffror är ett kohortrelaterat totalt fruktsamhetstal, som avser hur många barn som kvinnor födda ett visst år i medeltal föder. Detta tal kan förstås beräknas endast för de kvinnor som redan levt hela sitt fruktsamma liv, och därför används det periodrelaterade talet betydligt oftare. I synnerhet i Finland har det funnits invandrare en så kort tid att kohortrelaterade tal ännu inte kan beräknas.

Men en viktig iakttagelse om skillnaden mellan beräkningssätten har gjorts i många länder. Till exempel i Sverige har man märkt att skillnaden i kohortrelaterat fruktsamhetstal är förvånansvärt liten mellan kvinnor med invandrar- respektive svensk bakgrund: till exempel bland kvinnor födda år 1970 var talet 2,02 bland de utrikes födda och 1,92 bland de sverigefödda. Uppfattningen att skillnaden är större kommer sig av de periodrelaterade siffrorna: år 2013 var det periodrelaterade totala fruktsamhetstalet 2,18 bland utrikes födda kvinnor och 1,85 bland sverigefödda. Detta har utretts närmare i en artikel i Faktacentralens serie Arbetspapper (Mäki 2015). I de svenska befolkningsprognoserna har fruktsamheten bland invandrare från Afrika antagits vara lägre än i de finländska för Helsingfors och Helsingforsregionen.

År 2015 var barnfamiljernas medelstorlek 1,5 person större bland somaliskspråkiga barnfamiljer än bland finskspråkiga, och medelantalet barn var bland somaliskspråkiga 1,8 barn större än bland dem med inhemskt modersmål. I nästan varannan av de somaliskspråkiga barnfamiljerna fanns det bara ett eller två barn, men å andra sidan fanns det minst fem barn i var femte. Bland dem med inhemskt modersmål var stora barnfamiljer betydligt ovanligare, och i bara var tionde barnfamilj fanns det tre barn eller flera. Precis som fruktsamhetstalet har även medelstorleken minskat bland somaliskspråkiga barnfamiljer under 2000-talet, och i synnerhet andelen stora barnfamiljer har minskat betydligt.

Det som man däremot fäster sig vid är den stora andelen ensamförsörjare bland somaliskspråkiga och att deras antal och andel vuxit. En dryg tredjedel av den somaliskspråkiga barnfamiljsbefolkningen bor i ensamförsörjarfamilj, och 47 procent av barnfamiljerna är ensamförsörjarfamiljer. Delvis kan det handla om olika uppfattningar om begreppet familj och om definitioner. I ensamförsörjarfamiljer kan det också bo far- eller morföräldrar eller andra släktingar som tar hand om familjen. I familjeregistret består familjerna dock av de två yngsta generationerna, och då klassas dylika familjer som ensamförsörjarfamiljer.

Nästan alla somaliskspråkiga ensamförsörjarfamiljer består av en mor med barn. I en del fall bor fadern utomlands eller har dött. En del ensamförsörjarfamiljer kan också i verkligheten vara månggiftesfamiljer, varvid en möjlig andra eller tredje hustru med sina barn bildar en ensamförsörjarfamilj. Uppenbarligen finns det dock inga forskningsrön om månggifte bland somaliskspråkiga (Mubarak et al. 2015, 155), men trots att fenomenet inte är obekant bland muslimerna i Finland tycks det inte få särskilt stort stöd (Kouros 2008, 195).

Tydligen är även skilsmässor rätt vanliga bland somaliskspråkiga, men det finns inte mycket rön i ämnet. Enligt norske forskaren Engebrigtsen (2007) kan en faktor bakom den höga skilsmässofrekvensen bland folk som flyttat från Somalia till Europa vara svårigheten att anpassa traditionella familjeroller till den nya livssituationen. Den höga arbetslösheten bland somalimän och förvärvsarbetandet bland somalikvinnor kan hota mannens traditionella ställning som familjens försörjare. Samtidigt kan socialhjälpen ge kvinnorna större möjlighet till ekonomisk självständighet och att därmed komma loss från ett äktenskap som upplevs otillfredsställande. Men för största delen av somalierna är skilsmässan knappast en stärkande upplevelse, och överlag borde somaliernas integrering främjas. För den processen är utbildning och förvärvsarbete vitala.

De somaliskspråkiga är den tredje största gruppen med utländskt modersmål i Helsingfors. Deras fruktsamhet och familjestorlek har börjat närma sig läget bland ursprungsbefolkningen. Det oaktat borde mångfalden bland de somaliskspråkiga familjerna – i synnerhet bakgrunden och orsakerna till den stora andelen ensamförsörjarfamiljer – studeras närmare. Även internationellt finns det knappt med forskning om familjestruktur bland somaliskspråkiga, trots att vissa fenomen i språkgruppen kan skönjas även i andra länder (jfr. Engebrigtsen 2007).

PD Netta Mäki verkar som forskare vid Helsingfors stads faktacentral.

Litteratur:

Engebrigtsen AI: Kinship, Gender and Adaptation Processes in Exile: The Case of Tamil and Somali Families in Norway. Journal of Ethnic and Migration Studies 2007;33(5):727–746.

Kouros K: Islamilaisen perhelainsäädännön ja Suomen lain suhteesta. Teoksessa Martikainen T, Sakaranaho T & Juntunen M (toim): Islam Suomessa. Muslimit arjessa, mediassa ja yhteiskunnassa. Helsinki: SKS, 182–199.

Mubarak YM, Nilsson E & Saxén N: Suomen somalit. Helsinki: Into.

Mäki N: VieraskielistenhedelmällisyysHelsingissäjaHelsinginseudulla.Helsinginkaupungin tietokeskus:Työpapereita2015:5.

Mäki N & Vuori P (2016): Helsingin väestö vuodenvaihteessa 2015/2016 ja väestönmuutokset vuonna 2015. Helsinginkaupungin tietokeskus:Tilastoja2016:23.Litterat