Helsingfors placering i internationella stadsjämförelser är något som intresserar såväl helsingforsarna själva som media och stadens ledning och organisation. Rankingarna läggs fram i vår massmedia och sprids på sociala media. Och det kan man förstå: Helsingfors har klarat sig mycket bra i många internationella rankingar, i synnerhet då det gällt livskvalitet och invånarnöjdhet.

Ändå har stadsrankingarna fått kritik de senaste åren. Man har kallat dem ”faktoidgeneratorer”, och ifrågasatt nyttan av informationen och rankingtalen i dem. Som exempel har en del välkända jämförelser av livskvalitet beskyllts för att lyfta fram tråkiga, tjänstemannamässigt sakliga städer där ”ingen på riktigt vill bo”. Kritikerna betonar – och inte utan fog – att rankingarna också är ett sätt för de företag som gör dem att marknadsföra sig själva och få nya kunder.

Vår okända stad plötsligt i tätklungan

—Men för oss i Helsingfors är det skäl att komma ihåg att vi ännu för sisådär tjugo år sedan sannerligen inte var med i just någon internationell ranking alls, framhåller stadsfaktachef Timo Cantell.

Någonting hade helt klart förändrats när Helsingfors år 2011 stoltserade på första plats i tidskriften Monocles globala livskvalitetsranking. Sedan dess har det blivit ytterligare topplaceringar, och Helsingfors har varit med i tiotals internationella jämförelser i allt mellan ekonomijournaler och akademiska publikationer.

—Det är en prestation i sig att Helsingfors nu systematiskt har synats i täten eller nära den i många av de kändaste rankingarna. Det ger oss synlighet och gott rykte ute i världen.

Då Helsingfors stad år 2017 formulerade sin nuvarande stadsstrategi beslöt man börja spela mera på rankingarna. Ett mål blev att systematiskt bevaka rankingarna, och att försöka förbättra Helsingfors placeringar ytterligare. Tidigare hade staden nyttjat rankingarna bland annat för att få en lägesbild av sin verksamhetsmiljö.

—För det här ändamålet ville vi hitta sådana rankingar som också skulle vara till hjälp då vi tittar på hur stadsstrategins huvudteman och syften efterlevs, berättar forskningschef Katja Vilkama.

—Om Helsingfors siktar på att vara till exempel en av de städer i världen som bäst drar nytta av digitaliseringen borde man ha något slags jämförande belägg för det.

Men enligt Vilkama var det inte så lätt att hitta tillförlitliga stadsrankingar. För det första ska jämförelserna vara regelbundet återkommande, så man kan se långtidstrenderna. Dessutom ska faktagrunden för jämförelserna vara såpass transparent att det med hjälp av till exempel officiell statistik går att kontrollera vad det i verkligheten innebär att en rankingplacering stiger eller sjunker.

—Då bevakandet av rankingarna blev systematiskt dög egentligen bara sådana jämförelser där Helsingfors har ens en teoretisk möjlighet till framgång. I praktiken var många av dem sådana som Helsingfors redan klarat sig bra i, berättar expert Piia Raitavuo.

Vid första anblicken kan detta urvalskriterium verka som fusk, men den arbetsgrupp som bedömt hur bra det går att följa de olika rankingarna upplevde att det inte är någon idé att staden koncentrerar sig på att förbättra ”omöjliga” placeringar. Om en ranking starkt betonar sådana volymfaktorer som Helsingfors stad inte just kan påverka – till exempel antal internationella flygturer eller universitet – är det sannolikt att placeringen förblir anspråkslös.

—Å andra sidan var tanken att informera om och ta lärdom av även sådana rankingar där Helsingfors inte klarar sig så bra, konstaterar specialsakkunnig Anu Henriksson.

—I själva verket var det ju så, då vi valde ut de rankingar vi skulle följa över tid, att vår ekonomi ännu släpade sig fram efter svackan. Om till exempel bruttonationalprodukten per capita betonades vid någon jämförelse placerade sig Helsingfors sämre än de andra städerna.

Piia Raitavuo anmärker att staden i mån av möjlighet bevakar – förutom de rankingar som är kopplade till strategimätarna – också rankingar av engångsnatur och andra nyheter kring jämförelser av städer . Staden informerar även om dessa, och försöker föra fram resultaten från Helsingfors, om jämförelsen anses tillräckligt relevant och välgjord.

—Vi vill också ge helsingforsborna möjlighet att ta del av de intressanta rankingresultaten, så vi presenterar dem kontinuerligt på faktapaketet Helsinki in international comparisons. Vem som helst kan ta del av dem, såväl stadens invånare som företag och samfund. 

Åtgärder föranledda av rankingplaceringarna?

En krångligare fråga än att bevaka rankingarna och nyttja deras rön i informering och marknadsföring är vilka åtgärder observationerna av Helsingfors rankningar leder till. Om dåliga rankingresultat kommer som överraskningar, ska man då aktivt börja försöka utveckla någonting? Vad skulle det i praktiken innebära om man medvetet riktade in åtgärderna på att förbättra någon viss rankning?

Jani Moliis, chef för internationella ärenden, säger att visst är det en möjlighet. —Det har man faktiskt gjort på nationsnivå, till exempel i Rwanda, där jag tidigare jobbat. Där har man lagt upp målsättningen att förbättra vissa centrala placeringar.

—I Världsbankens Doing Business Index -jämförelse har Rwanda klättrat upp till 32 plats, strax efter länderna i Nordamerika och Europa. Detta väcker intresse, och på andra håll frågar man sig ”vad de gör därborta”.

Enligt Moliis placerar sig Helsingfors redan nu vid många kända jämförelser i den referensgrupp där man utgår från att vi ska ligga, alltså ”ett par placeringar över eller under Wien”. En sådan placering medför varken stor uppmärksamhet eller akut behov av att rätta till någonting.

—Om vi plötsligen föll ur dessa naturliga referensgrupper skulle det säkert föranleda något slags utvecklingsåtgärder, säger Moliis.

—Helsingfors har i huvudsak nått en nivå där man kan lita på att vi har framgång om vi ”gör vår egen grej”. Det skulle kännas som en marginell nytta att starkt ändra kurs bara för att få klättra uppåt i någon viss ranking.

Anu Henriksson håller med: Jag har själv kunnat se hur förändringar i rankningen kan väcka oro eller förundran bland beslutsfattarna. Ett fall nyligen var när Helsingfors föll från femte till sjunde plats på det globala talang- och konkurrenskraftsindexet GCTCI, som mäter hur attraktiva städer är för expertarbetskraften.

Då ledning eller beslutsfattare blir medvetna om siffrorna bakom en svagare placering – till exempel att det i Helsingfors finns hälften så många företagare per capita som i Stockholm eller Oslo – kan man reagera. Man inleder kanske noggrannare utredningar om saken eller kanske förbättrar företagsservicen.

—Å andra sidan kan en bra rankning vittna om att man gjort någonting rätt redan tidigare. Ett konkret exempel är Helsingfors höga rankning vid internationella kongressjämförelser, vilken åtminstone delvis förklaras av att vi samlar in omfattande och högklassig data om temat, föreslår Jani Moliis.

—Ändå är det knappast så att man börjat samla in bra kunskapsmaterial bara för att stiga i rankningarna – fast jag nog tycker det finns ett samband mellan åtgärderna och rankningen.

Katja Vilkama anser att det i vilket fall som helst vore svårt att programmera åtgärderna utgående från rankningarna. Detta beror ofta på att rankingarna är av indexnatur och att rankningen därmed bygger på flera skilda mätare.

—Så en svängning uppåt eller neråt kan bero på många olika faktorer, och saken behöver benas ut grundligt för att se vilka siffror det är som förändrats. Dessutom kan det ju hända att förändringen i rankningen beror på att det är siffrorna för de andra städerna som förändrats, inte Helsingfors siffror. Dessutom händer det att de som gör rankingarna byter mätare från år till år, och även detta gör det svårt att dra slutsatser.

Och det händer också att städer har fått se sin rankning rutscha som följd av enskilda händelser som fått mycket publicitet. Sådana djupdykningar kan ha föregåtts av en dramatisk händelse som i långa tider kan skada stadens rykte.

—Sannolikt bidrar händelserna på Drottninggatan ännu idag i någon mån till att Stockholm inte upplevs lika tryggt som Helsingfors, resonerar Anu Henriksson.

—På samma sätt föll Manchesters rankning på trygghetsbetonande listor kraftigt efter ett självmordsdåd vid ett musikevenemang.

Enligt Henriksson är det kanske inte värt att städer slösar resurser på att försöka korrigera sådana bakgrundsfaktorer som inte beror av dem själva.

—Hur vet vi till exempel vilka förändringar som kommer sig av konjunkturväxlingar och vilka av städernas åtgärder. Att slåss mot konjunkturerna slukar resurser, så det lönar sig inte.

Konstiga mätare och annorlunda gränser

Ibland kan mätarna vara minst sagt speciella ur de rankade städernas synvinkel, och det kan verka som om rankarna inte förmått beakta eller förstå att de lokala förhållandena kan vara olika i olika städer.

—Vi har till exempel märkt att man vid Economist Intelligence Units jämförelse av livskvalitet fått poäng för utbildningssystemet i städer där det finns ett stort antal privata skolor, berättar Timo Cantell.

—Vi undrade nämligen varför många städer fick fulla 100 poäng och Helsingfors bara 92 trots att Finland klarat sig bättre än de jämförda länderna i synnerhet vid PISA-undersökningarna. Att Finland gjort det beror väl åtminstone delvis på att vårt utbildningssystem bygger på offentliga skolor av hög kvalitet.

Förutom att de som gör jämförelserna kan använda mätare som vi tycker är konstiga kan resultaten enligt Cantell också bero på olika sätt att rapportera.

—Sysselsättningen hör till de saker som registreras på olika sätt i olika länder. Vårt sysselsättningstal skulle kunna vara högre om vi använde samma beräkningssätt som man har i Sverige. I vilket fall som helst måste vi veta vad vi talar om när vi använder dessa siffror.

Anu Henriksson vill också påminna oss om att det ”Helsinki” man talar om i rankingarna inte är samma sak som staden Helsingfors. I synnerhet då det gäller ekonomin talar man ofta om hela Nyland ifall ifrågavarande data finns bara på region-, inte kommunnivå, i Finland.

—Om Köpenhamn och Oslo finns det mera ekonomifakta på stadsnivå än det finns om Stockholm och Helsingfors, tillägger Henriksson.

—Samtidigt är ju pendlingsområdet en logisk områdesindelning för ekonomifakta, och det kunde kännas konstgjort att plocka ut Helsingfors skilt, fortsätter Jani Moliis.

Eftersom det är en hel del problem och oklarheter med rankingarna kunde man faktiskt ifrågasätta om det är mödan värt att bevaka dem. Är de till någon hjälp för Helsingfors då det gäller att bygga världens bäst fungerande stad?

—Jajamen! För det första bevakar ju staden i vilket fall som helst både sin internationella ställning och jämförelser som har med den att göra, försäkrar Piia Raitavuo och Jani Moliis.

—Vi ska följa rankingresultaten och berätta om dem bara av en så enkel orsak som att andra aktörer ändå gör det, konstaterar Raitavuo.

—Rankingarna skapar hur som helst en bild av Helsingfors både här hemma och ute i världen. Förutom stadsorganisationen är det många företag och samfund som använder rankingar för att marknadsföra Helsingfors som ett bra ställe att bo på, placera i eller besöka.

Kan man göra något åt problemen med mätningssätten? Hur kan staden trygga att den har tillförlitliga uppgifter som bygger på internationella jämförelser?

Anu Henriksson vill påminna oss om att staden sitter inne med statistik- och forskningskunnande som kan nyttjas för att kontrollera rankinglistornas tillförlitlighet.

—Precis, vi kan försöka ta reda på de underliggande siffrorna i de viktigaste jämförelserna, och göra egna analyser som kompletterar den bild vi får av blotta placeringarna, fortsätter Moliis.

Enligt Katja Vilkama är det vettigt att utnyttja stadsrankingarna, då det ju är någon som gjort ett stort arbete som det skulle vara jobbigt för en enda stad att få till stånd på egen hand. Men det behövs ett kritiskt grepp.

Man kan föra fram också officiella statistikkällor, eller fakta sammanställda av stadsnätverk av typ World Council on City Data, som vanligen är mera tillförlitliga och transparentare.

Panelen var enig om att Helsingfors stad gör klokt i att ”hålla ögonen på bollen”, alltså trygga att vi i huvudsak gör rätt saker snarare än riktar all vår uppmärksamhet på svävande och ibland otransparenta rankingresultat. Hur som helst följer Helsingfors stad efterlevnaden av sina operativa målsättningar med hjälp av egna mätare, som hänför mer direkt till stadsstrategin.

Anu Henriksson vill ännu fylla i: —Bra rankingresultat kan ju också ses som en belöning för väl utfört arbete.

Mera om temat:

Helsingfors stad (2019). Helsinki in international comparisons. Webbplats. https://www.hel.fi/helsinki/en/administration/enterprises/competitive/In...

Helsingfors stad (2019). Kansainväliset kaupunkivertailut: yhteenveto. Raportti kaupunginvaltuustolle. [Sammandrag av internationella stadsjämförelser. Rapport åt stadsfullmäktige]. https://www.hel.fi/hel2/kanslia/valtuustoseminaari/kansainvaliset-kaupun...