• Kuva: Visit Helsinki / Kai Kuusisto.

Kvartti 1/2016 |  10.05.2016Asta Manninen

Vad berättar internationella stadsjämförelser om Helsingfors?

Internationella stadsjämförelser efterfrågas och används av beslutsfattare och utvecklare i städer, av företag, placerare, forskning, media och medborgare. Typiskt vill man veta hur ens egen stad eller den man är intresserad av står sig i jämförelse med andra städer.

Jämförande stadsfakta utges regelbundet av nationella och internationella producenter av officiell statistik, internationella organisationer, forskningsinstitut och konsultföretag. Därutöver kommer olika samarbetsprojekt och nätverk städer emellan med intressant information som gör det möjligt att jämföra städer.

Att upptäcka förändring och att kunnat tolka den rätt är stadsjämförelsernas utmanande och samtidigt givande uppgift. Då de är som bäst kan stadsjämförelser samtidigt ge såväl en sann bild av nuläget som visionär framtidsinriktad kunskap.

Urbaniseringen är en stark global trend. Av Europas befolkning är 73 procent stadsbor, och även globalt bor redan tre femtedelar av människorna i städer (FN 2014). Också detta ökar intresset för jämförelser mellan städer.

Föreliggande artikel granskar utgående från ett omfattande källmaterial hur Helsingfors placerar sig i internationella stadsjämförelser i flera hänseenden, såsom befolkningsutveckling, arbete och ekonomi, levnadsstandard och livskvalitet, samt digitalekonomi och samhällets digitaliseringsutveckling.

Helsingfors hör till de växande städernas skara

Helsingfors och hela Helsingforsregionens tillväxt är inne på samma spår som de övriga nordiska huvudstädernas (Figur 1). Folkmängden växer i betydande grad och befolkningsprognoserna förutspår fortsatt tillväxt. År 2014 var tillväxten i Oslo och Köpenhamn 1,9 procent, i Stockholm 1,6 och i Helsingfors 1,3 procent.

Och överlag har huvudstäderna i Europa för det mesta vuxit under de senaste tio åren (Figur 2). Undantagen är Riga, Lissabon, Vilnius och Bratislava, där folkmängden minskat, och så finns det några huvudstäder där folkökningen bara varit försiktig.

Figur 2. Folkmängdsförändring (%) i Europas huvudstäder och deras metropolområden 1.1.2004–2014.

En ständig flyttningsrörelse är huvudorsaken till att folkmängden vuxit, och flyttningsöverskotten härrör i synnerhet från utlandet. Antalen och andelarna personer med utländsk bakgrund har vuxit raskt, i synnerhet i Helsingfors och Oslo och deras omgivande kommuner (Figur 3). Ett aktuellt fenomen i de europeiska städerna är den stora skaran asylsökande och flyktingar, men hur den i stort inverkar på folkökningen är ur stadsjämförelseperspektiv ännu svårt att skissera upp. Hursomhelst har tillväxtimpulser från utlandet inverkat på städernas folkmängd redan betydligt före asylsökningsfrågan blev högaktuell år 2015.

Helsingfors – en av Europas mest välmående regioner, men den ekonomiska tillväxten är svag

Ett svagt ekonomiskt läge eller blygsam tillväxt är ett stort orosmoment överallt i Europa. Även i detta läge är det städerna, i synnerhet huvudstäderna och andra storstäder, som bäst kan erbjuda jobb. Eliten bland dessa regioner är koncentrationer av högproduktiva näringsgrenar. Där finns globalt agerande företag och de är knutpunkter för internationell samfärdsel.

I nästan samtliga EU-medlemsländer är huvudstadsregionerna mera välmående än det nationella medeltalet om man mäter med bruttonationalprodukt per capita (Figur 4). Enligt den köpkraftskorrigerade bruttonationalprodukten per capita, som används som indikator i jämförelsen mellan EU-regioner, är Helsingforsregionen en relativt välmående eller rik region (EU 28 = 100 och Helsingforsregionen = 150).

Ledande metropolområden förmår förnya sig och bevara sin konkurrenskraft även i en ekonomisk strukturomvandling. Läget är utmanande eftersom den ekonomiska utvecklingen de senaste åren i många EU-länder inneburit krympande nationalekonomi och recession i stadsregionernas ekonomiska utveckling. I Helsingfors har den ekonomiska tillväxten under recessionen sedan år 2008 varit bland de långsammaste i de europeiska regionerna (Figur 5).

Typiskt för dessa ledande metropolområden, som även de nordiska huvudstadsregionerna tillhör, är en hög utbildningsnivå bland befolkningen och i synnerhet arbetskraften (Figur 6). I dessa regioner finns också framgångsrika universitet och högskolor, anhopningar av forskning och utveckling samt samarbete mellan högskolor och företag. Tack vare migrationen är befolkningens åldersstruktur mångsidig: unga och personer i arbetsför ålder har flyttat till ledande metropolområden (Figur 7).

Digitaliseringen vittnar om en stads förmåga att förnya sig

Städerna är servicedominerade, och över fyra femtedelar av jobben finns inom service. Inom alla samhällsgrenar håller verksamhetsmodeller och –sätt på att förändras. Digitaliseringen förnyar företagens affärsverksamhet och inverkar till och med på näringsstrukturerna. Den förändrar också praxisen inom offentliga organisationer och bjuder nya former av service och sätt att sköta ärenden åt invånare och konsumenter.

Hur har Helsingfors lyckats dra nytta av digitaliseringen och klarat sig i det nya informationssamhället? Det finns förhållandevis lite observationer eller forskning om detta globala tema, och det har hänt att nya fenomen sprungit ifrån till och med den färskaste statistiken.

En jämförelse gjord av Eurostat granskar europeiska regioner utgående från flera olika informationssamhällsindikatorer, bland annat hushållens bredbandsuppkoppling, regelbundet nyttjande av Internet, nyttjande av Internet för kontakter med myndigheterna samt andelen personer som aldrig använt Internet. Helsingfors-Nyland hör enligt de tre först nämnda mätarna till de tio främsta regionerna i Europa. Beträffande myndighetskontakter via webben är Helsingfors-Nyland tvåa bland de europeiska regionerna (Eurostat 2015c).

European Digital City Index (Tabell 1) beskriver för sin del hur bra europeiska städer stöder digitala företag och företagare. Indexet rangordnar städerna enligt hurdan verksamhetsmiljö de utgör för start-up-företag i branschen och hur bra verksamhetsmiljön stöder tillväxt.

Med finns alla huvudstäderna i EU-länderna samt dessutom sju andra betydande digitalstäder. Helsingfors placerar sig högt på de flesta av EDCi-indexets dimensioner, i synnerhet då det gäller andelen högt utbildade och mobilnätens snabbhet. Men samtidigt inverkar de höga levnadskostnaderna negativt på slutplaceringen. (NESTA 2015).

Europeiska städers utveckling som smarta städer kartlades i studien Mapping Smart Cities in the EU, som gjordes för ett par år sedan på beställning av Europaparlamentet. Kärnan i definitionen av en smart stad är förmågan att nyttja informations- och kommunikationsteknologi för att invånarorienterat lösa stadens utmaningar, och städernas framsteg i det avseendet bedömdes på sex delområden: ekonomi, förvaltning, mobilitet, miljö, levnadsvanor och data- och IT-kunnande [Smart Economy, Smart Governance, Smart Mobility, Smart Environment, Smart Living, Smart People] (Europeiska parlamentet 2014).

Bland städer i Europa med mera än 100 000 invånare kvalificerade sig som smarta de 240 där man tagit åtminstone ett initiativ eller åtgärd för att främja dessa delfaktorer hos en smart stad. Dessutom gjordes skilda fallstudier för de sex städer som allra mest omfattande i Europa satsat på att utveckla sig som en smart stad: Amsterdam, Barcelona, Helsingfors, Köpenhamn, Manchester och Wien. Enligt undersökningen har Helsingfors utvecklat sin verksamhet beträffande alla sex karakteristika för en smart stad.

Helsingfors klarar sig bra i mätningar av livskvalitet och invånarbelåtenhet

Redan i flera år har Helsingfors placerat sig högt i många mätningar av invånarnas livskvalitet. Tabell 2 ger siffror på hur Helsingfors placerat sig vid tre årliga och ofta anförda jämförelser, nämligen konsultföretaget Mercers och tidningarna The Economist:s och Monocle:s livskvalitetsindex. Städerna i Västeuropa placerar sig fortfarande på tätplatserna i den globala kampen genom att erbjuda god livskvalitet också fastän ekonomin varit ostadig.

Var och en av dessa jämförelser har sin egen metodologi, men bedömningskriterierna har många gemensamma dimensioner. Man bedömer typiskt till exempel städernas politiska stabilitet och trygghet, infrastruktur, studiemöjligheter, utbud av fritids- och kulturservice, hälsovårdstjänster samt trafik och miljö.

År 2016 undersökte Mercer också skilt folks personliga trygghet (personal safety). Även beträffande tryggheten ligger de europeiska städerna på tätplatserna. Luxemburg ligger etta, Helsingfors i sällskap med Bern och Zürich på andra plats, Stockholm på delad sjätte plats. För många städer är tryggheten en stor utmaning, bland annat för Paris (71), London (72), Madrid (84) och Aten (124).

Förutom ovan nämnda undersökningar finns det i någon mån jämförelsedata om hur stadsborna själva upplever hur det står till i deras stad. Enligt senaste Urban Audit Perception Survey, en EU-studie, är helsingforsborna mycket nöjda med livet i sin hemstad (Figur 8). Beträffande de olika faktorer som belåtenheten bestod av var helsingforsborna särskilt nöjda med möjligheterna till kultur, idrott och motion, men samtidigt ganska missnöjda till exempel med kostnaderna för boendet och möjligheterna att få jobb.

För Helsingforsregionens del kan man ännu konstatera att den intog andra plats och Geneve första plats i kollektivtrafikundersökningen BEST 2015 (Benchmarking in European Service of Public Transport). Helsingforsregionen har tidigare legat i täten fem år i rad. Undersökningen mäter stadsbornas belåtenhet med kollektivtrafiken i sin region (HRT 2016).

Mätare av ekonomiskt välstånd

Ekonomiskt välstånd kan kallas levnadsstandard. Vanligaste måttstocken för den har traditionellt varit bruttonationalprodukten eller bruttonationalprodukten per capita, om vilka det finns årliga data. Helsingforsregionens placering bland de övriga stadsregionerna i Europa framgår av Figur 4. Eftersom bruttonationalprodukten endast indikerar inkomstnivån mäter den inte direkt några andra välfärdsfaktorer, men som huvudregel korrelerar inkomst, välfärd och livsbelåtenhet med varandra (Pohjola 2011). Förutom en beskrivning av helhetsekonomin behövs mätare som tillräckligt brett beskriver fördelningar och livskvalitet (Mikkelä & Harala 2015).

Vid analys av hushållens välfärd är inkomstfördelningen av betydelse. I Finland är inkomstskillnaderna ännu klart mindre än i EU i medeltal, trots att de internationellt sett vuxit ganska snabbt hos oss, i synnerhet på 1990-talet. Vanligtvis mäts inkomstskillnaderna med hjälp av Gini-indexet: ju högre Gini-indexvärde, desto större inkomstskillnader. Gini-indexets värde år 2012 var 30,5 för EU-länderna i medeltal och 25,4 för Finland (Statistikcentralen 2015).

Idag är social rättvisa ett bekymmer i många europeiska länder i och med att den sociala ojämlikheten ökat. EU följer med hjälp av ett index i vilken mån principen om social rättvisa blir verklighet. Indexet består av sex dimensioner, nämligen fattigdomsbekämpning, tillträde till utbildning, tillträde till arbetsmarknaden, social samhörighet och bekämpning av diskriminering, hälsa, samt jämställdhet mellan generationer. De kvantitativa indikatorerna i detta index för social rättvisa bygger bland annat på statistikmaterialen EU-SILC, och de kvalitativa på expertbedömningar. Bland de europeiska länderna sker den sociala rättvisan bäst i Sverige, Finland, Danmark och Holland.

Internationellt sett är Helsingfors en ganska dyr stad. Kostnaderna för liv och boende är vitala för livskvaliteten och välfärden. Detta kan åskådliggöras till exempel genom att jämföra en konsumentkorgs prisindex i olika städer (Figur 9). Konsumentkorgen innehåller priserna på olika varor och tjänster i de städer som var med i jämförelsen. I Helsingfors är även boendet ganska dyrt jämfört med många andra europeiska huvudstäder (Figur 10).

Arbete och utkomst är kärnan för välfärd och livskvalitet. I Helsingforsregionen har sysselsättningen inte under de senaste årens ekonomiska svacka utvecklats lika fördelaktigt som i många konkurrerande metropolområden (Figur 11).

Internationella jämförelser ger svar och väcker frågor

Då man ser på städers placeringar på rankinglistorna frågar man sig vad skillnaderna i placering beror på. Vilka slags förhållanden och specialfaktorer ser ut att få till stånd och öka till exempel konkurrenskraft? Vilka faktorer drar till sig experter och investeringar? Hurdana är de städer som ger sina invånare bästa välståndet och livskvaliteten?

För att få en så tillförlitlig bild som möjligt av hur ens egen och andra intressanta städer placerar sig är det nödvändigt att anlita och analysera inte bara en utan flera källor till jämförande stadsinformation, -statistik och -forskning. Dessutom behöver man följa mätningarna under flera år eller tidpunkter, eftersom städer och deras kontexter kan förändras – ibland snabbt. Att tolka stadsjämförelser tar tid och kräver en myckenhet bakgrundsinfo från olika håll. Men man kan lära sig mycket av dem.

I global skala är Helsingfors en rätt liten, men dynamisk, huvudstad. Helsingfors är med i många internationella jämförelser, till och med sådana som man bara plockar ut ett begränsat antal städer för. Det är samtidigt både inspirerande och utmanande att Helsingfors de senaste åren klarat sig utmärkt i många jämförelser mellan städer.

Asta Manninen är expert på stadsinformation, medlem av kommittén ESAC (European Statistical Advisory Committee) och tidigare direktör för Helsingfors stads faktacentral.

Källor och litteratur:

6aika. http://6aika.fi/

Economist Intelligence Unit. Global Liveability Ranking 2015. http://www.eiu.com/public/topical_report.aspx?campaignid=Liveability2015

Euroopan komissio. Europe 2020. http://ec.europa.eu/europe2020/index_en.htm

Euroopan komissio (2013). Quality of Life in Cities. Perception survey in 79 European cities. European Union, 2013. http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/studies/pdf/urban/s...

Euroopan komissio. The Digital Economy & Society Index (DESI). https://ec.europa.eu/digital-single-market/desi

Euroopan parlamentti (2014). Mapping Smart Cities in the EU.  http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/etudes/join/2014/507480/IPO...(2014)507480_EN.pdf

Eurostat (2015a). “GDP per capita in the EU in 2013: seven capital regions among the most prosperous”. (21.5.2015). http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/6839731/1-21052015-AP-EN....

Eurostat. (2015b). Eurostat Regional Yearbook 2015. http://ec.europa.eu/eurostat/web/products-statistical-books/-/KS-HA-15-001

Eurostat. Statistics Explained. (2015c). http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/File:Top_10_...(%C2%B9)_RYB15.png

Eurostat. Statistics Explained. (2015d). http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/GDP_at_regio...

Eurostat. (2016a). EU-Statistics on Income and Living Conditions (EU-SILC).  http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Glossary:EU_...(EU-SILC)

Eurostat. (2016b). “Tertiary educational attainment, age group 25-64 by sex and NUTS 2 regions” http://ec.europa.eu/eurostat/web/products-datasets/-/tgs00109

Forum Virium Helsinki. http://www.forumvirium.fi/

Frost & Sullivan (2015). Heat Map of Europe’s Real-Time Cities—Progress towards Commercialisation.  Results of End-user Survey, Conducted 1Q 2015. http://www.marketresearch.com/product/sample-9049396.pdf

Helsingin kaupunki. Helsingin kaupungin tietotekniikkaohjelma 2015–2017. http://www.hel.fi/static/helsinki/julkaisut/tietotekniikkaohjelma.pdf

Helsingin kaupunki. Strategiaohjelma 2013–2016. http://www.hel.fi/static/kanslia/Julkaisut/Strategiaohjelma_2013-2016_Kh...

Helsingin seudun aluesarjat. www.aluesarjat.fi

Helsinki Region Infoshare. Helsingin tilastollinen vuosikirja. http://www.hri.fi/fi/dataset/helsingin-tilastollinen-vuosikirja-2015

HSL. ”HSL:n joukkoliikenne jälleen kansainvälisen joukkoliikennetutkimuksen paras”. (4.5.2015) https://www.hsl.fi/uutiset/2015/hsln-joukkoliikenne-jalleen-kansainvalis...

Loikkanen, Heikki A. & S. Laakso & I. Susiluoto (2012). Metropolialueen talous. Näkökulmia kaupunkitalouden ajankohtaisiin aiheisiin. Helsingin kaupungin tietokeskus.

Mercer (2016a). Mercer Quality of Living 2016. https://www.imercer.com/content/mobility/quality-of-living-city-rankings...

Mercer (2016b). Mercer Quality of Living/Personal Safety 2016, http://www.mercer.com/newsroom/western-european-cities-top-quality-of-li...

Mikkelä, Heli & Riitta Harala. (2015). Huonot ajat vaativat tietoa talouden ja hyvinvoinnin yhteyksistä. Tilastokeskus: Tieto & Trendit 1/2015.

Monocle. Quality of Life Survey 2015. https://monocle.com/film/affairs/the-monocle-quality-of-life-survey-2015/

NESTA. (2015). European Digital City Index (EDCi). https://digitalcityindex.eu/

Nordstat-tietokanta. www.nordstat.org

OECD. Metropolitan Database. http://stats.oecd.org/Index.aspx?Datasetcode=CITIES

Pohjola, Matti. (2011). Taloudellinen kasvu, hyvinvointi ja kestävä kehitys. Helsingin kaupungin tietokeskus: Kvartti 4/2011 

Rikama, Samuli. (2015). Digitaalisuus vauhdittaa taloutta vuoteen 2030. Tieto & Trendit 4/2015, Tilastokeskus

Savela, Olli. (2015). Miltä taloudellisen hyvinvoinnin kehitys näyttää? Tieto & Trendit 1/2015, Tilastokeskus

Schraad-Tiscler, Daniel & Kroll, Cristian: Social Justice in the EU – A Cross-national Comparison. Social Inclusion Monitor Europe (SIM) – Index Report. Bertelsmann Stiftung. http://news.sgi-network.org/uploads/tx_amsgistudies/Social-Justice-in-th...

Tilastokeskus. ”Tuloerot Euroopan maissa vuonna 2012”. http://www.stat.fi/til/tjt/2013/04/tjt_2013_04_2015-05-25_kat_001_fi.html

UBS. (2015). Prices and Earnings 2015. https://www.ubs.com/microsites/prices-earnings/prices-earnings.html

Yhdistyneet kansakunnat (2014). World Urbanization Prospects. The 2014 Revision. http://www.un.org/en/development/desa/publications/2014-revision-world-u....

Yhdistyneet kansakunnat (2015). Trends in International Migrant Stock: The 2015 Revision. UN Department of Economic and Social Affairs. http://www.un.org/en/development/desa/population/migration/data/estimate...

Kommentera

I tidskriften: