Skaran av städer som varit med om arbetet har vuxit snabbt, och just nu hör redan över 250 städer från 81 länder till nätverket. Nätverkets verksamhet och utvecklingsarbete har fått stöd av de städer som är med, men också av provinsen Ontario, Kanadas ministerium för kommuner och boende, Världsbanken, Inter-American Development Bank (IDB), Cities Alliance, Torontos universitet samt ett antal internationella företag, såsom Siemens, Cisco, Philips, GDF SUEZ och Scotiabank. Med finns också en del internationella organisationer, däribland UN-Habitat, ICLEI, UNEP och OECD.

Indikatorsamlingen Global City Indicators Facility (GCIF) består av sammanlagt 115 indikatorer, som beskriver urban utveckling utgående från 20 olika teman. Indikatorerna är uppdelade i två grupper: sådana som beskriver service i städer och sådana som beskriver livskvalitet. Stadsservicen beskrivs utgående från synvinklarna utbildning, finansiering, fritidsservice, förvaltning, energiförsörjning, kollektivtrafik, avfallshantering, vatten- och avloppsservice, brand- och räddningsväsende, hälsoservice, trygghet samt stadsplanering. Livskvaliteten i en stad beskrivs utgående från medborgardeltagande, ekonomi, bostadsförhållanden, kultur, miljöns kvalitet, social jämställdhet samt teknologi och innovationer.

En del av indikatorerna (31 st.) är så kallade kärnindikatorer, och de städer som är med förväntas producera och hålla dem uppdaterade. En del av indikatorerna (43 st.) är frivilliga såtillvida, att städerna bara uppmuntras att göra det. Dessutom består helheten av 41 ”profilindikatorer” vars syfte är att ge en grundläggande beskrivning av varje enskild stad sålunda att de övriga städerna kan finna jämförelsepunkter som intresserar dem själva.

Indikatorerna är valda för att så bra som möjligt svara på städernas informationsbehov. Även informationens tillgänglighet har varit ett viktigt urvalskriterium. Indikatorerna har beskrivits på så vis att städerna kan samla in och leverera informationen på ett så likvärdigt sätt som möjligt. Indikatorerna har ju tagits fram uttryckligen för att kunna göra jämförelser mellan städer. Med deras hjälp kan städerna följa sin egen utveckling på de områden de upplever viktiga och även jämföra sin utveckling med städer som de upplever som intressanta. Hur klarar vi oss bland de städer som utvalts för jämförelse, och vad kan vi lära oss av utvecklingen i de andra städerna? Detta är exempel på frågor som städerna kan söka svar på med hjälp av tjänsten GCIF.

Arbetet på GCIF har på kort tid blivit en trendsättare inom internationell stadsdata. Som uttryck för detta har den internationella standardiseringsorganisationen ISO godkänt en del av indikatorerna, 46 st., som internationell standard för indikatorer för urban service och livskvalitet (ISO 37120). I och med standardiseringen försöker man säkra att de utvalda indikatorerna är enhetliga och jämförelsedugliga.

Vid konferensen i Toronto offentliggjordes World Council on City Data (WCCD), en 15 städers arbetsgrupp med uppgift att testa och vidareutveckla stadsindikatorer som uppfyller standarden ISO 37120. Målet är att utöka antalet sådana indikatorer som uppfyller standarden, men också att ta fram nya stadsindikatorer för att till exempel beskriva städers förmåga att klara av olika utmaningar (ISO 37121).

Till arbetsgruppen kallades en intressant skara städer från olika delar av världen. Förutom från Helsingfors har arbetsgruppen medlemmar från Amman (Jordanien), Barcelona (Spanien), Buenos Airesi (Argentina), Dubai (Förenade Arabemiraten), Guadalajara (Mexiko), Hai Phong (Vietnam), Johannesburg (Sydafrika), London (Storbritannien), Mecka (Saudi-Arabien), Makati (Filippinerna), Minna (Nigeria), Rotterdam (Nederländerna), Toronto (Kanada) och Shanghai (Kina).

Helsingfors stads faktacentral har deltagit i GCIF:s arbete sedan år 2011. Faktacentralen har för GCIF upprätthållit information om Helsingfors och om Helsingforsregionen (14 kommuner). Genom att delta i arbetsgruppen WCCD:s arbete får vi ett ännu bättre fotfäste i arbetet för att utveckla internationellt jämförara stadsindikatorer, ett arbete som skapar nya slags möjligheter för internationella stadsjämförelser. Samtidigt får vi möjlighet att se hur de övriga städerna som är med upprätthåller och begagnar sig av stadsinformation.

Men i sista hand är syftet ändå att förbättra åtkomsten till information som beskriver utvecklingen i Helsingfors och Helsingforsregionen och att för beslutsfattare och andra som intresserar sig för hur städer och urban service utvecklas belysa regionens tillstånd och utveckling inom en internationell ram. Detta förutsätter förutom det egentliga indikatorarbetet också att vi kan locka med nya städer som är intressanta ur Helsingfors synvinkel.

Global City Indicators Facility