• Kuva: Mauri Tahvonen, Helsingin kaupunki.

Stora skillnader skolor och områden emellan i hur barn deltar i konstfostringsprojekt

Lågstadieeleverna deltar aktivt i de projekt för konstfostran som konstinstitutionerna inom Helsingfors stadskoncern ordnar. I nio av tio grundskolor hade åtminstone en klass deltagit i ett konstfostringsprojekt under den tid som föreliggande artikel granskar. Men det finns stor variation mellan och inom olika delar av staden och mellan skolor i hur aktivt man deltog.

Konstinrättningarna inom Helsingfors stadskoncern ordnar projekt för konstfostran för grundskolorna, och skolklasser kan delta i kurser som leds av yrkeskonstnärer eller i museipedagogiska innehåll under skoldagen. Sådan verksamhet ordnas av Helsingfors Festspel, stadsmuseet, Helsingfors stadsorkester, Helsingfors stadsteater, Helsingfors konstmuseum HAM samt stadens kulturcentra.

Inom konstfostringsprojekten, som alltså riktar sig till skolorna, får eleverna möjlighet att bekanta sig med olika former av kultur och konst – gratis och utan att förbinda sig långvarigare. Genom samarbete mellan skolor och konstinrättningar har man velat göra det möjligt att bli bekant med konsten även för sådana barn som inte annars på fritiden skulle syssla med konst eller besöka konstinrättningar.

Helsingforsiska grundskolors deltagande i konstfostringsprojekten år 2015

År 2015 hade stadens konstinrättningars konstfostringsprojekt sammanlagt cirka 19 000 deltagare. Samma elev kan ha deltagit i flera olika konstfostringsprojekt under ett läsår, så siffran anger inte hur många elever som sammanlagt deltagit i projekten.

Största delen av projekten är riktade till lågstadieelever, vilket också märks på deltagarstatistiken: 85 procent av de elever som deltagit gick i lågstadiet, och bara 15 procent i högstadiet.

Vid omkring 87 procent av grundskolorna deltog åtminstone en klass i något av de projekt för konstfostran som stadens konstinrättningar ordnade år 2015. De skolor som inte deltog i projekten var i huvudsak privata skolor eller specialskolor.

Det framkom klara skillnader i deltagandet mellan stadens olika distrikt. För alla de 34 distrikten i Helsingfors fastslogs ett indexvärde för skolornas lokala aktivitetsgrad. Det anger hur stor del av distriktets skolors elever som deltog i projekten (Figur 1).

Medeltalet för hela staden i indexet för lokalt deltagande i konstinrättningarnas konstfostringsprojekt var 0,41. De aktivaste distrikten låg för det mesta i innerstaden och i de nordöstra och norra delarna av ytterstaden. Högsta indexvärdet fick distrikten Estnäs (0,89), Malm (0,86) och Bortre Tölö (0,82). Mindre aktiva områden fanns det i synnerhet i västra och sydöstra Helsingfors, liksom också i hela Östra stordistriktet. I distriktet Munksnäs i västra Helsingfors var indexvärdet för skolornas aktivitetsgrad 0,12 och i Haga var det 0,23. Vid grundskolan i distriktet Böle deltog ingen klass alls i något av konstinrättningarnas projekt för konstfostran.

Det framkom stora skillnader i deltagande mellan dels olika skolor, dels olika distrikt och olika delar av distrikten. Vid vissa skolor deltog flera klasser i konstinrättningarnas projekt, vid andra bara en klass i ett enda projekt. Därför är det viktigt att undersöka skillnaderna i deltagande inte bara distrikten emellan utan också inom distrikten mellan olika skolor.

För varje skola fastställdes ett indexvärde för hur aktivt skolan deltog genom att räkna ut hur stor del av eleverna som deltog i projekten (Figur 2). Medeltalet för indexvärdena för de olika skolornasdeltagande i konstinrättningarnas konstfostranprojekt var 0,44. Det anger alltså medeltalet för alla stadens skolor.

Skillnaderna i aktivitetsgrad skolor emellan inom distrikten beskrivs till exempel av läget i Malms distrikt. Indexvärdena för grundskolorna i distriktet varierar mellan 0,25 och 3,51. Vissa skolor i Malm hade bland de lägsta indexvärdena i hela staden, vissa hade bland de högsta.

Även distrikten emellan kan man skönja skillnader i hur aktivt skolorna deltog i projekten. Till exempel i distriktet Bortre Tölö varierade indexvärdet för skolornas aktivitetsgrad mellan 0,53 och 0,96 – samtliga ovanför stadens medeltal. På motsvarande sätt låg indexvärdet för aktivitetsgraden under stadsmedeltalet i samtliga skolor i många distrikt. Detta gällde för distrikten Drumsö, Munksnäs, Sockenbacka och Botby.

Syfte: att nå en större del av skolbarnen i Helsingfors

Ett av syftena i strategiprogrammet för Helsingfors stad 2013-2016 är att göra det lättare för skolelever att ta del av stadens kulturservice (Helsingfors stad 2013.)

Såsom ovan beskrivits förekommer det enligt de rön vi nu analyserat stora skillnader skolor emellan i deltagandeaktiviteten. Stadens grundskolor deltar lite aktivare i de projekt för konstfostran som stadens konstinrättningar ordnar, i och med att det bland de skolor som inte deltog finns särskilt många privata eller specialskolor. Med tanke på jämlikheten elever emellan i nyttjandet av stadens kulturservice vore det viktigt att få de mindre aktiva skolorna att delta mera än de nu gör i konstfostringsprojekten för skolorna.

Inte mindre än 85 procent av de elever som deltog i konstfostringsprojekten gick i lågstadiet. I framtiden finns det säkert anledning att överväga huruvida konstfostringsprojekten behöver nå ut till flera elever än idag, eller om den nuvarande deltagarstrukturen, där lågstadieeleverna dominerar, räcker till.

Det förelåg stora skillnader i skolornas aktivitetsgrad på distriktsnivå. Skillnaderna inom distrikten mellan olika skolor är intressanta om man jämför dem med lokala skillnader i hur elever deltar i grundläggande konstutbildning på fritiden (Räisänen & Sariola 2016). I Helsingfors finns det fem distrikt, nämligen Kårböle, Mellungsby, Böle, Botby och Nordsjö, som ligger inom passivaste tredjedelen beträffande både deltagaraktivitet i konstinrättningarnas konstfostran och idkande av grundläggande konstundervisning.

I dessa fem distrikt är också utbudet av grundläggande konstundervisning mindre än i övriga Helsingfors. Samarbetet mellan skolor och konstinrättningar har alltså stor betydelse för barnen i dessa områden och deras möjligheter att bekanta sig med konst. Därför borde man rikta särskild uppmärksamhet på dessa fem områden och försöka höja skolornas aktivitetsgrad i dem – helt enkelt därför att konstfostringsprojekt på skolornas försorg ofta kan vara enda beröringspunkten med konst och kultur för barnen i dessa områden.

Enligt Helsingfors stads revisionsnämnds årsrapport för år 2016 är avgifterna för kollektivtrafiken fortfarande en stötesten för jämlikt deltagande bland skolor emellan i kultur- och konstevenemang, i och med att skolornas anslag inte alltid gör det möjligt att täcka elevernas resekostnader. Rönen av vår analys ser ut att delvis bestyrka revisionsnämndens uppfattning. I synnerhet i Södra resp. Mellersta stordistriktet deltar skolorna i regel betydligt aktivare än i Västra resp. Östra stordistriktet, därifrån det är längre väg till de ställen där konstfostringsprojekten går av stapeln. Samtidigt bör noteras att det inom distrikten kan finnas stora skillnader i hur aktivt olika skolor deltar. Vid vissa skolor deltar flera klasser i många projekt, vid andra färre. För att få klarhet i hur mycket kollektivtrafikens tariffer inverkar på skolornas deltagande i konstfostringsprojekt borde orsakerna till att man inte deltar utredas närmare.

Petteri Räisänen verkar som projektplanerare vid Helsingfors stads kultur- och fritidssektor (kulturservicehelheten, tel. +358 9 310 79564, petteri.j.raisanen@hel.fi.)

Litteratur:

Helsingin kaupunki [Helsingfors stad], tarkastuslautakunta (2017) Kulttuuristrategian hyvinvointitavoitteiden toteutuminen. Helsingin kaupungin arviointikertomus 2016. Luettavissa: http://www.arviointikertomus.fi/artikkelit/2016/kulttuuristrategian-hyvinvointitavoitteiden-toteutuminen

Helsingin kaupunki [Helsingfors stad]. Strategiaohjelma 2013-2016 (2013). Luettavissa: https://www.hel.fi/static/taske/julkaisut/2013/Strategiaohjelma_2013-2016_Kh_250313.pdf

Räisänen, Petteri & Sariola, Reetta (2016) Taiteen perusopetukseen osallistuminen Helsingissä. Helsingin tietokeskus, Kvartti 3/2016.

Kommentera

I tidskriften: