• Foto: Helsingfors stads materialbank / Paul Williams.

Undersökningen Hälsa och välfärd för invånarna stöder följandet av helsingforsbornas hälsa

Undersökningen Hälsa och välfärd för invånarna ATH (Alueellinen terveys- ja hyvinvointitutkimus) gjord av Institutet för hälsa och välfärd THL ger– som ett tillägg till registerbaserad information – kommunerna kunskap om invånarnas upplevda välfärd och hälsa, levnadsvanor och andra välfärds- och hälsofaktorer. Det finns uppgifter även skilt om Helsingfors, och det vore nu skäl att ta vara på dem för att utveckla följandet av stadsbornas välfärd. Föreliggande artikel lyfter på basis av ATH-enkäten fram en del fakta om helsingforsbornas välfärd, och dryftar möjligheterna att göra nytta av dem

Att följa kommuninvånarnas välfärd har blivit en viktig del av kommunens uppgifter. Bland annat i Hälso- och sjukvårdslagen slås det fast att kommunen har i uppgift att främja hälsa och välfärd. Enligt lagen skall en kommun bevaka kommuninvånarnas hälsa och välfärd och de faktorer som påverkar dessa inom varje befolkningsgrupp och observera effekterna av de åtgärder inom den kommunala servicen som sätts in för att svara mot kommuninvånarnas välfärdsbehov” (Hälso- och sjukvårdslagen). Även den socialvårdslag som trädde i kraft i år slår fast att de kommunala myndigheterna under samarbete skall följa och främja välfärden bland såväl personer som behöver särskilt stöd som barn och unga, och därutöver avhjälpa missförhållanden och förebygga att sådana uppstår (Socialvårdslagen). Liknande förpliktelser finns även i andra lagar, såsom Ungdomslagen. Vi kan anta att förpliktelsen att följa befolkningens välfärd förblir på kommunernas ansvar även efter att man genomfört den kommande reformen av social- och hälsovårdens servicestrukturer.

Trots att det i Finland internationellt sett finns mycket täckande register kan dessa ändå inte ge svar på allt. I synnerhet registerfakta om välfärd berättar mera om icke-välmående och hur service och förmåner nyttjas än om egentlig välfärd. Registren ger svar på hur många äldre som bor ensamma, men inte på en hur stor andel av dem som känner sig ensamma. Registren ger data om hur många personer det bor i sådana hushåll som klassas som låginkomsthushåll eller som måst ty sig till utkomststödet, men detta säger inte nödvändigtvis något om hur många som varit tvungna att ge avkall på kosten på grund av penningbrist. På samma sätt beskriver registerdata om hälsa snarare sjukligheten.

Därför behövs det som stöd för den kunskap registren ger oss även kunskap om hur folk upplever sin välfärd och hälsa, om levnadsvanor och andra faktorer som påverkar hälsan och välfärden. Till exempel levnadsvanorna anses ha en stor betydelse för förebyggandet av folksjukdomar och uppkomsten av socioekonomiska hälsoskillnader. Registren ger svar på hur många som lider av våra folksjukdomar, men vi kommer inte åt de faktorer som inverkar på dem. Som exempel förmår registren inte svara på vilka befolkningsgrupper som löper största risken för missbruk av alkohol eller för rökning, och på vilka grupper man främst borde rikta in förebyggande hälsoarbete.

Det är denna uppenbara kunskapslucka som Institutet för hälsa och välfärd THL:s ATH-enkät vill reagera på. Syftet med denna undersökning om invånarnas hälsa och välfärd på lokalt plan är att stöda kommunerna med att planera och bedöma servicen. ATH-enkätenen samlar befolkningsgruppsvis in just sådana uppgifter om centrala fenomen kring befolkningens hälsa och välfärd som registren inte innehåller. Enkäten kom igång år 2010 i några pilotområden och blev år 2012 en riksomfattande fortlöpande undersökning. Åren 2013-2015 har ATH samlat in uppgifter av sammanlagt över 90 000 finländare som fyllt 20 år, varav nästan 10 000 var helsingforsbor. Rönen från ATH står till allmänhetens förfogande via den interaktiva webbtjänsten www.thl.fi/ath.

* * * * * * * *

Vad förtäljer ATH – enkäten om invånarnas hälsa och välfärd – om upplevd välfärd och levnadsvanor bland helsingforsbor? Vi vet ju redan tack vare registren att helsingforsbornas hälsotillstånd är bättre än finländarnas i medeltal. I Helsingfors är man mera sällan sjuk och använder mindre mediciner än gemene finländare. I invalidpension (dvs. förtidspension) går man mera sällan än medelfinländaren (bl.a. Helsingfors stads faktacentral 2015).

Denna kunskap får stöd även av rönen från ATH. Av de finländare (20 år gamla eller äldre) som år 2015 besvarat enkäten upplevde 32 procent i Helsingfors, 38 procent i hela landet sin hälsa som medelgod eller sämre. Som väntat upplevde de gamla, över 75 åringarna, i Helsingfors ofta sin hälsa som sämre än de yngre åldersgrupperna, men även utbildningsnivån ser ut att ha samband med den upplevda hälsan. Bland dem i Helsingfors som hade låg utbildning upplevde 40 procent att deras hälsa var högst medelgod, mot 27 procent bland dem som hade högskoleutbildning. Dessutom bör vi lägga märke till att 29 procent av alla vuxna helsingforsbor som besvarat enkäten och var tredje helsingforsbo i åldern 20-54 år hade haft depressionssymptom under minst två veckor i sträck under det senaste året. I landet som helhet hade var fjärde svarare haft depressionssymptom.

På basis av registren känner vi också till att – trots att helsingforsbornas hälsotillstånd är bättre än genomsnittet – dödligheten bland dem är lite högre och livslängsförväntningen lite lägre än bland finländare i gemen (Mäki 2015a). En delorsak till den högre dödligheten i Helsingfors är de alkoholrelaterade dödsorsakerna (Mäki 2015b). Och även i ATH framstår alkoholen som ett problem för Helsingfors. Trots att levnadsvanorna i övrigt bland vuxna är bättre i Helsingfors än i landet överlag är alkoholmissbruk och fylleinriktat drickande klart vanligare i Helsingfors. Var tredje 20 år gammal eller äldre i Helsingfors drack för mycket alkohol. Utbildningsnivån och könet hade stort samband med överstor alkoholkonsumtion: bland män med låg utbildning drack 45 procent, bland kvinnor med hög utbildning 23 procent för mycket alkohol.

Med undantag av alkoholvanorna är de vuxnas levnadsvanor enligt ATH-enkäten hälsosammare i Helsingfors än i landet som helhet. Helsingforsborna röker mindre och idkar oftare motion. Helsingforsborna är också mera sällan feta och äter oftare tillräckligt med grönsaker och frukter. Men både i Helsingfors och i landet som helhet finns det stora skillnader i levnadsvanor olika befolkningsgrupper emellan beroende på utbildningsbakgrund, kön och ålder. Som exempel röker var femte lågutbildad man i Helsingfors dagligen, mot 6 procent av de högutbildade kvinnorna. Av de lågutbildade männen åt 41 procent knappt med färska grönsaker och frukter och 27 procent idkade ingen motion alls på fritiden. Av de högt utbildade kvinnorna åt 11 procent knappt med grönsaker och frukter och 12 procent idkade ingen motion.

Syftet med Hälso- och sjukvårdslagen är bland annat att främja och upprätthålla befolkningens hälsa, välfärd, arbets- och funktionsförmåga samt social trygghet, och att minska skillnader i hälsa befolkningsgrupper emellan (Hälso- och sjukvårdslagen). Som grund för detta behövs färsk information om befolkningsgruppernas välfärd och hälsotillstånd och faktorer som påverkar dessa. Dessutom behöver vi komma djupare in på fenomenen än bara till medeltalen. I synnerhet i Helsingfors, med 621 000 invånare, ger medeltalen inte alltid en trogen bild av fenomenen, utan suddar ofta ut skillnaderna folkgrupper emellan.

I Helsingforsregionen har det skett social och etnisk differentiering bostadsområden emellan (Vilkama et al. 2014). Skillnaderna gäller också hälsa och välfärd. Till exempel i statistiken om sjuklighet och förväntad livslängd finns det stora lokala skillnader i Helsingfors (Helsingfors stads faktacentral 2015, Mäki 2015a). Därför vore det viktigt att utröna om det också finns lokala skillnader i upplevd välfärd, hälsovanor och levnadsvanor inom Helsingfors, och vilka faktorer det är som påverkar eventuella skillnader i välfärd.

Nästan 10 000 vuxna i Helsingfors har åren 2013-2015 svarat på ATH, enkäten om invånarnas hälsa och välfärd, och därmed blir det möjligt att precisera den lokala bilden. I detta utgångsläge har Helsingfors stads faktacentral valt att göra nytta av rönen från ATH-enkäten och analysera helsingforsbornas hälsa och välfärd bland annat inom olika befolkningsgrupper och på noggrannare lokal nivå. Tanken är att en begränsad basrapport om rönen för Helsingfors ska komma ut någon gång i början av år 2016. I snar framtid utlovas också åtminstone en analys som utgår från ensamboendes, singlars, synvinkel.

De rapporterade rönen från ATH-enkäten kan studeras enligt tema på den interaktiva webbtjänsten www.terveytemme.fi/ath

Elise Haapamäki verkar som forskare vid Helsingfors stads faktacentral.

Källor:

Helsingin kaupungin tietokeskus (2015): Sairastavuus ja kansantauti-indeksit Helsingissä ja peruspiireittäin 2013. Tilastoja 2015:18. Helsingin kaupungin tietokeskus. http://www.hel.fi/hel2/tietokeskus/julkaisut/pdf/15_05_25_Tilastoja_18_Haapamaki.pdf

Kaikkonen R, Murto J, Pentala O, Koskela T, Virtala E, Härkänen T, Koskenniemi T, Ahonen J, Vartiainen E & Koskinen S. Alueellisen terveys- ja hyvinvointitutkimuksen perustulokset 2010–2015. Verkkojulkaisu: www.thl.fi/ath

Mäki N (2015a): Elinajanodotteen kehitys Helsingissä alueittain 1996–2014. Kvarttti 2015:2. Helsingin kaupungin tietokeskus.  http://www.kvartti.fi/fi/artikkelit/elinajanodotteen-kehitys-helsingissa-alueittain-1996-2014

Mäki N (2015b): Kuolleisuus Helsingissä ja muualla Suomessa. Julkaisematon käsikirjoitus.

Sosiaalihuoltolaki, Finlex http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2014/20141301

Terveydenhuoltolaki, Finlex https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2010/20101326#L2

Vilkama K, Lönnqvist H, Väliniemi-Laurson J, Tuominen M (2014) Erilaistuva pääkaupunkiseutu. Sosioekonomiset erot alueittain 2002-2012. Tutkimuksia 2014:1. Helsingin kaupungin tietokeskus. http://www.hel.fi/hel2/helsinginseutu/liitteet/PKS_erilaistuva_seutu_tieke.pdf

Kommentera

I tidskriften: