Kvartti 2/2013 |  20.06.2013Teemu Vass

Nyheter: Statistikseminariet studerade ungdomarnas situation

Specialforskare Reija Paananen från Institutet för hälsa och välfärd berättade om materialet i undersökningen om den nationella födelsekohorten 1987 (Kansallinen syntymäkohortti 1987). Undersökningen omfattar alla finländare som föddes 1987, ungefär 60 000 personer. Man har samlat in information om dem från fostertiden till vuxen ålder. Hälsan och välfärden i vuxen ålder bestäms utifrån ett samspel mellan gener och miljöfaktorer och syftet är att klarlägga vilka faktorer som skapar välfärd: varför får den ena problem, medan en annan som växt upp i samma förhållanden ”håller sig på det torra”.

I sammanställandet av materialet utgick forskarna från ett register över barn som fötts, som startades i Finland just år 1987. Denna data har kombinerats med uppgifter från nästan alla register som finns inom social- och hälsovårdssektorn i Finland. Källor som använts är bland annat THL, FPA, befolkningsregistercentralen, Statistikcentralen och Försvarsmakten. Med finns även uppgifter om brottslighet och Utbildningsstyrelsens data om den gemensamma ansökningen. Också andra forskare kan utnyttjamaterialet i forskningssyfte.

Enligt materialet har de flesta i åldersklassen ett bra liv, men en betydlig andel har behövt stöd på vägen till vuxen ålder. En av fyra i ålderklassen har tagit hjälp av utkomststöd och över en femtedel har fått psykiatrisk specialiserad sjukvård eller använt läkemedel för psykisk hälsa. En femtedel av åldersklassen saknade examen efter grundskolenivån fem år efter att de gått ut grundskolan.

Hos ungdomar som inte har en högre examen är frekvensen för utkomststöd, psykiatrisk specialiserad sjukvård och brottsdomar klart högre. Föräldrarnas problem syns ofta som illamående hos barn. Över 90 procent av de barn som omhändertagits eller placerats för vård utom hemmet har fått utkomststöd i vuxen ålder. 80 procent av föräldrarna till barn med beteendestörningar har fått utkomststöd. Många problem är vanligare hos de barn vars föräldrar inte har en examen efter grundskolan.  

Ungdomarnas utvecklingsstigar är dock enligt Paananen inte förutbestämda, utan utslagning och att klara sig är summan av flera faktorer. När problemen trasslar ihop sig räcker det inte med åtgärder som berör individen. Familjernas välfärd betyder barns välfärd och föräldrarnas problem kan synas hos barnen först flera år senare. Vad gäller välfärden spelar utbildningen en central roll, konstaterade Paananen.

I vilket europeiskt land är de unga värst ute?

Överaktuar Liisa Larja från Statistikcentralen bedömde i sitt inlägg mätare för ungdomsarbetslösheten och deras förhållande till verkligheten bakom statistiken. Enligt Larja har medier ibland tolkat begreppet arbetslöshetsgrad fel. Till exempel påstod Helsingin Sanomat i början av året att ”över hälften av ungdomarna under 25 år i Grekland och Spanien är redan arbetslösa”.

Arbetslöshetsgraden räknas dock som andel av arbetskraften, inte av åldersklassen. I den ingår sysselsatta och arbetslösa, men inte till exempel studerande. Ungdomsarbetslösheten är alltså ingen bra indikator för att beskriva utslagningen av de unga, eftersom den inte beaktar denna stora skara ungdomar som befinner sig utanför arbetskraften. Ett alternativt begrepp är ”NEET” (not in employment, education or training), som alltså avser ungdomar som varken arbetar, avlägger en examen eller gör en praktik.

Larja funderade om just NEET-ungdomarna är de omtalade utslagna unga. Om NEET-ungdomar har det sagts att de "har försvunnit" från statistiken, men inte heller detta är sant: man kan få till och med mycket information om dem genom att kombinera olika statistiska data. Allt som allt är det svårt att definiera utslagning och enligt Larja räcker inte begreppet NEET till för att göra det. Genom att ta med indikatorer för illamående ur THL:s och FPA:s forskningsmaterial kommer man redan närmare.

Larja avslutade sitt föredrag med att dryfta hur ungdomarnas situation i olika EU-länder ser ut utgående från statistiken. I sin helhet ligger arbetslöshetsgraden hos unga i Finland rätt nära medelvärdet för EU-27, men antalet NEET-ungdomar är hos oss relativt sett lägre. Likaså är andelen sådana NEET-ungdomar som i EU-arbetskraftsundersökningen definierat sig som arbetslösa mindre i Finland. Finland har dessutom minst långtidsarbetslösa ungdomar av EU:s medlemländer.

NEET-ungdomarna i Helsingfors är en mångformig grupp

Faktacentralens forskare Elise Haapamäki studerade Helsingforsungdomar i åldrarna 18–20 år som utkomststödtagare. Granskningen baserade sig på Helsingfors stads socialverks så kallade profileringsmaterial för utkomststöd för åren 2006–2011. En viktig iakttagelse var att inte bara antalet ungdomar som fick utkomststöd hade ökat, utan även perioden då man fick utkomststöd hade blivit längre.

45 procent av de 18–19-åriga ungdomar som fick utkomststöd år 2011 har tidigare, under åren 2006–2010, bott i hushåll som fått utkomststöd.  Denna typ av tidigare kontakt med utkomststödet verkar ha inverkan både på hur länge man får utkomststöd och på stödtagarens profil.

Projektforskare Seija Saari strävade efter att i sitt föredrag skissa fram en bredare bild av de unga som omfattas av ungdomsgarantin (med andra ord 15–29-åringar) i Helsingfors: vem är de och vad gör de enligt statistiken? Enligt Saari var år 2011 majoriteten (58 %) av denna grupp på cirka 135 000 sysselsatta och de flesta av de övriga studerande. Fyra procent av hela gruppen var arbetslösa.

De så kallade NEET-ungdomarna – de som är utanför arbetslivet, utbildningar och praktik – är i Helsingfors en tämligen mångformig grupp. Dessa ungdomar kan till exempel vara hemma med barn, förbereda sig för antagningsprov, resa eller volontärjobba. Enligt Saari finns det i denna grupp ett stort antal ungdomar med ett annat modersmål än finska eller svenska. Ungdomarna med andra modersmål är också överrepresenterade bland de Helsingforsungdomar som enbart har grundskoleexamen. Saari konstaterade dock att 18–24-åringar har relativt goda chanser att hitta sysselsättning i Helsingfors även med en utbildning på grundnivå.

Forskare Vesa Keskinen berättade om undersökningen Ungdomar i Helsingfors 2011 som slutfördes i fjol. Undersökningen baserade sig på en enkät som gjorts med 1 433 Helsingforsbor i åldrarna 11–19 år. Resultaten visar dels på någon slags ökning i aktiviteten och förbättring av förutsättningarna, dels på att oron och bekymren om framtiden har ökat.  Undersökningen genomfördes av Helsingfors stads faktacentral, utbildningsverk och ungdomscentral och den finns att läsa på faktacentralens webbplats på adressen www.hel.fi/tietokeskus.    

Kommentera

I tidskriften: