Konferensen diskuterade specialfrågor för statistiken under fyra ämneshelheter, nämligen Getting Hold of Data, Processing and Analysing, Delivering and Communicating samt Facing the Future. Bland de tre huvudtalarna behandlade finländske akademiprofessorn Samuel Kaski artificiell intelligens och maskininlärning inom officiell statistik, medan Indrek Õnnik, direktör för internationella ärenden vid estniska statens informationsförvaltning, talade om digitaliseringsutvecklingen inom den offentliga sektorn, och president Tarja Halonen om statistisk informations betydelse för beslutsfattandet. Sammanlagt hölls 72 anföranden.

Informationshantering och metadata allt viktigare då informationen och dess användning ökar

De senaste åren har mängden tillgänglig information vuxit starkt, och den fortsätter växa allt snabbare i och med digitaliseringsutvecklingen. De anföranden som gällde informationshantering förde starkt fram att man idag inte bara samlar in data för olika ändamål, utan att man måste också kreativt och för de mest varierande behov kunna utnyttja annan information som samlas i olika källor. Detta förutsätter i sin tur starkare satsningar än hittills på hantering av informationsresurser.

Mångsidig och omfattande användning av informationsresurserna förutsätter välorganiserade metadata och metadatatjänster uppbyggda på dem. De tryggar att den information som behövs i olika situationer kan fås fram – och att dess användbarhet kan bedömas. Som exempel har statistikbyrån i Estland för detta ändamål inrättat en ny enhet vars uppgift är att trygga att de informationsresurser man upprätthåller förses med enhetlig metadata. Dessutom utvecklar enheten tjänster som bygger på metadata och som gör det lättare att hitta och nyttja informationen. I sin framställning betonade experterna från den estländska statistikbyrån också att metadatat borde vara harmoniserat såväl inom som mellan organisationerna. Även i flera andra anföranden betonades betydelsen av bra informationshantering och metadata. Detta har man insett på ett helt nytt sätt nu då informationen allt mer börjat användas bland annat inom olika projekt för artificiell intelligens och kunskapsbaserat ledarskap.

Digitaliseringen öppnar nya möjligheter för statistiken, men datas kvalitet och kompatibilitet behöver förbättras

Inom statistikbranschen innebär digitaliseringen framför allt nya möjligheter att producera och distribuera information om olika fenomen. Det finns olika insamlingsmetoder och källor för information, med vilkas hjälp vi kan komplettera eller rentav ersätta metoder och källor som använts tidigare. Dessutom erbjuder material i digital form nya möjligheter att också kombinera och behandla data från olika källor.

Man har prövat på att nyttja nya informationskällor i de mest varierande sammanhang, till exempel vid beräknande av konsumentprisindex eller turiststatistik. Jämsides med informationskällor anknutna till turiststatistik har man till exempel prövat på att använda data om biluthyrning. Kombinering av data har man prövat på bland annat inom samnordisk migrationsstatistik och arbetsolycksfallsstatistik. Informationskombinering handlar det om också till exempel då statistisk information om ett objekt kombineras med platsdata om objektet. Förutom dessa exempel handlade anförandena vid konferensen om bland annat möjligheterna till maskininlärning vid klassificering av utgångsdata.

De förändringar som digitaliseringen medför ger upphov till mycken optimism, men det finns fortfarande en del att göra förrän de nya möjligheterna kan utnyttjas fullt ut. Bland det positiva såg föredragshållarna bland annat att arbetet blivit effektivare, de mänskliga misstagen minskat samt framför allt att man fått fram bättre datamaterial. Likaså kan saker och ting analyseras mera fenomenorienterat än tidigare, i och med att vi får tag på material som belyser fenomenen mångsidigare.

Mest oro tycks för sin del fortfarande förorsakas av utgångsdatas kvalitet och eventuella oförenlighet. Det finns fortfarande många brister och direkta fel i, och de måste korrigeras i efterhand. Detta är arbetsdrygt, och det sänker märkbart processernas effektivitet. Dessutom använder olika dataproducenter ofta sinsemellan olika begrepp, identifikationsdata eller datainsamlingsmetoder, vilket ger problem vid kombinering av data.

Sålunda betonade de experter som talade vid konferensen vikten av samarbete mellan olika dataproducerande instanser. Detta avsåg såväl samarbete mellan statistikmyndigheterna och den offentliga sektorn som att samarbetet utökas också med dataproducenterna inom den privata sektorn. Dessutom konstaterades att särskild uppmärksamhet bör ges åt dels själva data, dels validitetsfrågorna kring datahärledd information. Överlag betonades hur viktiga datakvalitetsbeskrivningarna är. Även om det inte alltid är möjligt att göra exakta numeriska kvalitetsbedömningar baserade på statistiska metoder kan man alltid uttrycka informationskvaliteten i ord.

Alternativa sanningar väcker debatt också inom statistiken

Frågan om förhållandet mellan statistik och beslutsfattande är väsentlig för statistikbranschen, och det är föga överraskande att anföranden och repliker vid konferensen upprepade gånger tog fram de så kallade alternativa sanningarna. Även då man försöker bygga på fakta kan den väldiga mängden tillgänglig data, de olika möjligheterna till analys och de effektiva informationsöverföringskanalerna leda till många olika tolkningar av verkligheten. Detta ökar risken för missförstånd – avsiktliga eller oavsiktliga. Konferensen påvisade klart hur viktig det är med information baserad på god statistisk praxis och tillförlitliga källor, men den indikerade samtidigt också en oro för att den seriösa kunskapen drunknar i flodvågen av information och därför inte får den uppmärksamhet den är värd.

De nordiska statistikmyndigheterna har identifierat detta problem, och av anförandena att döma har problemet flera olika orsaker. För det första kan det vara svårt att avgöra vilka källor som är tillförlitliga. Likaså borde förmågan att avläsa statistik förbättras. Och även media spelar en roll. Trots att i synnerhet kvalitetsmedia omhuldar tillförlitlig information och fakta kan frestelsen att få stora rubriker bli för stor, och en omsorgsfull och kritisk granskning av utgångsinformationen uteblir. Missuppfattningar sprids snabbt, och att rätta till dem är svårt. Och så är ju den sociala median är ett kapitel för sig. Intressant var också den synpunkten att problemet inte löses bara genom att man öppnar data. Även om den som nyttjar informationen har de bästa avsikter kan han eller hon använda den på ett sätt som i slutändan blir vilseledande, i och med att det stora utbudet informationskällor och definitioner kan förvirra även erfarna informationsanvändare.

Inom statistikbranschen har man helt klart tagit sig an problemet med fejknyheterna. Som exempel försöker den norska statistikbyrån aktivt reagera på falska nyheter och deras olika uttrycksformer bland annat genom att delta i chattande. Ett liknande förfarande håller man på att köra in vid Statistikcentralen i Finland, som också eftersträvar att på faktagrund allt mer delta i den aktuella samhällsdebatten.

Också många andra sätt att ingripa i fejknyheterna och deras verkningar framlades vid anförandena under konferensen. Statistikmyndigheterna försöker främja invånarnas kunnande i att avläsa statistik bland annat genom att ge utbildning och ordna tävlingar i statistik i gymnasier och högstadieskolor. Trots att statistik och andra faktaprodukter idag nyttjas främst av experter, vill man framdeles rikta mera uppmärksamhet på den stora skaran övriga informationsanvändare. Man vill bättre än hittills identifiera olika informationsnyttjare och användningssituationer, varvid det blir möjligt att ta fram skräddarsydda faktaprodukter för olika användningssituationer.

Man vill också i övrigt höja faktaprodukternas förädlingsgrad. Till exempel i Nederländerna har statistikmyndigheten kommit med en ny approach som tar fasta på typiska mänskliga egenskaper: en visuell orientering och att det är lättare att minnas känslomässiga saker och berättelser än enskilda fakta. Detta förändrar det hävdvunna sättet att rapportera om statistik. De digitala publiceringskanalerna lämpar sig för visuell presentation, och verkar därmed som förändringskatalysatorer. I detta sammanhang påminde statistikexperterna också sig själva om att det inte är själva statistiken man är intresserad av utan de fenomen som beskrivs med hjälp av statistiken. Intresset för statistik ökar om man på ett intressant sätt lyckas koppla statistiken – och de tolkningar man gör av den – till olika aktuella frågor.

En krydda i denna debatt var också EU:s tillgänglighetsdirektiv samt även den lag om tillhandahållande av digitala tjänster som trädde i kraft i Finland år 2019. Med dessas hjälp vill man försöka dels främja vars och ens möjlighet att verka i ett digitalt samhälle, dels förbättra kvaliteten på de digitala tjänsterna. Den offentliga förvaltningens webbplatser och mobilapplikationer – och deras innehåll – bör vara sådana att vem som helst kan använda dem och förstå deras innehåll. Alla ska ha jämlik tillgång även till statistik och forskningsrön.

Framtiden ser ljus ut för statistikbranschen, men det krävs nytt kunnande och nya arbetssätt

Datateknikens utveckling har gjort att det går lätt och snabbt att samla in data, och i många fall finns det allt större och mer detaljerade datamaterial att tillgå. Det finns efterfrågan på högklassig information – och på experter som ur data förmår få fram efterfrågad information i nuet och i begriplig form. Som bäst pågår många statistikbaserade experiment med artificiell intelligens, och inom många branscher börjar nyttjande av artificiell intelligens vara en del av vardagen. Såsom Samuel Kaski konstaterade i sitt anförande tillämpas artificiell intelligens redan idag i alla branscher, men i framtiden kommer vi att vara beroende av den. Framtiden ser alltså ljus ut.

Samtidigt har statistikmyndigheternas hävdvunna roll som styrande insamlare och förvaltare av data förändrats. I allt högre grad är det också andra instanser som samlar in data, och dessa data uppfyller inte alltid de krav som statistikmyndigheterna traditionellt ställt på statistik. Var och en kan idag plocka fram den information som stöder den egna uppfattningen och som man tror är sann. Detta ökar risken för att det görs tolkningar och generaliseringar som inte får tillräckligt starkt stöd av ens den information som använts. En central fråga och utmaning är därför hur den högklassiga information som statistikmyndigheterna tar fram ska kunna konkurrera med annan tillgänglig information i framtiden.

I många av anförandena konstaterades att statistikbranschen måste kunna förändra sig i takt med den digitala revolutionen. I framtiden bör statistiken bättre identifiera sina användare och deras behov, och den ska kunna svara på dessa behov bättre än idag. Nya datakällor och teknologier bör tas i bruk och utnyttjas kreativt – och effektivare än idag – dock genom att samtidigt hålla fast vid att mätmetoderna skall vara dugliga och resultaten korrekta. Statistikbranschen måste också modigt kunna grabba tag i aktuella teman och delta i debatten. Dessutom ska den komma med olika framtidsperspektiv baserade på data och kännedom om fenomenen. Arbetssättet går från individcentrerat expertarbete allt mer i riktning teamarbete, där resultaten nås genom samarbete mellan yrkesfolk inom flera olika branscher. Proffsen inom statistik bör se sin egen roll på ett nytt sätt och därigenom finna sin plats som en del av ett större och föränderligt kunskapsekosystem.

Utmaningarna för statistikbranschen är överallt desamma. Nya möjligheter bör utnyttjas, men samtidigt bör även de saker skötas som redan länge varit kärnan i statistisk verksamhet, såsom informationens kvalitet och tillförlitlighet i alla avseenden samt individens rätt till dataskydd och trygg data. Samhällsutvecklingen nationellt och internationellt utmanar statistikbranschen på många fronter. Därför är det viktigt att de som jobbar med eller använder statistik emellanåt kommer samman för att utbyta tankar och lära av varandras erfarenheter. Sammankomster främjer samarbete, och att döma av anförandena vid konferensen tycks samarbetet redan vara livligt.

Tilastoalan haasteet ovat kaikkialla samat. Uudet mahdollisuudet pitää käyttää hyväksi, mutta samalla pitää huolehtia asioista, jotka ovat jo pitkään olleet tilastoalan ydintä, kuten tiedon kaikinpuolisesta laadusta ja luotettavuudesta sekä yksilöiden oikeuksista tietosuojaan ja -turvaan. Yhteiskunnallinen kehitys kansallisesti ja kansainvälisesti haastaa tilastoalaa monelta eri suunnalta. Siksi onkin tärkeää, että alan asiantuntijat ja tiedon hyödyntäjät kokoontuvat aika ajoin yhteen vaihtamaan ajatuksia ja oppimaan toisten kokemuksista. Yhteiset tapaamiset edistävät yhteistyötä, joka vaikuttaakin konferenssin esitysten perusteella olevan vireää.

Anförandena kan laddas ner från konferensens webbplats:  https://nsm2019.fi/