• Figur 1. Kvarnbäckens distrikt samt den områdesindelning artikeln utgår från.

Kvartti 3/2019 |  04.10.2019Tuomas Tavi

Utbildnings- och inkomstnivån i Kvarnbäcken på 2000-talet – positiv men ojämn utveckling

Utbildnings- och inkomstnivån bland invånarna i Kvarnbäcken har under 2000-talet stigit i förhållande till både Helsingfors som helhet och andra stadsdelar i östra Helsingfors. Under dessa år har Kvarnbäcken vuxit och varit föremål för aktiv stadsutveckling. Distriktet kan grovt sett indelas i dels den höghusdel som byggdes i huvudsak på 1960-talet, dels en omgivande småhuszon, som bägge utvecklats genom nytt bostadsbyggande och koncentrering under 2000-talet. Föreliggande artikel synar hur en förändring i inkomst- och utbildningsnivån syns i olika delar av Kvarnbäcken. Syftet är att utöka förståelsen av huruvida förändringarna förklaras enbart av kompletteringsbyggandet eller om även det gamla bostadsbeståndet utvecklats fördelaktigt.

Inledning

I många av höghusförorterna från 1960- och -70-talet i Helsingfors sjönk – efter den ekonomiska depressionen i början av 1990-talet – den allmänna utbildnings- och inkomstnivån klart ända in på 2010-talet jämfört med hela Helsingforsregionen (Stjernberg 2017, 101). Men det finns skillnader, till och med stora, förorter emellan i detta avseende, och höghusområdet i Kvarnbäcken kan anses höra till de grannskap där till exempel utbildnings- och inkomstnivån förr varit klart lägre än medeltalet i Helsingfors. Som en motåtgärd mot oönskad utveckling har Helsingfors stad allt sedan medlet av 1990-talet haft Kvarnbäcken som ett av objekten i sitt förortsutvecklande. Kvarnbäcken var ett av områdena inom Förortsprojektet vid Helsingfors stad, som verkade åren 1996–2017, och inom de EU-bottnade programmen Urban I (1997-2000) och Urban II (2001-2006), vars syfte var att utveckla områden som ansågs ha stagnerat efter 1990-talsdepressionen (Korhonen-Wälmä, et al. 2008; 76, Pulkkinen & Idström 2017, 41; Nupponen et al. 2008).

Förutom detta förortsinriktade utvecklande har Kvarnbäcken under 2000-talet varit en del av områdesbyggprojekten i ett växande Helsingfors, vilket kan anses ha kopplat upp Kvarnbäcken även på en mera omfattande urbanisering och därtill hörande investeringar i Helsingfors. Till de betydande utvecklingsåtgärderna de senaste åren hör moderniseringen av det gamla köpcentret, därtill anknytande kompletteringsbyggande i centrala Kvarnbäcken, yrkeshögskolan Metropolias campus för 6000 studerande nära metrostationen, samt det nya småhusområdet Trä-Kvarnbäcken i områdets södra del.

Mätt med olika socioekonomiska mått har Kvarnbäcken utvecklats positivt de senaste åren. Som exempel har befolkningens utbildnings- och inkomstnivå stigit under hela 2010-talet, i synnerhet jämfört med en del andra områden i östra Helsingfors (Pulkkinen & Idström 2017, 55). Åren 2015–2018 sjönk arbetslöshetsgraden i Kvarnbäcken näst mest i hela staden, och kring år 2010 sjönk den under medeltalet för hela Östra stordistriktet (Salorinne 2019, 5). Även bostadsprisutvecklingen, i synnerhet för bostäder från 1960-talet, har varit snabb jämfört med motsvarande områden (Miettinen 2018).

Denna artikel gör en analys av stegringen i utbildnings- och inkomstnivån inom distriktet Kvarnbäcken under 2000-talet. Kvarnbäckens distrikt består av olika höghus- och småhusområden, vars dynamik sinsemellan styr vartåt hela området är på väg. Artikeln försöker mer ingående beskriva vilka mindre lokala förändringar utvecklingstrenden i Kvarnbäcken kan tänkas bero på. En statistisk klassificering på distriktsnivå gömmer ju alltid en mångfald som det vore viktigt att identifiera till exempel då man fattar beslut om urbant utvecklande. Utöver den interna granskningen är det intressant att jämföra Kvarnbäckens höghuszon med den till ålder och struktur likartade höghuszonen i Gårdsbacka. Jämförelsen ger en uppfattning om hur höghuszonen utvecklats i förhållande till ett närbeläget liknande område där fullt liknande utvecklingsåtgärder inte vidtagits.

Analysens upplägg – skillnader mellan småhus- respektive höghuszonen

Till sitt byggnadsbestånd kan Kvarnbäcken i grovt uppdelas i två delar: ett i huvudsak på 1960-talet byggt höghusområde invid vilket metrostationen byggts, samt en småhuszon söder och väster om höghusområdet (Figur 1). Statistikmässigt är småhuszonen uppdelad i småområdena 2,3,4 och 5. Höghuszonen består av småområdena 6,7 och 8. Husen i höghuszonen är i huvudsak byggda på 1960-talet. Ett visst kompletteringsbyggande förekom i området under 1970- och 80-talet. Under 2000-talet har man genom kompletteringsbyggande komprimerat i synnerhet zonen kring metrostationen, där köpcentret moderniserats. Nya bostadshus har det byggts också i höghuszonens södra del. Kvarnbäckens omfattande småhuszon har byggts steg för steg börjande i Mjölnardalen på 1950-talet och senast genom det stora nya Trä-Kvarnbäcken.

Genom att se på till exempel förändringar i folkmängden kan vi få en uppfattning om områdenas utveckling och särdrag. Åren 2001–2017 växte höghuszonens folkmängd med 19 procent, till 8 400, medan småhusområdets samtidigt växte med hela 71 procent, till 3 900.  Folkökningen under 2010-talet har varit en följd av det livliga byggandet, som också kan anses vara en förklarande faktor bakom förändringen i utbildnings- och inkomstnivån, som vi tar en titt på härnäst.

Förändring i utbildningsnivån i Kvarnbäcken

Man får anse att utbildningsnivån i Kvarnbäcken som helhet steg under perioden 2001–2017, en trend som gällt också för hela Helsingfors. Men om vi ser på Kvarnbäcken internt märker vi att det finns klara skillnader i utbildningsnivå mellan höghus- respektive småhuszonen, med högre utbildningsnivå i småhuszonen, en nivå som är närmare utbildningsnivån i hela Helsingfors.

Andelen invånare med enbart grundläggande utbildning har minskat i hela Helsingfors och i Kvarnbäcken

En allmän uppgång i utbildningsnivån är klart skönjbar i Helsingfors. Åren 2001–2017 minskade andelen personer med enbart grundskole- eller motsvarande utbildning inom arbetskraften med 7,6 procentenheter. I Kvarnbäcken är andelen invånare med enbart grundläggande utbildning klart större än stadsmedeltalet, men minskningen har gått snabbare än i hela staden, 11,6 procentenheter under tiden 2001–2017. Någon större skillnad i detta avseende kan inte skönjas mellan höghus- respektive smånuszonen i Kvarnbäcken. Tvärtom har andelen minskat lika mycket i bägge zonerna, med 10,6 procentenheter (Figur 2).

Figur 2. Andel (%) personer med enbart grundläggande utbildning inom arbetskraften.

Att lägga märke till är att en jämförelse mellan höghuszonen i Kvarnbäcken och de närliggande höghusområdena Gårdsbacka och Mellungsby visar att minskningen i andelen invånare med enbart grundläggande utbildning har varit klart större i Kvarnbäcken. År 2017 var andelen invånare med enbart grundläggande utbildning 7,5 procentenheter mindre i Kvarnbäckens höghuszon än i höghuszonen i Gårdsbacka, efter att ha varit lika stor år 2001. År 2013 hade andelen invånare med enbart grundläggande utbildning redan blivit mindre i Kvarnbäckens höghuszon än i Mellungsby distrikt, där andelen varit 4,1 procentenheter mindre år 2001. Mot bakgrund av detta kan vi inte se minskningen i andelen enbart grundnivåutbildade i hela Kvarnbäcken som en följd bara av den starka folkökningen i småhuszonen, eftersom höghuszonen själv till utbildningsnivån kommit ifatt de jämförda områdena.

Andelen invånare med utbildning på mellannivå går åt skilda håll i zonerna i Kvarnbäcken

Åren 2007-2017 minskade andelen invånare som avlagt examen på mellannivån – sekundärstadiet – i Helsingfors som helhet med tre procentenheter, vilket parat med minskningen i andelen enbart grundnivåutbildade vittnar om att det blivit vanligare att ha ännu högre utbildning. I Kvarnbäcken växte visserligen andelen mellanstadieutbildade ännu åren 2001–2014 (med 4,7 procentenheter) men den slutade sedan växa, åtminstone tillfälligt (Figur 3).

Figur 3. Andel (%) personer med utbildning på högst mellannivå inom arbetskraften.

I motsats till då det gällde andelen enbart grundnivåutbildade har höghus- respektive småhuszonen i Kvarnbäcken börjat gå åt skilda håll då det gäller andelen mellannivåutbildade. År 2001 var andelen invånare med examen på mellannivå bara två procentenheter mindre i småhuszonen än i höghuszonen, men år 2017 hade skillnaden vuxit till 12,1 procentenheter. I småhuszonen har andelen mellannivåutbildade minskat, medan den vuxit i höghuszonen. Trots att trenderna går åt skilda håll handlar det i bägge fallen om att den allmänna utbildningsnivån stigit. I höghuszonen beror detta på att andelen enbart grundnivåutbildade minskat, och i småhuszonen på att andelen högt utbildade vuxit.

Om vi granskar trenden i andelen mellannivåutbildade i dels höghuszonen i Kvarnbäcken, dels de andra jämförda höghusområdena i östra Helsingfors, ser vi att utgångsnivån var betydligt lägre i Kvarnbäcken. Men åren 2001–2017 utjämnades sedan skillnaden – 5,5 procentenheter – gentemot höghuszonen i Gårdsbacka, likaså gentemot Mellungsby distrikt. Anmärkningsvärt i den ökning som skedde i höghuszonen i Kvarnbäcken var att den mätt i procentenheter var mer än dubbelt så stor som i de jämförda områdena. Att andelen mellannivåutbildade vuxit så snabbt har varit möjligt tack vare den låga utgångsnivån, vilken i sin tur torde förklaras av att Kvarnbäcken tidigare hade en äldre åldersstruktur (Pulkkinen & Idström 2017, 26).

Högskoleutbildning ökar olika snabbt i höghus- respektive småhuszonen

I Kvarnbäcken som helhet växte andelen invånare med högskoleutbildning åren 2001–2017 med 7,6 procentenheter, alltså lite mindre än medeltalet i Helsingfors (9,3 procentenheter). Ändå var ökningen större än i de jämförda områdena i östra Helsingfors (se även Pulkkinen & Idström 2017, 37).
Om vi ser på utvecklingen inom Kvarnbäcken märker vi att förändringen inte varit lika jämn i andelen högskoleutbildade som i andelen enbart grundnivåutbildade. Andelen högutbildade i Kvarnbäcken har vuxit klart mera i småhuszonen än i höghuszonen, trots att den redan i utgångsläget var större i småhuszonen (Figur 4). Under perioden 2001–2017 växte andelen högutbildade i Kvarnbäcken med 12,9 procentenheter i småhuszonen och 2,8 procentenheter i höghuszonen. Även här torde förändringen förklaras av det stora antalet nya bostäder, som kraftigast byggdes i småhuszonen, och av att deras invånare som helhet haft högre utbildning.

Figur 4. Andel (%) personer med utbildning på högskolenivå inom arbetskraften.

Trots att andelen invånare med utbildning på högskolenivå varit mindre i höghus- än småhuszonen i Kvarnbäcken, blev andelen är 2010 större i höghuszonen än den var i Mellungsby distrikt. Likaså har hela Gårdsbacka och höghuszonen i Gårdsbacka sackat efter Kvarnbäckens höghuszon i andelen högt utbildade. Höghuszonen i Kvarnbäcken har alltså höjt sin profil gentemot grannstadsdelarna österut, men internt inom Kvarnbäcken har den differentierats något från småhuszonen, där andelen högt utbildade blivit till och med större än i Helsingfors i medeltal.

Den grova indelningen i dels en småhus-, dels en höghuszon visar inte i detalj den lokala utvecklingen. I vardera zonen har det funnits betydande stadsutvecklingsobjekt, men det finns också sådana småområden där byggnadsbeståndet inte förändrats nämnvärt. Ett sådant är till exempel den norra, ägarbostadsdominerade, delen av höghuszonen, som är det enda av de tre höghussmåområdena där andelen högutbildade växte åren 2012–2017 – trots att inget nämnvärt byggande skedde.

År 2017 utgjorde folkmängden i det på 2010-talet byggda Trä-Kvarnbäcken nästan en tredjedel av småhuszonens invånare, så Trä-Kvarnbäcken har haft en klar inverkan på de demografiska mätarna för småhuszonen.

Andelen högutbildade i Trä-Kvarnbäcken visar att detta nya område lockat till sig högt utbildat folk. År 2017 var andelen högutbildade i Trä-Kvarnbäcken 54,4 procent, att jämföra med 49,8 i hela Helsingfors. Kännetecknande för invånarna i Trä-Kvarnbäcken är alltså dels hög utbildning, dels att över hälften av hushållen var barnfamiljer år 2016 (se även Pulkkinen & Idström 2017, 28–29).

Inkomstnivån stigit relativ mer i Kvarnbäcken än i hela Helsingfors

En allmän iakttagelse om inkomstnivån i Kvarnbäcken är att den på 2000-talet stigit relativt mera men absolut sett (i eurobelopp) mindre än i Helsingfors i medeltal. Samma utveckling kan skönjas om vi ser på hur inkomstnivån utvecklats i hushållskategorierna barnfamiljer, barnlösa par respektive ensamboende. I en jämförelse inom Kvarnbäcken ser inkomsterna i olika typer av hushåll ut att, analogt med utbildningsnivån, ha differentierats något: hushållen har typiskt högre inkomster i småhus- än i höghuszonen.

Barnfamiljernas inkomstutveckling jämnare än i de jämförda områdena

Om tittar på inkomstnivån bland två föräldrars barnfamiljer  i Kvarnbäcken ser vi en klar skillnad mellan småhus- och höghuszonen, en skillnad som växte under den tid vi analyserade. År 2001 var inkomsterna bland dessa barnfamiljer 42,4 procent högre i småhuszonen än i höghuszonen, och år 2016 var skillnaden 63,4 procent. I småhuszonen har dessa familjers inkomster utvecklats ungefär i linje med inkomstnivån i hela Helsingfors (Figur 5).

Figur 5. Årsinkomst (€) i medeltal i gifta och sambofamiljer.

I höghuszonerna i dels Kvarnbäcken, dels Gårdsbacka var inkomstnivån i två föräldrars barnfamiljer så gott som identisk ända från början av 2000-talet. Men efter år 2013 har det blivit skillnader dessa områden emellan sålunda att dessa barnfamiljer fått lite högre inkomster på Kvarnbäckens än på Gårdsbackas sida. Inkomstnivån började gå åt skilda håll i områdena vid samma tid som moderniseringen av köpcentret i Kvarnbäcken blev klar. I och för sig har skillnaden varit ganska liten.
Barnfamiljernas antal och andel av samtliga hushåll har vuxit i Kvarnbäcken i synnerhet sedan början av 2010-talet. Speciellt har Trä-Kvarnbäcken och östra och södra delen av höghuszonen lockat till sig många barnfamiljer. I Trä-Kvarnbäcken är inkomstnivån bland två föräldrars barnfamiljer lite lägre än i de övriga småhusområdena i Kvarnbäcken, trots att andelen högutbildade är relativt stor. I Trä-Kvarnbäcken är en betydande del av bostäderna Hitas- eller bostadsrättsbostäder (Pulkkinen & Idström 2017, 14), vilket till en del kan förklara varför inkomstnivån är lägre än bland barnfamiljer i de övriga småhusområdena.

Inkomstnivån har stigit kraftigast bland barnlösa par

Under tiden 2001–2016 var inkomstutvecklingen bland barnlösa par i hela Kvarnbäcken relativt snabbare än bland barnfamiljer och även snabbare än medeltalet i hela Helsingfors. I en intern jämförelse var inkomsterna bland barnlösa par år 2001 en dryg tredjedel (34,4 %) högre i småhuszonen än i höghuszonen. År 2016 hade denna skillnad vuxit till 51,5 procent. Inkomstskillnaderna inom Kvarnbäcken har alltså vuxit också i detta avseende, trots att inkomstnivån bland barnlösa par i höghuszonen i Kvarnbäcken stigit något jämfört med övriga delar av östra Helsingfors, till exempel just Gårdsbacka (Figur 6).

Figur 6. Årsinkomst (€) i medeltal bland barnlösa par.

Inkomsterna bland barnlösa par i Kvarnbäckens småhuszon, där inkomsterna är högre, har inte bara stigit i förhållande till höghuszonen utan också blivit klart högre än medeltalet för barnlösa par i hela Helsingfors. Likaså har antalet barnlösa par vuxit i Kvarnbäckens småhuszon, liksom också antalet pensionärer, vilket tillåter slutsatsen att det i det äldre småhusområdet bor par med goda inkomster vars barn möjligen redan är utflugna.

Snabbare inkomststegring bland ensamboende i Kvarnbäcken än i Gårdsbacka 

Även bland de ensamboende gick inkomsterna åt skilda håll i småhus- respektive höghuszonen i Kvarnbäcken under den tid vår analys gäller (Figur 7). År 2001 var de ensamboendes inkomster 20,5 procent högre, och år 2016 redan 48,5 procent högre i småhuszonen än i höghuszonen. Bland ensamboende är inkomstnivån klart högre i småhuszonen i Kvarnbäcken än i hela Helsingfors. Men numerärt är de ensamboende såpass få i småhuszonen (ca. 300 år 2016), att inkomstnivån bland ensamboende i Kvarnbäcken i hög grad bestäms av dem (ca. 2 300 år 2016) som bor i höghuszonen. 
Ännu i början av 2000-talet var inkomstnivån bland ensamboende i höghuszonen i Kvarnbäcken mycket liknande (ställvis rentav lägre än) nivån i höghuszonen i Gårdsbacka. Men kring år 2010 började det bli skillnad, och på sex år steg inkomsterna bland ensamboende till 11,3 procent högre i Kvarnbäcken än i Gårdsbacka.

Figur 7. Årsinkomst (€) i medeltal bland ensamboende. 

 

Kvarnbäcken utvecklas positivt, men i två skilda tempon

I Kvarnbäcken som helhet har såväl utbildningsnivån som inkomsterna i olika typer av hushåll utvecklats fördelaktigt jämfört med dels hela Helsingfors, dels – och i synnerhet – grannstadsdelar såsom Gårdsbacka. Men inom Kvarnbäcken har utvecklingen inte varit helt jämn: i småhuszonen har dessa mätare, särskilt andelen högskoleutbildade och inkomsterna, stigit mera än i höghuszonen.

I höghuszonen tycks den största förändringen ha varit en ökning i andelen invånare med examen på mellannivå och minskning i andelen med enbart grundläggande utbildning. De största förändringarna i det avseendet skedde omkring år 2010, då man gjorde stora moderniseringar i centrala Kvarnbäcken. Med denna tidpunkt sammanfaller i ännu högre grad inkomststegringarna i höghuszonen.

Beträffande andelen högutbildade och inkomstnivån har småhuszonen i Kvarnbäcken följt samma trend som övriga Helsingfors, och enligt vissa mätare överskridit den. Jämfört med det har utvecklingen varit långsammare i höghuszonen. Men medan Gårdsbackas höghuszon under de sista analysåren rentav hade en något minskande andel högutbildade, ser vi ingen motsvarande nedgång i Kvarnbäckens höghuszon.

Stegringen i inkomst- och utbildningsnivån i Kvarnbäcken som helhet ser ut att förklaras i synnerhet av att folkmängden växte i småhuszonen – men även höghuszonen spelade en roll. Stadsförnyelseprojekten i Kvarnbäcken, såsom ombyggnaden av köpcentret och byggandet av det nya campuset för yrkeshögskolan Metropolia kan, liksom byggandet av nya bostäder i Kvarnbäcken, ha höjt efterfrågan även på andra bostäder i Kvarnbäcken.

Höghus- respektive småhuszonen i Kvarnbäcken utvecklas åt skilda håll beträffande andelen invånare med examen på mellannivå. Ur den allmänna utbildningsstegringens perspektiv befinner sig de två zonerna på sätt och vis i olika skeden, eftersom det i höghuszonen är andelen mellannivåutbildade som växer, och i småhuszonen andelen högnivåutbildade. I Helsingfors som helhet minskar andelen invånare som har enbart grundläggande utbildning eller utbildning på högst mellannivå, och andelen högutbildade tycks åtminstone tillsvidare växa. I Kvarnbäcken är det småhusområdet som trognare följt den rådande trenden i Helsingfors som helhet, medan ökningen i andelen mellannivåutbildade kanske först nu börjar mattas av i höghuszonen. Det är inte uteslutet att också andelen som har examen på bara mellannivå börjar minska också i höghuszonen i framtiden, om andelen högutbildade växer ytterligare.

Som områdesbyggprojekt är Kvarnbäcken ännu inte färdigt, i och med att också småhusområdena Björnjägaren och Hallonberget som följd av Jokerbanan, som håller på att byggas, blir en del av den allt tätare stadsstrukturen. Med tanke på vidare analyser blir det intressant att följa hur höghusbyggandet i anslutning till småhuszonen påverkar utvecklingen i hela området.

Tuomas Tavi arbetade som högskolepraktikant vid Helsingfors stadskansli sommaren 2019.

Litteratur:

Korhonen-Wälmä, U., Mattila, M., & Maijala, O. 2008. Kontulan ja Myllypuron uusi ilme – lähiöprojektin ympäristöparannukset puntarissa. Myönteisiä muutoksia ja kasvavia haasteita – Kokemuksia Helsingin lähiöprojektin v. 2004–2007 ja Urban II –yhteisöaloiteohjelman v. 2001–2006 toiminnasta. Nupponen, T., Broman, E.-L., Korhonen, E. & Laine. M. (toim.). Undersökningar 2008:6. Helsingfors stads faktacentral. Helsingin kaupungin tietokeskus.

Miettinen, A. 2018. Myllypuron omistusasuntojen hintakehitys esimerkkinä Helsingin aluekehittämistoimien vaikutuksista. Webbtidskriften Kvartti. Helsingfors stadskansli, stadsforskning och -statistik. https://www.kvartti.fi/fi/artikkelit/myllypuron-omistusasuntojen-hintake...

Nupponen, T., E. Broman, E. Korhonen & M. Laine (toim.) 2008. Myönteisiä muutoksia ja kasvavia haasteita: kokemuksia Helsingin lähiöprojektin v. 2004–2007 ja Urban II -yhteistyöohjelman v. 2001–2006 toiminnasta. Undersökningar 2008:6. Helsingfors stads faktacentral.

Pulkkinen, E. & Idström, A. 2017. Muuttuva Myllypuro – katsaus esikaupunkialueen menneisyyteen ja nykypäivään. Arbetspapper 2017:1. Helsingfors stadskansli, stadsforskning och -statistik.

Salorinne, M. 2019. Työttömyys Helsingissä alueittain vuoden 2018 lopussa. Statistik 2019:8. Helsingfors stadskansli, stadsforskning och -statistik.

Stjernberg, M. 2017. Helsingin seudun 1960- ja 1970-lukujen Lähiöiden sosioekonominen ja demografinen kehitys vuoden 1990 jälkeen. Undersökningar 2017:1. Helsingfors stadskansli, stadsforskning och -statistik.

Kommentera

I tidskriften: